Det perfekta tomrummet

SÃ¥ diskuteras dÃ¥ skiljelinjen mellan kultur och samhälle än en gÃ¥ng; vänstern ser samhällets brister post-Katrina, högern ser ren natur. Vid mitt frukostbord (dvs Sydis) idag representeras de bägge stÃ¥ndpunkterna av Carl Rudbeck (”Tarvliga tjuvnyp mot USA” verkar inte finnas pÃ¥ nätet, Sydsvenskan: kom igen och lägg ut texterna pÃ¥ nätet!)) och av Andrew Jamisons artikel. Se även Paul Krugmans text i NYT. En brist som har med samhällsorganisation och inte med naturkrafter att göra är att man tydligen inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet Ã¥t att evakuera ”New Orleans’s ’low-mobility’ population – the elderly, the infirm and the poor without cars or other means of fleeing the city, about 100,000 people.” För nÃ¥gra Bushkritiska startpunkter i bloggosfärens diskussion av situationen i New Orleans, se de senaste dagarnas poster pÃ¥ Crooked timber, Cosmic variance, Brian Leiter. Dessa debattörer ser tydliga brister i samhället som blottlagts av naturkatastrofen.

Orkanen har blivit det senaste exemplet pÃ¥ en konflikt kring synen pÃ¥ naturen. Natursynen är inte apolitisk, den är politisk. Och delar av den amerikanska högern har ett synsätt pÃ¥ naturen som är, minst sagt, Ã¥lderdomligt, förÃ¥ldrat, ovetenskapligt. Det finns inte det minsta stöd för ”intelligent design” i peer reviewad forskning, ändÃ¥ vill Bush ge utrymme Ã¥t denna religiösa natursyn i amerikanska skolorna.

Ett annat exempel pÃ¥ den antivetenskapliga hÃ¥llningen hos delar av den amerikanska högern är situationen vid de amerikanska nationalparkerna. Tydligen har Bushadministrationen tillsatt en utredare, Paul Hoffman, som i ett förslag vill reformera nationalparkssystemet. I förslagets diskussion om de utbildningsinsatser som sker vid parkerna ”is an attempt to eliminate ’virtually every reference to the theory of evolution.'”

NIH inför ett helelektronisk forskningsanslagsansökningssystem, skriver Nature. Från oktober 2006 ska man kunna söka pengar utan papper.

Ehh, hallÃ¥. Det har vi ju haft i Sverige i flera Ã¥r …

Dan Ravicher, vars plattform Pubpat är intressant, intervjuas i Science.

Det där gamla science wars, ni vet, handlade ju om att vad man såg som postmodernistisk mumbojumbo (med, mer eller mindre uttalad, vänsteraffinitet) attackerades för att inte förstå vad vetenskap egentligen var. Trist. Dött. Utspelat. Stridsyxan nedgrävd.

Nu kommer nästa (amerikanska) science wars, fast med omvända politiska tecken: det är den amerikanska högern som anses vara antivetenskaplig. Bush och intelligent design och allt det där; motangreppet är The Republican War on Science: the book, the blog och massor av bloggosfärisk aktivitet. Läs mer hos Brian Leiter och Pharyngula.

Oh, dear. Får de svenska politiker som tror på virvlat vatten och annat att framstå som rena rama råpositivisterna.

Ännu ett intressant CFP via Medical Museion Weblog:

CALL FOR PAPERS – 4. helse- og medicinhistoriske årsmøde, København, fredag-lørdag 2-3 december 2005

Ã…rets helse- og medicinhistoriske møde handler om “Medicinens nutidshistorie”.

Medicin- og helsehistorien er ikke nogen undtagelse fra devisen om at Minervas ugle først flyver i skumringen. De fleste medicin- og helsehistorikere arbejder jo med tidsperioder der ligger uden for de nulevende historiske aktørers hukommelseshorisont. Men interessen for den medicinske samtidshistorie er stærkt stigende.

Vi er interesserede i alle slags bidrag, der kan belyse aspekter af medicinen i de sidste 50 år. Med “medicin” mener vi (ligesom tidligere årsmøder) sygepleje, farmaci, lægevidenskab, biomedicin, folkesundhedsarbejde, populære forestillinger om sundhed og sygdom, etc.

Vi er Ã¥bne for mange forskellige slags tilgange til nutidshistorien. At skrive medicinens nutidshistorie har mange berøringspunkter med andre humanistiske og samfundsfaglige tilgange til medicinen, fx. medicinsk antropologi, medicinsk sociologi, medicinsk filosofi, medicinsk etik, forskningspolitiske studier – og i det hele taget det felt, som kan kaldes “medical science and technology studies”.

Vi ved at der findes mange i Danmark (og nabolandene) der arbejder med disse og lignende emner, så derfor har vi udvidet årets møde til to dage.

Der vil være plads til både lidt længere (35 min + 20 min diskussion) og lidt kortere (15 min + 10 min diskussion) oplæg.

Mødet foregår også i år på Medicinsk Museion i København. Der vil være god tid til kaffepauser og mingling. Der vil blive serveret frokost og alle er velkommen til at tage bøger, artikler og andet relevant materiale med til bogbordet. Det koster 100,- at være med, også for oplægsholdere.

Deadline for et 150-ords abstract er fredag den 16. september. Sendes til undertegnede, cp@mm.ku.dk

Det endelige program vil blive sammensat af arrangørsgruppen, der består af:
Søren Bak-Jensen, Medicinsk Museion, KU
Lene Koch, Sundhedstjenesteforskning, KU
Poul Kruse, Farmacihistorisk Fond, Hillerød
Anne Løkke, Historie, KU
Susanne Malchau, Dansk Sygeplejehistorisk Selskab, og Sygeplejevidenskab, Ã…U
Lene Otto, Etnologi, KU
Nils Rosdahl, Dansk Medicinsk-historisk Selskab
Morten Skydsgaard, Steno Museet, Ã…U
Thomas Söderqvist, Medicinsk Museion, KU

For yderligere spørgsmål vedr. temaet og programmet, kontakt Søren Bak-Jensen, sbj@mm.ku.dk eller Thomas Söderqvist, ths@mm.ku.dk

Med venlig hilsen,

Charlotte Ploug
Kontorfuldmægtig
Medicinsk Museion
tlf. 3532 3821, cp@mm.ku.dk

Det här kom nyss på en mailinglista. Ser kul ut.

Call for Papers

Patrick Suppes Center for the Interdisciplinary Study of Science and
Technology, Stanford University

”Agnotology:  The Cultural Production of Ignorance”
  
Professors Londa Schiebinger and Robert Proctor seek papers for the
preparation of a volume introducing a new theoretical perspective and
methodology – agnotology, the cultural production of ignorance-into
interdisciplinary science studies. Papers should explore how ignorance is
produced or maintained in diverse settings, through (for example)
deliberate or inadvertent neglect, secrecy and suppression, document
destruction, and myriad forms of inherent or avoidable culturopolitical
selectivity and forgetfulness. The point is to develop a taxonomy of
understandings and uses of ignorance, but also tools for understanding how
and why diverse forms of knowledge do not or did not ”come to be” or are
delayed or neglected at different points in history. Examples include the
ignorance of cancer hazards caused by the ”doubt” peddled by trade
associations (Brown and Williamson’s ”doubt is our product”), the
non-transfer of birth control technologies from colonial outposts to
imperial centers (by virtue of successive chains of disinterest and
suppression), the non-development of certain technologies by virtue of
structural apathies or disinterest, impacts of disciplinarity on
agnotogenesis, etc.  The proposed volume is exploratory and open-ended,
with the purpose of coming to grips with how ignorance has been
understood, created, and ignored, linking this also to allied creations of
secrecy, uncertainty, confusion, silence, forgetfulness, etc – especially
as these pertain to scientific inquiries and outcomes. The idea is that a
great deal of attention has been given to epistemology (the study of how
we know), when ”how or why we don’t know” is often at least as
interesting-and remarkably undertheorized by comparison.

While the volume will focus on science, the general approach will also be
taken up in other disciplines, including cultural studies, history,
literary studies, anthropology, and sociology.
Paper proposals should include a working title plus a 300 word abstract.
Please send to Londa Schiebinger at schiebinger@stanford.edu by August 30,
2005.