Ett tips från Anna Davour som ser jättespännande ut: Centralantikvariatet i Stockholm har en katalog med böcker och annan memorabilia om rymdteknik från 1927 och framåt.
Man blir nyfiken på om det är uppsättning från en enda samlare, och i så fall vem?
My Hellsing skriver klokt om doktorsavhandlingen. Jag gillar bland annat hur hon poängterar att doktorsavhandlingen är en början, och ”inte sÃ¥ avgörande för hur den fortsatta akademiska banan utkristalliseras.” Och beskrivningen av vad som anses normalt i olika länders universitetssystem.
Bra litteraturtips i slutet av hennes bloggpost, dessutom. Själv skulle jag lägga till Howard S. Becker, Writing for Social Scientists: How to Start and Finish Your Thesis, Book, or Article. Chicago & London: The University of Chicago Press, 1986. Jag läste den i ett viktigt skede av min doktorandtid, och kände mig peppad.
Med över 2 000 referenser i min Zoterodatabas och med litteratur hämtade från flera fält som jag arbetar inom, kikade jag runt lite på hur man kan gå tillväga för att styra upp användandet lite; skapa lite struktur.
Hittills har jag använt Zotero som en ”platt” blaffa med referenser. Varje gÃ¥ng jag behövt en viss referens sÃ¥ har jag använt sökfönstret för att söka fram pÃ¥ författarnamn, titel eller sÃ¥.
Men vore det inte smidigt att fÃ¥ fram alla relevanta referenser som jag har i Zotero inom ett visst ämnesomrÃ¥de? Sagt och gjort: för ett av mina senaste skrivprojekt har jag lagt till en etikett pÃ¥ varje referens som jag arbetat med i just det forskningsfältet. I högerrutan finns knappen ”Etiketter”. Man trycker pÃ¥ den och skriver in en eller annan etikett, precis som etiketter fungerar här i WordPress.
Sedan är det bara att söka på etiketten, så får man fram alla mina referenser, i ett knippe. Smidigt till exempel när man lämnar tillbaka dussintalet böcker till UB, böcker som jag haft på skrivbordet under skrivprocessen. Om eller när jag vill återvända till just den här texten är det bara att klicka fram referenserna och återigen beställa fram böckerna. Smidigt när det är ett lite halvnytt fält, där jag ännu inte memorerat dussintalet författarnamn och titlar.
Jag har ocksÃ¥ lärt mig att via Redigera/Avancerad sökning skapa en stÃ¥ende sökning pÃ¥ just den etiketten (eller för den delen författare, titel eller nÃ¥got annat). I det här fallet valde jag ”etikett” ”innehÃ¥ller” och sÃ¥ söktermen, och sedan valde jag Spara sökning, sÃ¥ dyker den här sökningen upp som en knapp i vänsterfältet.
En doktorandtjänst i mediehistoria är utlyst vid Lunds universitet. Sista ansökningsdag: 15 februari. Läs mer här.
Det kan finnas flera skäl till att inte sitta och äta inne på biblioteket. Ett är entomologiskt, vilket den här skylten på UB i Lund informerar om. Jag vet inte om lundastudenterna är mer ohyfsade än andra, men uppenbarligen behövs det tillsägelser.
Ohyra på bibliotek har förstås en historia lika lång som biblioteken själva, och bibliotek och arkiv har skapat kunskap för att hantera det hela. En startpunkt för den nyfikne är Thomas A. Parker, Study on integrated pest management for libraries and archives (UNESCO, 1988) som på 119 sidor reder ut fenomenet.
Jag börjar läsa, bland annat om tobaksbaggen, Lasioderma serricorne, vars
[e]ggs are deposited near the surface of the binding or on the edges of the leaves and hatch in 5 or 6 days. The young grubs penetrate the book and tunnel their way up the spine or on the inside of the cover. After becoming full grown and before transforming to pupae, the grubs make their way close to the exterior surface. A pupal chamber is then hollowed out by the grub, and here the grub transforms into a pupa. The adult beetle emerges from the pupal chamber by chewing a small hole through the exterior of the binding. Approximately 2 months are needed for a complete life cycle from egg to adult.
Efter en kort läsning i denna digra biblioentomologiska rapport drabbas jag av ett vagt illamående, och återvänder till mitt skrivande. Jag är ensam denna lördagsförmiddag här på forskarsalen, men jag har mina misstankar om att det döljer sig mängder med levande varelser bakom kulisserna i detta jättebibliotek.
Här är schema för vårens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet.
Om infrastrukturer brukar det ju sägas att det är när de tillfälligtvis ligger nere som vi märker hur viktiga de är. Vattnet stängs av i hemmet och då märker vi hur viktigt något som vi annars tar för givet i vardagen är.
Libris är en sådan infrastruktur som man jämt använder. Och nu funkar inte sökningarna; har testat flera gånger med flera olika söktermer, och inget händer.
Det skulle ju kunna vara ett systemunderhåll, men det finns inget på startsidan vad jag kan se som informerar om något sådant.
Update: nu, en dryg timme senare, fungerar sökningar i Libris igen.
Jag satt i ett rum hemma hos mormor och morfar på Grenvägen 3 i Gislaved: eternit, välskött trädgård på framsidan, där bak ligger skogen – den djupa småländska skogen – bakom huset, mellan skogen och huset har morfar sina bikupor och mormor och morfar landen med morötter, potatis, gräslök, på framsidan finns ett slags finträdgård med blommor i rabatter.
Där satt jag i min ensamhet och lyssnade pÃ¥ ett radioprogram, 16 Ã¥r gammal, 1983, och jag minns fortfarande hur P3-programmet lade pÃ¥ ”The Tunnel of Love” med Funboy Three. Jag hade förstÃ¥s ingen aning om vad lÃ¥tens text handlade om, men musiken slog an en sträng; jag minns fortfarande känslan av den där första gÃ¥ngen jag hörde lÃ¥ten.
Sedan gick åren, jag upptäckte retrospektivt mer av June Miles-Kingston och The Specials och annat som Terry Hall sysslat med innan jag hörde honom i realtid, men det är något slags musikantikvarianism, det var pophistoriska upptäckter som låg i framtiden; just då, den där långsamma eftermiddagen var det en nysläppt låt som jag fortfarande minns. Pop i direktsändning är något speciellt.
Och nu har han dött.
Elias Nilsson skriver på Göteborgs-Postens debattsida om den smått märkliga skillnaden mellan slutet på höstterminen och slutet på vårterminen, och han argumenterar för en ändring, så att studenterna verkligen skulle kunna ta julledigt.
Jag håller med honom, jag har skrivit om saken tidigare och då lanserat förslaget att man flyttar brytpunkten tio dagar så att höstterminen börjar 15 augusti och slutar den 22 december. Det tycker jag fortfarande.
Tobias Fränstam har skrivit Gäddbibeln, ämnet för dagens streckare signerad Erik Bergqvist. Jag blir riktigt sugen på att läsa boken, jag gillar idén att följa ett djur (ålen, torsken), en produkt (salt, kaffe), en växt (citron) en produkt genom historien och kulturen, och Gäddbibeln verkar riktigt läsvärd.
Hade jag varit streckarredaktör hade jag sagt till sagde Bergqvist: keep ’em coming. Som han skriver!
Ordning och reda.
Ni som vet, vet.
En doktorandtjänst är utlyst på Chalmers:
The Division of Science, Technology and Society (STS) at Chalmers University of Technology, will hire a PhD student in History of Technology, with a specialisation in industrial transformation in the 20th Century. Applicants are invited to propose their own research project within this specialisation. Possible topics might be the relationship between nation-states and business, industrial growth and de-growth, or development of certain technologies such as maritime technologies or energy infrastructure.
Sista anmälningsdag: 10 januari. Läs mer här.
