Människan och fåglarna: 12 000 års historia

Jag läste ”FÃ¥glarnas sak har alltid varit vÃ¥r”, Jonas Ellerströms streckare (1 augusti). Det är en mycket bra essärecension av Tim Birkhead, Birds and us: a 12000-year history, from cave art to conservation (Viking, 2022). Boken följer människans umgänge med fÃ¥glar frÃ¥n grottmÃ¥lningar till Richard Dawkins via Egypten (ibis), Aristoteles och Plinius d.ä., tidigmoderna naturalhistoriker som Conrad Gessner, mathÃ¥llningen i engelsk medeltida aristokrati (pÃ¥ godset Hunstanton där ”[m]er än 20 arter änder, vadare, hönsfÃ¥glar och tättingar sköts, tillreddes och Ã¥ts. Samtidigt förföljdes de artgrupper hänsynslöst vilka betraktades som skadedjur: krÃ¥k- och rovfÃ¥glar, skarvar, kungsfiskare, hackspettar”), 1600-talets naturalteologi (John Ray), Darwin, Konrad Lorenz.

Och mycket annat. Det här är en streckare som rymmer mycket, inte minst uppskattar jag Ellerströms kombination av fascination och glädje över boken – för det är sällan som man ser en streckare om en bok som essäisten inte finner intressant – med ett flertal kritiska instick om lapsusar längs vägen, saker som Birkhead hade kunnat utveckla, saker han slätar över. Man blir i vilket fall nyfiken på att läsa boken, som tycks vara ett intressant amalgam av vetenskapshistoria, kulturhistoria, religionshistoria. Och ibland är det givande med de långa linjernas historia istället för de fallstudier som mitt ämne så ofta hemfaller år.

Jag är själv inte ornitolog; efter koltrast, skata, blåmes, sädesärla och möjligtvis något kryss till är det slut med mina identifikationskunskaper. Men jag är desto mer intresserad av fågelskådningen som kultur, och tycker mig finna flera beröringspunkter mellan mina amatörastronomers umgänge med stjärnor och galaxer och fågelskådarnas umgänge med fåglarna. Precis som amatörastronomerna drivs fågelskådarna av olika slags ideal, det finns olika typer, ett slags amatörastronomins och fågelskådningens subkulturer.

Det sistnämnda beskrivs mycket väl i boken SkÃ¥dare – ett släkte för sig (2006), Mark Cockers insiktsfulla bok om fÃ¥gelskÃ¥darna och deras egenheter. Den boken är utgiven pÃ¥ Ellerströms förlag; ytterligare ett exempel hur Jonas Ellerström, förläggare och fÃ¥gelskÃ¥dare, bidrar till att ge ornitologin och fÃ¥glarna en plats i vÃ¥r kultur.

Jag hoppas han fortsätter med dessa bidrag.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst om rödlistade arter

Beckett Sterner, Arizona State University, driver ett vetenskapshistoriskt projekt som kommer att studera framväxten av en kunskapsinfrastruktur för rödlistade arter. I höst kommer en doktorand att anställas i projektet som ser intressant ut, inte minst för att det rör skärningspunkten mellan kunskap som skapas i stora internationella nätverk och miljöpolicy:

This CAREER award is to support research at the intersection of history of science and social studies of science. The PI proposes to engage in an historical and conceptual study of a conservation database, the Red List of Threatened Species (RLTS), which is maintained by the International Union for the Conservation of Nature (ICUN). The RLTS is widely hailed as one of the great success stories in connecting science to action, and the IUCN has become one of the largest and most influential international organizations synthesizing scientific knowledge to inform conservation policy and decision making. RLTS is conceptualized in the project as knowledge infrastructure, which is understood as a robust networks of people, artifacts, and institutions that generate, share, and maintain specific knowledge about the human and natural worlds. This research project will develop the first historically-situated analysis of the RLTS’s general assumptions, virtues, and limitations as an exemplary case of knowledge infrastructure supporting cooperative global research among thousands of participants. Project results will generalize to inform the design of other knowledge infrastructures that aim to produce authoritative scientific knowledge using decentralized sources of information.

The proposed analysis of the RLTS methodology will be the first to characterize the full arc of its history starting in the post-World War I era based on research using historical archives and published documents. The project will contribute novel datasets of article text, novel methodologies for scientometric analysis, and novel metadata describing journal articles, which will be distributed as open data and software. The project will analyze how the RLTS methodology reflects compromises accrued over time, how its uniform application is regulated, and where global standardization inhibits customization for increased local value. The project will also constitute the first study of RLTS contributor demographics, including information about geographic location and employment type of participants where available from public information.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Bakom kulisserna i Paris restaurangvärld

Jag läste ”Live like common people: a writer goes down and out in modern Paris”, Jeremy Allens recension av Edward Chisholm, A waiter in Paris: adventures in the dark heart of the city (TLS 8 juli 2022, s 9).

Allen har egna erfarenheter av att som fattig författare slava en tid i de mörka inre regionerna pÃ¥ en restaurang ”in the prestigious seventh arrondissement in 2013. The façade may have been luxurious, but it was essentially the same job George Orwell described in gritty detail in Down and Out in Paris and London.”

Med egna erfarenheter och Orwells bok som klangbotten blir det en bra recension av ett grottekvarnsliknande arbete (”[t]he grease and grime clung to my clothes, my shoes were ruined and my hands were pummelled and lacerated”) bakom de bekväma lokalerna där vi gäster sitter och äter.

Jag blir nyfiken på Chisholms bok. Och jag blir också nyfiken på om någon skrivit något liknande om svenska restaurangkök. Någon som vet?

Publicerat i Böcker | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Sverker Sörlin om Gunnar Broberg

Sverker Sörlin har skrivit en fin minnesruna över Gunnar Broberg.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Postdoktortjänst utlyst i Uppsala

En postdoktortjänst på två år är utlyst vid Idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, inom projektet “Early Citizen Science: How the Public Used Linnaean Instructions to Collect the World”:

The Department invites applications for 1 postdoctoral position linked to the research project Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750-1850, funded by Knut & Alice Wallenberg Foundation. The project runs between 2021 -2026 and includes postdoctoral researchers and guest researchers. We are searching for applicants with a Ph.D. degree and research interests of relevance for the study of history of science and colonial collecting. The employment is tied to the project and the successful candidate will plan and execute his/ her research in collaboration with the principal investigator, Dr Linda Andersson Burnett.

Sista dag för ansökan: 2 maj. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

En doktorandtjänst med inriktning mot vetenskapshistoria utlyst i Uppsala

En doktorandtjänst med inriktning mot vetenskapshistoria är utlyst vid Avd. för vetenskapshistoria, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet:

Avdelningen för vetenskapshistoria vid Inst. för idé- och lärdomshistoria utlyser en doktorandtjänst inom ett forskningsprogram om hur kunskap om naturen har utvecklats i ett globalt sammanhang från 1600-talets slut till det tidiga 1900-talet. Tekniker för kunskapsproduktion och interaktionen mellan kunskapsmiljöer undersöks med syftet att analysera hur, var och när den kunskapsform som kallas ”vetenskap” uppstod i det globala förflutna. Pågående forskning utforskar de epistemologiska och historiska aspekterna av ”the knowing body” i produktionen, kommunikationen och omvandlingen av kunskap 1750–1850.

Institutionen utlyser 1 doktorandplats för ett projekt som fokuserar på någon aspekt av detta breda tema.

Sista dag för ansökan: 31 maj 2022. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster utlysta i Uppsala

Två-tre doktorandtjänster i idé- och lärdomshistoria är utlysta i Uppsala. Sista dag för ansökan är 31 maj 2022. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, VT22

Schema för vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet – ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet – finns här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Antologin Times of History, Times of Nature: Temporalization and the Limits of Modern Knowledge publicerad

Antologin Times of History, Times of Nature: Temporalization and the Limits of Modern Knowledge (New York och Oxford: Berghahn Books, 2022) är redigerad av Anders Ekström och Staffan Bergwik.

Jag gillar det här arbetssättet, att ett antal forskare från olika universitet samlas kring en gemensam tematik och diskuterar manusutkast – i det här fallet hade vi ett par kreativa workshopar i Uppsala respektive Stockholm – för att till slut nå fram till en färdig bok. Det är mycket jobb att dra ett sådant här projekt i hamn, så all heder åt Anders Ekström och Staffan Bergwik.

Mer information om boken här. Den finns även att ladda ner som Open Access-bok i ePUB-formatet.

Innehåll:

Introduction: Dividing Times

Staffan Bergwik and Anders Ekström

PART I: ERAS OF SYNCHRONIZATION

Chapter 1. Stratigraphies of Time and History: Beyond the Outrages upon Humanity’s Self-Love
Helge Jordheim

Chapter 2. The Production and Distribution of Synchronized Time in Sweden, 1850-1914
Gustav Holmberg

Chapter 3. Environmental Times: Synchronizing Human-Earth Temporalities from Annales to Anthropocene, 1920s to 2020s
Sverker Sörlin

PART II: BIOCULTURAL TIMES

Chapter 4. Forest Time and the Passions of Economic Man
Julia Nordblad

Chapter 5. Little Red Ring Binders: Early Red List Temporalities
Marit Ruge Bjærke

Chapter 6. Oil and Vikings: Temporal Alignments within Norwegian Petroleum Fields
Lise Camilla Ruud

PART III: TIME-BINDING KNOWLEDGES AND VISUAL GENRES

Chapter 7. Temporal Poetics of Planetary Transformations: Alexander von Humboldt and the Geo-Anthropological History of the Americas
Adam Wickberg MÃ¥nsson

Chapter 8. Discovering Moravian History: The Many Times and Sources of an Unknown Land, c. 1830-1860
Emma Hagström Molin

Chapter 9. Synchronising Nature and Culture: Mediating Time in Geochronology and Dendrochronology 1900-1945
Staffan Bergwik

PART IV: RECORDING AND ENVISIONING CLIMATE TIMES

Chapter 10. On Record: Political Temperature and the Temporalities of Climate Change
Eric Paglia and Erik Isberg

Chapter 11. Model Time and Target Years: On the End of Time in IPCC Futures
Nina Wormbs

Chapter 12. Encountering the Geological Live: Temporalization in the Age of Natural Media
Anders Ekström

Conclusion
Staffan Bergwik and Anders Ekström

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kunskapshistorisk sommarskola i Lund

Den 22-25 augusti arrangeras den tredje sommarskolan i kunskapshistoria vid Centrum för kunskapshistoria i Lund (LUCK). Den riktar sig till doktorander och nydisputerade från alla humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, sista anmälningsdag 31 mars. Läs mer här.

Publicerat i kunskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i Umeå

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst vid Umeå universitet. Sista ansökningsdag är 14 mars. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nukemap, kultursidor, Sydsvenskans bevakning av Lunds universitet och det viktiga underhållsarbetet vid bibliotek: fyra länkar i blandade ämnen

Nukemap tio år. En välprogrammerad resurs för den som intresserar sig för det kalla kriget och kärnvapenkrigets effekter.

Jag kommenterar David Larsson Heidenblads inlägg om kultursidor.

Thomas Kaiserfeld förfasas över att Sydsvenskans bevakning av Lunds universitet är undermålig (och är inte heller direkt positivt inställd till LUM). Jag håller förstås med honom: den malmöfierade Sydsvenskan har i många år underpresterat vad gäller bevakning av Lunds universitet; återstår universitetets interna informatörer.

Ändå upplever jag att mystiken tätnar. I medias rapportering är dekan Lidin uppenbarligen mycket nöjd med rektors val av ny prefekt. Så då kvarstår frågan. Varför krävdes att hon utsågs av rektor och varför var det nödvändigt att ändra delegationsordningen? Om detta var ett utmärkt val, varför kunde inte dekanen själv fatta beslutet om att utnämna henne? Hade vi haft en personaltidning värd namnet skulle detta naturligtvis rapporteras i nästa nummer av LUM. Tyvärr har jag väl inte några större förhoppningar om det. Men jag har haft fel förut och har det gärna igen.

Underhållet som pågår bakom kulisserna på kulturarvsinstitutioner är viktigt för att bevara samlingarna, ett arbete som förtjänar att synliggöras. Som i den här bloggposten signerad Anders Strinnholm vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Seminarium i Uppsala med Richard Staley: ”The Undead in Climate History: On the Birth, Life and Uncertain Death of the Medieval Warm Period”

Ett intressant seminarium på vetenskapshistoria i Uppsala med Richard Staley, Cambridge University & Köpenhamns universitet:

This paper takes up the birth and potential death of a concept that has played a major role in defining the contributions of dendrochronology to climate science, shaping debates between climate scientists and sceptics, and sharpening tensions between local and global understandings of climate: the Medieval Warm Period. Resting primarily on Hubert Lamb’s early work on climate in England, which drew on a variety of sources and was regionally focused, the concept is arguably a misbegotten child. Its most influential instantiation came in a diagram published by the IPCC in 1990 whose general labelling and schematically global form belied a brief but notably more cautious description in the text. In the mid 1990s dendrochronologists and historical meteorologists questioned the probity of the concept, asking whether, where and when there may have been a ‘medieval warm period’. Michael Mann’s infamous ‘hockey stick graph’ offered a potential obituary which has been supported by later studies – at least in general terms. However, the concept has remained important for sceptics as an illustration of a warm period in which carbon dioxide increase played no role, and renaming practices amongst both sceptics (who paste ‘MWP’ over unlabelled graphs from others) and climate scientists (who offered ‘medieval climate anomaly’ as an alternative) indicate that it is still a testing ground for the negotiation of the status of local and global climate signatures. This paper offers a case study of respects in which the life, death and generality of a concept depended upon both research practices and discourse practices amongst an emerging community of researchers. What can the potential death of an object of research, a climate period, tell us about the past of our planet, and the nature of climate science?

Tid: 8 februari 13.15-15. Plats: Zoom. För zoomlänk med mera: se den här sidan.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

En infrastruktur för att migrera föråldrad forskningsdata till läsbara format

En vän och kollega, Maria Simonsen, frågade mig häromsistens om jag har en VHS-spelare. Hon ville låna en VHS-spelare för att hon kommit över ett intressant material i detta format i sitt universitetshistoriska forskningsprojekt. (Nej, jag har ingen VHS-spelare.)

Nyligen såg jag i mitt Twitterflöde hur pedagogikforskaren Christian Lundahl efterfrågade en mikrokassettbandsplerare för att komma åt forskningsrådata.

Maria Simonsen och Christian Lundahl är förstås inte de enda humanister som stöter på det praktiska problemet: hur läser jag av rådata som finns på ett gammalt medium. Flera av oss har nog en del grejer liggande på fysiska bärare av data som det är en icke-trivial uppgift att läsa av.

Ett förslag till lösning: någonstans i arkiv- och forskningsbiblioteksvärlden (Riksarkivet eller KB, till exempel) inrättas ett nationellt centrum för avläsning av gamla medier. Där installeras och underhålls hårdvara av personal som kan det hela. Medier skickas dit av forskare, som efter en tid får tillbaka filer i standardformat. Det hela skulle utformas som ett slags service till forskarsamhället, där man kunde boka in sig för en migrering av data gratis.

Det hade inte ens behövt bli speciellt dyrt. En-två heltidstjänster + lite kringkostnader = fem miljoner om året.

Disketter 3.5″, floppies 5 1/4″ och 8″, VHS, mikrokassetter, vanliga kassetter, ljudinspelningar pÃ¥ rullband, digitala data pÃ¥ band (bandstationer var stora pÃ¥ 1970-talet), MiniDisc, Zipdrive …, ja det finns mÃ¥nga obsoleta format. HÃ¥rdvara för att läsa av dessa borde fortfarande gÃ¥ att fÃ¥ tag pÃ¥ med lite detektivarbete — men det kanske är omöjligt om nÃ¥gra Ã¥rtionden. Och det finns fortfarande teknisk personal som var med när det begav sig och kan hantera hÃ¥rdvaran.

Publicerat i arkiv | Etiketter , , , | 1 kommentar

Lektorat i universitets- och vetenskapshistoria utlyst i Oslo

Ett lektorat (försteamanuensis) i universitets- och vetenskapshistoria är utlyst vid Museet för universitets- och vetenskapshistoria, Oslo universitet.

Tjänsten har goda villkor:

The position includes 45 % research time and 45 % work e.g. responsibility for collection documentation and management, exhibitions or various types of outreach activities. The remaining 10 % covers administrative tasks.

Sista ansökningsdag: 8 februari. Läs mer här.

Det kommer bli intressant att se om några av de svenska kollegorna söker tjänsten.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar