Utlysning: Tenure track Lise Meitner research group leader positions, Max Planck Institute

Postat den 10 oktober 2022 av Gustav

En utlysning inom Lise Meitner excellence program har publicerats:

The Max Planck Society invites outstanding applicants to apply for tenure-track Lise Meitner Research Group Leader positions. The appointments will be made in partnership with suitable Max Planck Institutes according to the applicants’ research topics. With the Lise Meitner Excellence Program, the Max Planck Society expressly aims to attract and promote the careers of outstanding female scientists who are at an early stage of their scientific career and have a documented track record of independent and innovative research.

The successful candidates will be offered a Lise Meitner Research Group at a suitable Max Planck Institute for an initial period of six years plus one additional year for maternal leave. The funding package includes a W2 tenure-track position (equivalent to Assistant/Associate Professor), resources for scientific staff and running costs as well as a highly competitive start-up package. Upon successful tenure evaluation, four to five years after the start of the group, the W2 position and the financial support will be continued. Further career development is possible including con­sideration for a Max Planck Director position within the Max Planck Society.

The purpose of the Lise Meitner Excellence Program is to increase the number of out­standing female scientists in the Max Planck Society. Therefore, the program primarily focuses on the recruitment of outstanding female scientists, though it is open to all applicants (for details, see Lise Meitner Excellence Program: FAQs). Furthermore, the MPG is committed to increasing the number of individuals with disabilities in its work­force and therefore encourages applications from such qualified individuals.

Sista ansökningsdag: 31 oktober. Läs mer här.

Det här ser ju ut att vara tjänster med väldigt goda förutsättningar. Man undrar om någon humanist eller samhällsvetare från Sverige söker?

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Salstentans återkomst?

Postat den 09 oktober 2022 av Gustav

På vår grundkurs har vi inte återgått till den inledande salstentan som vi hade i början på första terminen. Under pandemirestriktionernas tid blev allt hemtentor, och så har det fortsatt.

Men en artikel av Anders Sundell får åtminstone mig att fundera över om det var så klokt att fortsätta med enbart hemtentor, även på kurser på grundnivå som inte är uppsatskurser. Han skriver om AI-mjukvara som skapar text:

Jag prövade att skriva in frågor från hemtentor som vi gett på statsvetenskapliga institutionen till [AI-modellen] GPT-3, och svaren som datorn producerade var inte märkbart sämre än det många studenter lämnar in. Att frågorna är relativt komplicerade, eller ställda på svenska, till exempel ”Hur ser förhållandet mellan den exekutiva och den lagstiftande makten ut i Sverige?” är inget hinder. Visst, svaren var kanske något platta och refererande, men det är å andra sidan inte onormalt i akademiska sammanhang. Vårt system för att upptäcka plagiat gav också grönt ljus. Texterna är nya.

Det är kanske läge att återgå till åtminstone någon eller några salstentor på grundkursen?

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Utlysning i Lund: professor i idé- och lärdomshistoria

Postat den 04 oktober 2022 av Gustav

Professuren i idé- och lärdomshistoria i Lund är utlyst. Sista ansökningsdag: 31 januari 2023. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

CfP temasektion i Lychnos om Arktis

Postat den 01 oktober 2022 av Gustav

Ett CfP för en temasektion i Lychnos om ”Arctic Dreams” har publicerats:

Arctic Dreams –

Histories Uncovering the Imagined, the Forgotten and the Hidden Arctic

Guest editors: Janina Priebe and Nina Wormbs

As the Arctic has moved from the margins to the centre of public discourse, we should re-visit its history. The connected Arctic is now at the centre of political and cultural debates about globalized trade and transport, climate change, energy transition, and transnational Indigenous rights movements. However, this renewed focus has not necessarily deepened our historical knowledge. Surfacing and dominant master narratives run the risk of concealing other broader, unexpected, and more complicated stories of the Arctic and overlook its rich and contradictory history.

We invite scholars to propose papers with historical perspectives on the Arctic, emerging from within or outside the Arctic itself. (Invited disciplines include, but are not limited to, the history of science and ideas, history of knowledge, history of technology, environmental history, STS, literature, anthropology, and media and cultural studies.) The contributions should revolve around how people, places, ideas, resources, cultures, or pasts in the Arctic, have been imagined, depicted, or described, and what has been forgotten or become hidden as a result. Empirical papers, or papers challenging established historiographical discourses, are welcome.

Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst: STS, gender and medical technologies

Postat den 15 september 2022 av Gustav

En doktorandtjänst i STS är utlyst vid Chalmers:

This PhD position will be in Social Studies of Science and Technology, with a specialisation in Gender and Medical Technologies. Relevent research fields may be science and technology studies, gender studies, sociology, anthropology or media studies. Relevant theoretical perspectives might be, for example, feminist technoscience studies, intersectionality and posthumanism.

Sista ansökningsdag 1 november. Läs mer här.

Publicerat i STS | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Isaiah Berlin Junior Research Fellowship 2023

Postat den 05 september 2022 av Gustav

Ett intressant tillfälle för en nydisputerad forskare i idé- och lärdomshistoria:

To celebrate its Founding President, Wolfson College in 2022 established a new stipendiary Junior Research Fellowship. The elected Fellow will, like Isaiah Berlin, have a broad interest in the global history of ideas, and philosophy. They will be expected to undertake independent research and play a full and active part in the life of the College. They will be given access to office space in College from which to work. The post brings with it no teaching obligations. Candidates should have received a doctorate as a condition of taking up the position, and should normally not have received their doctorate more than 5 years before appointment.

Sista ansökningsdag: 6 november. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i medicinsk humaniora

Postat den 02 september 2022 av Gustav

En doktorandtjänst i medicinsk humaniora är utlyst vid Uppsala universitet. Sista ansökningsdag 28 september. Läs mer här.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet HT22

Postat den 01 september 2022 av Gustav

Här finns schema för det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet HT22. Seminariet är ett samarbete mellan Avd. för teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers, och Idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

The 2023 Hagströmer Fellowship

Postat den 26 augusti 2022 av Gustav

The Hagströmer Medico-Historical Library of Karolinska Institutet and the Catarina and Sven Hagströmer Foundation are now accepting applications for the 2023 Hagströmer Fellowship.

The fellowship provides a postdoctoral or senior researcher in the field of history of medicine and/or related sciences (early modern to twentieth-century) with financial support to explore the Hagströmer Library’s collections. The library contains Sweden’s largest collections in the history of medicine and related sciences, including more than 100 000 monographs published between c. 1480 and 2000, extensive manuscript collections and c. 1300 medical and scientific journals. The fellowship also provides opportunity to participate in the vibrant history of science and medicine community of the Stockholm-Uppsala region.

Detailed description

The Hagströmer Fellowship is a residential fellowship (2-6 months) which supports a scholar who will travel to Stockholm to conduct research in the library’s collections during 2023.

A sum of SEK 100 000 from The Catarina and Sven Hagströmer Foundation will be made available to cover accommodation, travel, cost of living in Stockholm, and additional insurance, if needed.

Visiting scholar status at the Hagströmer library grants a workplace/ personal desk at the Hagströmer Library and access to collections (Mondays to Thursdays) for the duration of the stay. Affiliation status at KI grants an email address and use of library resources at Karolinska Institutet Library (KIB), including full access to scholarly databases and journals in medical sciences. Additional affiliation with partnering departments or research centers at Stockholm or Uppsala university can be arranged.

The Hagströmer library expects the Fellow to spend a minimum of two months in Stockholm, to present their work at a public lecture at the library, to use the Hagströmer Library as their primary place of work, to engage with our collections and to write a shorter popular text about their work at the library.

Application procedure

The call is open between Oct. 1 and Oct. 31, 2022 and should be sent by mail to the Catarina and Sven Hagströmer Foundation cshstiftelse@hagstromer.se (please label your email ‘The Hagströmer Fellowship’). The application should be in pdf format and must include the following documents in the following order.
A two-page description of yourself and your research as well as a brief outline of which collections you intend to use at the Hagströmer library, and how you intend to make use of your studies of the collections in your research. Also state the duration of your visit in Stockholm and your planned date of arrival.
A separate page with your full name and address. This page must also include the names and contact details of two references (references will only be taken on final candidates).
A CV of no more than three pages outlining your major academic and other relevant accomplishments and publications.
A copy of your PhD-certificate/highest formal academic degree.
The Fellow will receive a personal notification and the decision will be announced on the webpage of the Hagströmer Library Nov. 30, 2022; https://hagstromerlibrary.ki.se/news
The Hagströmer Library is committed to fostering a diverse and inclusive research environment and encourages members of any groups that have traditionally been underrepresented in academia to apply for fellowship support.

Please share this announcement with anyone who might be interested in the library’s fellowship program. All application materials are due no later than October 31, 2022. For further information about the library visit our website or e-mail hagstromerlibrary@ki.se.

Thank you!

Eva Åhrén and Hjalmar Fors

Medical History and Heritage/Hagströmer Library, Karolinska Institutet

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Postdoktorstjänst i Linköping

Postat den 24 augusti 2022 av Gustav

En postdoktorstjänst är utlyst vid Tema Teknik och social förändring, Linköping:

Innehavaren av anställningen ska bedriva kvalitativ forskning om kärnkraft utifrån ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt perspektiv. Det innebär att undersöka och analysera hur kärnkraft varit och är ett historiskt, kulturellt och samhälleligt föränderligt fenomen. Det kan exempelvis handla om kärnkraft som ett kritiskt kulturarv, om kärnkraftens omformande av landskap och livsmiljöer, eller om kärnkraft som en utgångspunkt för vår förståelse av Antropocen. Forskningen kommer att bedrivas inom ramen för det pågående internationella forskningsprojektet ”Nuclear Natures”. Projektet undersöker ”kärnkraftsnatur” i samband med aktiva kärnkraftverk, avveckling av kärnkraftverk samt vid slutförvar av radioaktivt avfall, i Sverige, Finland och Tyskland. Det specifika forskningsproblemet som studeras är öppet för formulering av innehavaren av anställningen i dialog med forskningsledare.

Sista ansökningsdag 19 september. Läs mer här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i miljöhumaniora med historisk inriktning

Postat den 16 augusti 2022 av Gustav

Ett lektorat i miljöhumaniora med historisk inriktning är utlyst på KTH. Sista anmälningsdag 31 augusti. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Postat den 15 augusti 2022 av Gustav

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria är utlyst vid Göteborgs universitet.

Sista anmälningsdag: 15 september 2022. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Problem med Microsoft OneDrive på Mac

Postat den 15 augusti 2022 av Gustav

Sedan en tid tillbaka har min arbetsgivare gÃ¥tt över till Microsoft som leverantör för diverse tjänster. En av dessa är OneDrive, en fillagringstjänst ”i molnet” (det vill säga den högst materiella uppsättning servrar som huserar i leverantörens datacenter) som gör det möjligt att synka filer mellan olika datorer. Dessutom, tror jag, fyller för mÃ¥nga OneDrivekontot ocksÃ¥ ett slags backupfunktion; lägg allt du jobbar med där, sÃ¥ vet du att du kommer Ã¥t det även om din egen dator blir stulen eller gÃ¥r sönder.

Sedan en tid tillbaka har jag märkt hur min dator, en MacBook Air M1 (2020) blivit onormalt varm och, tycker jag mig märka, laddar ur batteriet ganska snabbt. Dessutom har jag haft några totalkrascher som jag sätter i samband med överhettningen.

En titt i Aktivitetskontroll visar att OneDrive i stort sett kontinuerligt ligger på mellan 140 och 200 % användning av CPU. Det är något märkligt för ett, som jag fattar det, mindre program som har till uppgift att ligga i bakgrunden och synka filer som ändrats. Innan vi bytte till Microsoft OneDrive på jobbet hade vi Box Sync för samma uppgift, och den betedde sig inte alls på det här sättet.

Den pragmatiska lösningen för mig är för tillfället att pausa synkningen till OneDrive under större delen av arbetsdagen, för att sedan gör synkningen manuellt under en kortare tid. Förhoppningsvis kommer Microsoft fixa det här i en kommande uppdatering. Det är inte bara jag som har problemet: se exempelvis här och här.

Publicerat i datorer | Etiketter , | 1 kommentar

Människan och fåglarna: 12 000 års historia

Postat den 01 augusti 2022 av Gustav

Jag läste ”FÃ¥glarnas sak har alltid varit vÃ¥r”, Jonas Ellerströms streckare (1 augusti). Det är en mycket bra essärecension av Tim Birkhead, Birds and us: a 12000-year history, from cave art to conservation (Viking, 2022). Boken följer människans umgänge med fÃ¥glar frÃ¥n grottmÃ¥lningar till Richard Dawkins via Egypten (ibis), Aristoteles och Plinius d.ä., tidigmoderna naturalhistoriker som Conrad Gessner, mathÃ¥llningen i engelsk medeltida aristokrati (pÃ¥ godset Hunstanton där ”[m]er än 20 arter änder, vadare, hönsfÃ¥glar och tättingar sköts, tillreddes och Ã¥ts. Samtidigt förföljdes de artgrupper hänsynslöst vilka betraktades som skadedjur: krÃ¥k- och rovfÃ¥glar, skarvar, kungsfiskare, hackspettar”), 1600-talets naturalteologi (John Ray), Darwin, Konrad Lorenz.

Och mycket annat. Det här är en streckare som rymmer mycket, inte minst uppskattar jag Ellerströms kombination av fascination och glädje över boken – för det är sällan som man ser en streckare om en bok som essäisten inte finner intressant – med ett flertal kritiska instick om lapsusar längs vägen, saker som Birkhead hade kunnat utveckla, saker han slätar över. Man blir i vilket fall nyfiken på att läsa boken, som tycks vara ett intressant amalgam av vetenskapshistoria, kulturhistoria, religionshistoria. Och ibland är det givande med de långa linjernas historia istället för de fallstudier som mitt ämne så ofta hemfaller år.

Jag är själv inte ornitolog; efter koltrast, skata, blåmes, sädesärla och möjligtvis något kryss till är det slut med mina identifikationskunskaper. Men jag är desto mer intresserad av fågelskådningen som kultur, och tycker mig finna flera beröringspunkter mellan mina amatörastronomers umgänge med stjärnor och galaxer och fågelskådarnas umgänge med fåglarna. Precis som amatörastronomerna drivs fågelskådarna av olika slags ideal, det finns olika typer, ett slags amatörastronomins och fågelskådningens subkulturer.

Det sistnämnda beskrivs mycket väl i boken SkÃ¥dare – ett släkte för sig (2006), Mark Cockers insiktsfulla bok om fÃ¥gelskÃ¥darna och deras egenheter. Den boken är utgiven pÃ¥ Ellerströms förlag; ytterligare ett exempel hur Jonas Ellerström, förläggare och fÃ¥gelskÃ¥dare, bidrar till att ge ornitologin och fÃ¥glarna en plats i vÃ¥r kultur.

Jag hoppas han fortsätter med dessa bidrag.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst om rödlistade arter

Postat den 29 juli 2022 av Gustav

Beckett Sterner, Arizona State University, driver ett vetenskapshistoriskt projekt som kommer att studera framväxten av en kunskapsinfrastruktur för rödlistade arter. I höst kommer en doktorand att anställas i projektet som ser intressant ut, inte minst för att det rör skärningspunkten mellan kunskap som skapas i stora internationella nätverk och miljöpolicy:

This CAREER award is to support research at the intersection of history of science and social studies of science. The PI proposes to engage in an historical and conceptual study of a conservation database, the Red List of Threatened Species (RLTS), which is maintained by the International Union for the Conservation of Nature (ICUN). The RLTS is widely hailed as one of the great success stories in connecting science to action, and the IUCN has become one of the largest and most influential international organizations synthesizing scientific knowledge to inform conservation policy and decision making. RLTS is conceptualized in the project as knowledge infrastructure, which is understood as a robust networks of people, artifacts, and institutions that generate, share, and maintain specific knowledge about the human and natural worlds. This research project will develop the first historically-situated analysis of the RLTS’s general assumptions, virtues, and limitations as an exemplary case of knowledge infrastructure supporting cooperative global research among thousands of participants. Project results will generalize to inform the design of other knowledge infrastructures that aim to produce authoritative scientific knowledge using decentralized sources of information.

The proposed analysis of the RLTS methodology will be the first to characterize the full arc of its history starting in the post-World War I era based on research using historical archives and published documents. The project will contribute novel datasets of article text, novel methodologies for scientometric analysis, and novel metadata describing journal articles, which will be distributed as open data and software. The project will analyze how the RLTS methodology reflects compromises accrued over time, how its uniform application is regulated, and where global standardization inhibits customization for increased local value. The project will also constitute the first study of RLTS contributor demographics, including information about geographic location and employment type of participants where available from public information.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar