Etikettarkiv: framtidsstudier
Historikermötet 2017
SÃ¥ var det mÃ¥ndag igen och man är tillbaka i den vardagliga blandningen av undervisning, forskning och annat, efter en vecka som präglades av konferensande, nämligen Historikermötet 2017 som gick av stapeln i Sundsvall. Det var en väldigt lyckad konferens. … Fortsätt läsa
NÃ¥gra framtida namn
Skickade precis iväg en namnlista över personer som förekommer i det kommande antologibidraget om framtidsstudier och framtidshistorikerna, att användas för redaktionens arbete med personregister. Det är en grupp tänkare, experter, forskare, politiker, företagsledare som när de radas upp sÃ¥ här … Fortsätt läsa
Att skicka en text
Skickade en text. Det kändes skönt.
Futurologibubblan 2
Inspirerad av Johan Karlsson Schaffers användning av KB:s verktyg för sökning i inscannad dagspress gjorde jag en uppföljning av diagrammet över begreppet futurologi i Googles bokscanning som sÃ¥ tydligt visade pÃ¥ det som Johan Asplund kallade den ”futurologiska bokfloden”. Han … Fortsätt läsa
Sökningar i SOUrymden
Häromdagen lade Christopher Kullenberg upp resultaten av sitt arbete vad gäller KB:s digitalisering av SOU:er 1922-1996. Han har tankat hem ungefär 400 GB pdf-filer, skapat rena textfiler och sedan delat med sig av de textfiler som blivit resultatet. En icke-trivial … Fortsätt läsa
Futurologibubblan
Johan Asplund publicerade 1979 Teorier om framtiden. DÃ¥ hade mängden framtidsforskningslitteratur vuxit sig riktigt stor. ”Efter Silent Spring och Inventing the Future kommer den futurologiska bokfloden. 1967 är ett viktigt Ã¥r. […] Ã…r 1972 är ett annat viktigt Ã¥r.”1 Bell-rapporten, … Fortsätt läsa
Det kom ett paket från Totalförsvarets forskningsinstitut
När man arbetar med framtidsstudiernas historia möter man material av de mest skilda slag. En materialkategori är rapporter skrivna inom ramen för forskningsprojekt eller som ett led i olika myndigheters och organisationers arbete. En annan är böcker som gick ut … Fortsätt läsa
Marginalanteckningar
Jag läser Birgitta Odéns promemoria till arbetsgruppen för framtidsforskning, det som via Att välja framtid (SOU 1972:59) ledde fram till att Sekretariatet för framtidsstudier inrättades.1 I texten – ”denna rapport som min man spydigt kallade ’Birgittas röda helvete’”2 – tar … Fortsätt läsa
Stephan Schwarz och FOA mot Jan Annerstedt och Lars Dencik
Den artikel där Jan Annerstedt och Lars Dencik starkt kritiserade den framtidsforskning som utförts under andra hälften av 1960-talet fick Ã¥tminstone ett svar. I ”Framtidsforskning – elitens nya latin eller ett nytt namn för nÃ¥gra gamla sätt att tänka. En … Fortsätt läsa
Thukydides om framtiden
I en essärecension diskuterar Peter Thonemann tvÃ¥ Thukydidesböcker.1 Bland mycket annat som är intressant – Thukydides minskande betydelse för historieämnet under 1900-talet i samband med att kulturhistoria tog plats pÃ¥ krig-och-kungar-historiens bekostnad, den därmed sammanhängande ökande relevansen för denne historiker … Fortsätt läsa
Länkar
Jacob Hamblyn kritiserar IAEA för dess slutenhet: det tycks omöjligt att greppa organisationens historia eftersom historiker inte kan komma Ã¥t källmaterialet. Jenna Healey skriver om partikelacceleratorer: vad händer när de läggs ner, det knepiga med att fÃ¥ Big Science-anläggningar att … Fortsätt läsa
Den andra framtiden
Skandia satsar pÃ¥ framtidsstudier, rapporterar en artikel i Veckans affärer vÃ¥ren 1969. Man tar därvid ett helhetsgrepp: Svenska företag satsar alltmer pÃ¥ förutsättningslösa framtidsstudier – och utgÃ¥r inte längre frÃ¥n det egna företaget, utan ställer samman en totalbild av hela … Fortsätt läsa
Framtidsstudiernas mediegenomslag
”Sveriges internationella villkor” var en av de mÃ¥ngvetenskapliga forskargrupperna knutna till Sekretariatet för framtidsstudier. Gruppen, placerad i Lund, leddes av Sven Tägil och publicerade sin slutrapport Sverige i världen, tankar om framtiden 1978. I projektets arkiv finns en klippsamling. Inte … Fortsätt läsa
Att använda framtidsstudier
Sekretariatet för framtidsstudier sammanförde forskare frÃ¥n olika discipliner för att leverera samhälleligt relevanta och användbara resultat. Men hur sÃ¥g olika aktörer pÃ¥ dess verksamhet? Och hur kan den placeras in i statsapparaten? TvÃ¥ exempel hämtade frÃ¥n arbetet med energifrÃ¥gor: I … Fortsätt läsa
Efterkrigstidens human- och samhällsvetenskaper
Jag läste David C. Engermans essä om samhällsvetenskaperna under det kalla kriget.1 Essän är placerad i ett historiografiskt sammanhang där man försöker nyansera den särart för kalla krigsepokens samhällsvetenskap som ibland synts i litteraturen för att istället dra ut linjerna … Fortsätt läsa