Jag läste ”Live like common people: a writer goes down and out in modern Paris”, Jeremy Allens recension av Edward Chisholm, A waiter in Paris: adventures in the dark heart of the city (TLS 8 juli 2022, s 9).
Allen har egna erfarenheter av att som fattig författare slava en tid i de mörka inre regionerna pÃ¥ en restaurang ”in the prestigious seventh arrondissement in 2013. The façade may have been luxurious, but it was essentially the same job George Orwell described in gritty detail in Down and Out in Paris and London.”
Med egna erfarenheter och Orwells bok som klangbotten blir det en bra recension av ett grottekvarnsliknande arbete (”[t]he grease and grime clung to my clothes, my shoes were ruined and my hands were pummelled and lacerated”) bakom de bekväma lokalerna där vi gäster sitter och äter.
Jag blir nyfiken på Chisholms bok. Och jag blir också nyfiken på om någon skrivit något liknande om svenska restaurangkök. Någon som vet?
Bakom kulisserna i Paris restaurangvärld
Publicerat i Böcker
Etiketter böcker, Edward Chisholm, George Orwell, Jeremy Allen, restaurangkök
Lämna en kommentar
Sverker Sörlin om Gunnar Broberg
Sverker Sörlin har skrivit en fin minnesruna över Gunnar Broberg.
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter Gunnar Broberg, Sverker Sörlin
Lämna en kommentar
Postdoktortjänst utlyst i Uppsala
En postdoktortjänst pÃ¥ tvÃ¥ Ã¥r är utlyst vid Idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, inom projektet “Early Citizen Science: How the Public Used Linnaean Instructions to Collect the Worldâ€:
The Department invites applications for 1 postdoctoral position linked to the research project Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750-1850, funded by Knut & Alice Wallenberg Foundation. The project runs between 2021 -2026 and includes postdoctoral researchers and guest researchers. We are searching for applicants with a Ph.D. degree and research interests of relevance for the study of history of science and colonial collecting. The employment is tied to the project and the successful candidate will plan and execute his/ her research in collaboration with the principal investigator, Dr Linda Andersson Burnett.
Sista dag för ansökan: 2 maj. Läs mer här.
En doktorandtjänst med inriktning mot vetenskapshistoria utlyst i Uppsala
En doktorandtjänst med inriktning mot vetenskapshistoria är utlyst vid Avd. för vetenskapshistoria, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet:
Avdelningen för vetenskapshistoria vid Inst. för idé- och lärdomshistoria utlyser en doktorandtjänst inom ett forskningsprogram om hur kunskap om naturen har utvecklats i ett globalt sammanhang frÃ¥n 1600-talets slut till det tidiga 1900-talet. Tekniker för kunskapsproduktion och interaktionen mellan kunskapsmiljöer undersöks med syftet att analysera hur, var och när den kunskapsform som kallas â€vetenskap†uppstod i det globala förflutna. PÃ¥gÃ¥ende forskning utforskar de epistemologiska och historiska aspekterna av â€the knowing body†i produktionen, kommunikationen och omvandlingen av kunskap 1750–1850.
Institutionen utlyser 1 doktorandplats för ett projekt som fokuserar på någon aspekt av detta breda tema.
Sista dag för ansökan: 31 maj 2022. Läs mer här.
Doktorandtjänster utlysta i Uppsala
Två-tre doktorandtjänster i idé- och lärdomshistoria är utlysta i Uppsala. Sista dag för ansökan är 31 maj 2022. Läs mer här.
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, VT22
Schema för vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet – ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet – finns här.
Antologin Times of History, Times of Nature: Temporalization and the Limits of Modern Knowledge publicerad
Antologin Times of History, Times of Nature: Temporalization and the Limits of Modern Knowledge (New York och Oxford: Berghahn Books, 2022) är redigerad av Anders Ekström och Staffan Bergwik.
Jag gillar det här arbetssättet, att ett antal forskare från olika universitet samlas kring en gemensam tematik och diskuterar manusutkast – i det här fallet hade vi ett par kreativa workshopar i Uppsala respektive Stockholm – för att till slut nå fram till en färdig bok. Det är mycket jobb att dra ett sådant här projekt i hamn, så all heder åt Anders Ekström och Staffan Bergwik.
Mer information om boken här. Den finns även att ladda ner som Open Access-bok i ePUB-formatet.
Innehåll:
Introduction: Dividing Times
Staffan Bergwik and Anders Ekström
PART I: ERAS OF SYNCHRONIZATION
Chapter 1. Stratigraphies of Time and History: Beyond the Outrages upon Humanity’s Self-Love
Helge Jordheim
Chapter 2. The Production and Distribution of Synchronized Time in Sweden, 1850-1914
Gustav Holmberg
Chapter 3. Environmental Times: Synchronizing Human-Earth Temporalities from Annales to Anthropocene, 1920s to 2020s
Sverker Sörlin
PART II: BIOCULTURAL TIMES
Chapter 4. Forest Time and the Passions of Economic Man
Julia Nordblad
Chapter 5. Little Red Ring Binders: Early Red List Temporalities
Marit Ruge Bjærke
Chapter 6. Oil and Vikings: Temporal Alignments within Norwegian Petroleum Fields
Lise Camilla Ruud
PART III: TIME-BINDING KNOWLEDGES AND VISUAL GENRES
Chapter 7. Temporal Poetics of Planetary Transformations: Alexander von Humboldt and the Geo-Anthropological History of the Americas
Adam Wickberg MÃ¥nsson
Chapter 8. Discovering Moravian History: The Many Times and Sources of an Unknown Land, c. 1830-1860
Emma Hagström Molin
Chapter 9. Synchronising Nature and Culture: Mediating Time in Geochronology and Dendrochronology 1900-1945
Staffan Bergwik
PART IV: RECORDING AND ENVISIONING CLIMATE TIMES
Chapter 10. On Record: Political Temperature and the Temporalities of Climate Change
Eric Paglia and Erik Isberg
Chapter 11. Model Time and Target Years: On the End of Time in IPCC Futures
Nina Wormbs
Chapter 12. Encountering the Geological Live: Temporalization in the Age of Natural Media
Anders Ekström
Conclusion
Staffan Bergwik and Anders Ekström
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter tid, tidssignaler, tidsskalor, tidsstandardisering, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Kunskapshistorisk sommarskola i Lund
Den 22-25 augusti arrangeras den tredje sommarskolan i kunskapshistoria vid Centrum för kunskapshistoria i Lund (LUCK). Den riktar sig till doktorander och nydisputerade från alla humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, sista anmälningsdag 31 mars. Läs mer här.
Publicerat i kunskapshistoria
Etiketter kunskapshistoria, LUCK, Lunds universitet, sommarskola
Lämna en kommentar
Doktorandtjänst i Umeå
En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst vid Umeå universitet. Sista ansökningsdag är 14 mars. Läs mer här.
Publicerat i Uncategorized
Lämna en kommentar
Nukemap, kultursidor, Sydsvenskans bevakning av Lunds universitet och det viktiga underhållsarbetet vid bibliotek: fyra länkar i blandade ämnen
Nukemap tio år. En välprogrammerad resurs för den som intresserar sig för det kalla kriget och kärnvapenkrigets effekter.
Jag kommenterar David Larsson Heidenblads inlägg om kultursidor.
Thomas Kaiserfeld förfasas över att Sydsvenskans bevakning av Lunds universitet är undermålig (och är inte heller direkt positivt inställd till LUM). Jag håller förstås med honom: den malmöfierade Sydsvenskan har i många år underpresterat vad gäller bevakning av Lunds universitet; återstår universitetets interna informatörer.
Ändå upplever jag att mystiken tätnar. I medias rapportering är dekan Lidin uppenbarligen mycket nöjd med rektors val av ny prefekt. Så då kvarstår frågan. Varför krävdes att hon utsågs av rektor och varför var det nödvändigt att ändra delegationsordningen? Om detta var ett utmärkt val, varför kunde inte dekanen själv fatta beslutet om att utnämna henne? Hade vi haft en personaltidning värd namnet skulle detta naturligtvis rapporteras i nästa nummer av LUM. Tyvärr har jag väl inte några större förhoppningar om det. Men jag har haft fel förut och har det gärna igen.
Underhållet som pågår bakom kulisserna på kulturarvsinstitutioner är viktigt för att bevara samlingarna, ett arbete som förtjänar att synliggöras. Som i den här bloggposten signerad Anders Strinnholm vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Seminarium i Uppsala med Richard Staley: ”The Undead in Climate History: On the Birth, Life and Uncertain Death of the Medieval Warm Period”
Ett intressant seminarium på vetenskapshistoria i Uppsala med Richard Staley, Cambridge University & Köpenhamns universitet:
This paper takes up the birth and potential death of a concept that has played a major role in defining the contributions of dendrochronology to climate science, shaping debates between climate scientists and sceptics, and sharpening tensions between local and global understandings of climate: the Medieval Warm Period. Resting primarily on Hubert Lamb’s early work on climate in England, which drew on a variety of sources and was regionally focused, the concept is arguably a misbegotten child. Its most influential instantiation came in a diagram published by the IPCC in 1990 whose general labelling and schematically global form belied a brief but notably more cautious description in the text. In the mid 1990s dendrochronologists and historical meteorologists questioned the probity of the concept, asking whether, where and when there may have been a ‘medieval warm period’. Michael Mann’s infamous ‘hockey stick graph’ offered a potential obituary which has been supported by later studies – at least in general terms. However, the concept has remained important for sceptics as an illustration of a warm period in which carbon dioxide increase played no role, and renaming practices amongst both sceptics (who paste ‘MWP’ over unlabelled graphs from others) and climate scientists (who offered ‘medieval climate anomaly’ as an alternative) indicate that it is still a testing ground for the negotiation of the status of local and global climate signatures. This paper offers a case study of respects in which the life, death and generality of a concept depended upon both research practices and discourse practices amongst an emerging community of researchers. What can the potential death of an object of research, a climate period, tell us about the past of our planet, and the nature of climate science?
Tid: 8 februari 13.15-15. Plats: Zoom. För zoomlänk med mera: se den här sidan.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter klimatforskning, Richard Staley, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
En infrastruktur för att migrera föråldrad forskningsdata till läsbara format
En vän och kollega, Maria Simonsen, frågade mig häromsistens om jag har en VHS-spelare. Hon ville låna en VHS-spelare för att hon kommit över ett intressant material i detta format i sitt universitetshistoriska forskningsprojekt. (Nej, jag har ingen VHS-spelare.)
Nyligen såg jag i mitt Twitterflöde hur pedagogikforskaren Christian Lundahl efterfrågade en mikrokassettbandsplerare för att komma åt forskningsrådata.
Maria Simonsen och Christian Lundahl är förstås inte de enda humanister som stöter på det praktiska problemet: hur läser jag av rådata som finns på ett gammalt medium. Flera av oss har nog en del grejer liggande på fysiska bärare av data som det är en icke-trivial uppgift att läsa av.
Ett förslag till lösning: någonstans i arkiv- och forskningsbiblioteksvärlden (Riksarkivet eller KB, till exempel) inrättas ett nationellt centrum för avläsning av gamla medier. Där installeras och underhålls hårdvara av personal som kan det hela. Medier skickas dit av forskare, som efter en tid får tillbaka filer i standardformat. Det hela skulle utformas som ett slags service till forskarsamhället, där man kunde boka in sig för en migrering av data gratis.
Det hade inte ens behövt bli speciellt dyrt. En-två heltidstjänster + lite kringkostnader = fem miljoner om året.
Disketter 3.5″, floppies 5 1/4″ och 8″, VHS, mikrokassetter, vanliga kassetter, ljudinspelningar pÃ¥ rullband, digitala data pÃ¥ band (bandstationer var stora pÃ¥ 1970-talet), MiniDisc, Zipdrive …, ja det finns mÃ¥nga obsoleta format. HÃ¥rdvara för att läsa av dessa borde fortfarande gÃ¥ att fÃ¥ tag pÃ¥ med lite detektivarbete — men det kanske är omöjligt om nÃ¥gra Ã¥rtionden. Och det finns fortfarande teknisk personal som var med när det begav sig och kan hantera hÃ¥rdvaran.
Lektorat i universitets- och vetenskapshistoria utlyst i Oslo
Ett lektorat (försteamanuensis) i universitets- och vetenskapshistoria är utlyst vid Museet för universitets- och vetenskapshistoria, Oslo universitet.
Tjänsten har goda villkor:
The position includes 45 % research time and 45 % work e.g. responsibility for collection documentation and management, exhibitions or various types of outreach activities. The remaining 10 % covers administrative tasks.
Sista ansökningsdag: 8 februari. Läs mer här.
Det kommer bli intressant att se om några av de svenska kollegorna söker tjänsten.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter akademisk arbetsmarknad, Oslo, tjänster, universitetshistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Fyra doktorandtjänster utlysta
Tre doktorandtjänster i historia är utlysta i Lund. Läs mer här.
En doktorandtjänst i bokhistoria är utlyst i Lund. Läs mer här.
Publicerat i Historia
Etiketter akademikers arbetsmarknad, bokhistoria, doktorandtjänster, historia, Lunds universitet
Lämna en kommentar
Doktorandtjänst i idéhistoria utlyst i Oslo
Via Kristin Halverson ett tips om en spännande doktorandtjänst i idéhistoria i Oslo inom projektet Maritime Modernities: Formats of Oceanic Knowledge under ledning av Ellen Krefting:
The project investigates the history of knowledge and environmental awareness in, around and beyond the Atlantic Ocean, from the expansion of human activities at sea in the seventeenth century to contemporary initiatives to aggregate knowledge about the oceans’ resources, ecology and impact on climate. In particular, the project explores how records, maps and models have inscribed, arranged and transported knowledge and awareness of the seas, and how these “formats of ocean knowledge†have shaped how the oceans have been used, perceived, appropriated and regulated.
Sista ansökningsdag 17 januari. Läs mer här.