Vi har scientometrics, bibliometrics, webbometrics. Nu kommer fraudometrics: automatisk analys av papper för att hitta fall av plagiat.
Nature skriver om forskningsfusk. Enligt Natureartikeln verkar det som om det inte finns sÃ¥ mÃ¥nga studier av hur utbrett forskningsfusket är, men att det förmodligen är ganska vanligt: ”In an increasingly competitive environment where appointments, promotions and grant applications are strongly influenced by publication record, researchers are under intense pressure to publish, and a growing minority are seeking to bump up their CVs through dishonest means.” Hur pÃ¥verkar detta allmänhetens bild av universiteten och forskningen?
Artikeln behandlar också fraudometrics, nya automatiserade metoder för att hitta forskningsfusk. Inspirationen kommer från de allt populärare elektroniska tjänsterna som används för att hitta fuskande studenter.
Aktörer som de stora akademiska tidskriftsförlagen och även den kanske viktigaste pionjären inom open acess, Arxiv, är intresserade. Arxiv har hittat flera tusen papper av olika forskare med besvärande överlappning; de kommer nu publiceras på arxiv så får forskarna reagera.
Ett verktyg för att hitta papper som överlappar har utvecklats av Christian Collberg. Collberg och hans kollegor har bland annat skrivit en rapport (pdf) om självplagiat (när forskare återanvänder text från egna tidigare publicerade papper utan att referera) inom datavetenskap. (Se även detta papper.) Collbergs verktyg, Splat, kan laddas ner här: vågar du släppa loss Splat på din hårddisk?
I ett system som ger sÃ¥ kraftiga fördelar för de som publicerar mycket kommer vi nog fÃ¥ leva med det här problemet länge. Ett steg bort frÃ¥n otyget – istället för att hitta olika former av plagiat – vore kanske att de som delar ut anslag, tillsätter tjänster och utvärderar forskargrupper och universitet i mindre utsträckning räknade papper och i högre utsträckning faktiskt läste och utvärderade vad forskarna har kommit fram till. Mer kvalitativa metoder, mindre kvantitativa i utvärderingssvängen. Men för den som läst bland annat den senaste forskningspropositionen ser en annan utveckling. Den senaste propositionen är, som Mats sa när vi hade seminarium om den nyligen, bibliometrins genomslag i denna genre.
Publish or perish är en stark tendens och den är så stark att den kan få forskare att köra Splat på manus och sedan återvända till tangentborden beväpnade med synonymordböcker och en förhöjd känsla av vikten av att skriva om texten så att manusen inte fastnar i plagiatfilterprogrammen. I denna något dystra framtidsvision kanske vetenskaplig framgång inte kommer sig av bättre tankemöda, insikter och labbtekniker som leder till nya upptäckter av vad som faktiskt existerar där ute i Verkligheten, utan om Text och Texthantering.
(Lite offtopic: en Googlesökning på fraudometrics ger idag den 19 maj 2005 noll träffar. Hittade jag just på ett nytt ord?)