Kaffe i Lund

Bönan är, som trogna läsare av DPT vet, mitt favoritställe i Lund när det gäller dubbla espresso, läsning, tänkande, skrivande, allt omgivet av ett flöde av människor.

Häromdan öppnade den skånska Starbucksklonen Espresso House ännu ett ställe, denna gång beläget cirka 25 meter från Bönan. Det är ett inarbetat varumärke, en kedja, och stället vid Bangatan har fler sittplatser än Bönan.

Men jag tror ändå att Bönan har en god chans att klara sig bra i konkurrensen. Personalen är trevlig. Kaffet är gott. De har snäppet bättre mat än Espresso house, tycker i varje fall jag. De bjuder stamgäster på gratis wlan (sitter och skriver på Bönans uteservering i detta nu, omkring mig virvlar cykelburna studenter, höstlöven sprakar och folk är på språng till sina pendeltåg).

Det håller på att formeras ett lokalt kaffe-, bar- och takeawaymatkluster centrerat kring den obligatoriska passagepunkten övergångsstället vid stationen. De senaste åren har flera ställen öppnat här. Ska man se Viggos, Mormors bageri, det nya bageriet på Clemenstorget, 7 eleven med sin förhållandevis ambitiösa takeawayavdelning (och nätkopplade pc-burkar som kostar en tjuga per timme, ungefär) och nu Espresso house som konkurrenter om kunderna, eller ska man se dem som samverkande? Optimisten i mig ser en möjlighet här: Bönan får nya gäster, som dras till området i takt med att fler ställen öppnar.

När kommer det en c-uppsats i ekonomisk geografi om kafélokalisering?

Publicerat i Ekonomi | 15 kommentarer

Livsmedelsteknik och forskning

sik3webb.jpg
Här finns en manus/preprintversion av min uppsats om Svenska institutet för konserveringsforskning, under tryckning i Lychnos: årsbok för idé- och lärdomshistoria 2005, som är ett temanummer om mat och vetenskap.

Publicerat i Mat och politik | 3 kommentarer

siffran

50 %

andelen svenska gymnasister som inte läser historia alls idag.

Källa: ämneskonferensen i idé- och lärdomshistoria, session om historia på gymnasiet med Klas Göran Karlsson.

Publicerat i Siffran | 8 kommentarer

Vetenskap och amerikansk politik

As Mooney recounts, for two decades, influential Republicans–initially in Congress and now also in the White House–in concert with determined allies in private industry and fundamentalist Christian organizations, have systematically denied, disparaged, and misrepresented scientific information on topics relevant to public policy. The list is long: acid rain, global warming, the efficacy of condoms in preventing the spread of sexually transmitted diseases, the health impacts of excess dietary sugar and fat, the alleged link between abortion and breast cancer, the status of endangered species, the efficacy of abstinence-only sex education programs, the therapeutic potential of adult stem cells, and more.

Naomi Oreskes recenserar Chris Mooney, The Republican War on Science i senaste numret av Science

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

Låt det inte vara sant, snälla!

Igår kom senaste TLS. När barnen väl hamnat i säng, hamnade jag i badet. Med TLS. Som vanligt.

Nu kanske dessa balneologiska terapisessioner måste upphöra, eftersom TLS framtid är i gungning.

Prenumerant sedan flera år, har TLS blivit en del av min vardag, ett nödvändigt arbetsredskap för mig som universitetsmänniska i humsamsvängen. Svenska dagstidningars kultursidor gör helt enkelt ett för uselt jobb när det gäller bevakning av ny facklitteratur, därför är TLS livsnödvändig.

Det är klart att det finns alternativ, som New York Review of Books, men jag har faktiskt vant mig vid TLS. Blir förbannad om den försvinner eller blir mer plebejisk för att ragga prenumeranter.

[via Erik.]

Publicerat i Böcker | 1 kommentar

Malmö Högskolas uppdrag

Inte nog med att studentkÃ¥ren pÃ¥ Malmö Högskola fick svÃ¥rt att träffa studenterna under den tid som America’s cup huserade pÃ¥ högskolan (och ledningen för America’s cup bestämde vilka kläder studentkÃ¥rens förtroendevalda skulle ha pÃ¥ sig – jo, det är sant). Dessutom betalades hyran för tävlingens huvudkontor med grundutbildningsmedel – ni vet, sÃ¥nt som normalt sett används för att betala lärares löner och annat som behövs pÃ¥ en högskola – vilket innebar att utbildningar pÃ¥ högskolan tvingades flytta fram höstterminen en vecka.

Öhh, hallå?

Jag har tidigare undrat varför det varit sÃ¥ tyst frÃ¥n Malmö Högskolas personal när det gällt de här sakerna. Nu drar Patrik Hall, som är universitetslektor pÃ¥ MAH och tillika bloggare pÃ¥ FoF, fram de här graverande detaljerna. Bra! Dessutom är det ett kvalitetstecken vad gäller FoF:s blogg att den inte handlar om vetenskapsjournalistik modell ”hejsan-hoppsan-nu-har-de-fantastiska-forskarna-hittat-en-ny-galax”, utan bidrar till debatten i det akademiska systemet.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

MÃ¥nbas Alpha och forskningspolitik

President Bushs pekande med hela handen i riktning mot mÃ¥nen – USA ska landsätta människor pÃ¥ mÃ¥nen 2018 – föranleder Nature att ställa frÃ¥gan om internationellt samarbete när det gäller skapandet av en mÃ¥nbas.

Ledarredaktionen på Nature tar upp de begynnande rymdprogrammen hos allt mer teknologiskt avancerade stater som Indien och Kina. Tillsammans med redan etablerade rymdteknologer som det ryska programmet skulle de kunna samarbeta med USA för en genuint internationell satsning.

De anknyter även till de starka element av pork barrel politics som finns i det amerikanska rymdpolicysystemet och som verkar konserverande och ger ett element av regionalpolitiskt motiverad tröghet: senatorer från Texas och Florida, med tunga NASA-installationer, agerar i detta nu politiskt för att man inte ska skära i rymdskyttel- och ISS-programmen för att frigöra medel för nya satsningar.

Internationellt samarbete är kanske högtflygande planer. ”If we are to accept the high-minded premise that humanity is poised to take its next evolutionary step, then the politics of the Moon programme should be high-minded too. The alternative is to admit that this is just another pork-barrel project.”

Förmodligen är det det senare som gäller. Till regionalstödsaspekten (amerikansk inrikespolitik) skall läggas det faktum att Kina och Indien har sina skäl, relaterade till internationell prestige, för att bedriva rymdforskning.

Det är inte heller säkert att internationellt samarbete är det centrala. Man måste också diskutera frågan om bemannade rymdfärder över huvud taget.

Ledarredaktionen här pÃ¥ DPT har sedan länge en klar linje: obemannade rymdfärder ger mer vetenskapligt utbyte och kostar omkring 1 % – 1 procent! – av de bemannade. Den sense of wonder och den nationella prestige som väl är den huvudsakliga anledningen till bemannade rymdfärder (hela konceptet känns sÃ¥ 1962) kan uppnÃ¥s med obemannade rymdfärder.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | 1 kommentar

Podcast

Nature börjar med podcast: rss. Här är veckans podcast i mp3-format.

Publicerat i Vetenskap och media | 1 kommentar

Open source biologi

Kritikerna menar att alltför mycket intellectual property tjafs – patent och sÃ¥nt – är pÃ¥ väg att förstöra viktiga implementeringar av ny biologisk forskning. Det har jag skrivit om tidigare.

Nu ser jag att Open source biotechnology, en doktorsavhandling i ämnet av Janet Elisabeth Hope finns tillgänglig för nerladdning. Hope driver ett projekt i ämnet.

Ämnet förtjänar mer uppmärksamhet, inte minst i Sverige. Kanske speciellt i Sverige, landet där storföretagen och staten sitter så nära varandra. Bland annat i biotekniksektorn. Vad tycker egentligen Pagrotsky och de andra ledande politikerna om open source biology? Ser de inte ett kursras på Astraaktien för sin inre syn när de tänker på begreppet?

För en tid sedan diskuterades frågor om patent på gener, i samband med att frågan var uppe i riksdagen. Bengt Olle Bengtsson skrev en vass debattartikel i ämnet och organiserade även en workshop i ämnet på genetiska institutionen. Jag tror att frågan om patent på diverse vetenskapsbaserade tekniker kan vara nog så viktiga som frågan om patent på liv.

CUDOS, anyone?

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

Nobeltider

nobel05.jpgSåhär timmarna innan tillkännagivandet kan man ju fundera lite. Tror inte det blir COBE som någon föreslog. Astrofysiks tre senaste pris var 1983, 1993, 2002. 05 verkar lite prematurt, eller hur?

Nobelprisbörsen tycks inte vara igång i år, så någon vägledning därifrån kan inte inhämtas.

Publicerat i vetenskap | 1 kommentar

Lund bloggar och ler

Nils på Erlanderbrigaderna samlar länkar till lundabloggare.

Publicerat i Blogging | Lämna en kommentar

Bidragsberoende svenska företag

Varför handlar så mycket av debatten från oppositionen om bidragsberoende (och bidragsfusk) på individnivå, så lite av bidragsberoendet hos svenska företag?

Man undrar hur utbrett detta flöde av skattepengar till företag är. Kanske är det inte industristöd i miljardklassen till bilfabriker på västkusten eller till flygplansindustrin som är det värsta; sådana fall bör, av något slags nödvändighet, vara relativt få till antalet. Kanske är det snarare så att det finns en svans i fördelningen, en stor mängd mindre bidrag som går till många företag.

Som det här fallet, framgrävt av Friktion: Kläppen ski resort, en skidanläggning i Sälen med 160 anställda och ett rejält tilltaget konto för investeringar, får 5.6 skattemiljoner från statliga Nutek i stöd för att köpa snökanoner.

(Se även här .)

Publicerat i Politik: inrikes | Lämna en kommentar

Trender i bloggosfären

trendmanolo.jpgTrendgrafer är en kul grej på knuff.se. Google Zeitgeist för svenska bloggosfären.

Publicerat i Blogging | 1 kommentar

Forskningsfusk

Forskningsfusk är alltid intressant. Science skriver om ett fall där serverloggar, Googlesökningar och ip-nummer figurerar.

Publicerat i vetenskap | Lämna en kommentar

Grundkurslitteratur

John Tresch recenserar Peter J. Bowler och Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey i Science och gillar boken: ”Making Modern Science will be a great help in introductory courses and will provide important background for advanced courses”.

Det är en liten trend nu med fler och fler övergripande introducerande texter inom vetenskapshistoria och STS; Sismondo, Yearley, Hård & Jamison, Pickstone och nu Bowler och Rhys Morus. Bra, inte minst för de som jobbar med grundkurser på området.

Publicerat i Undervisning | Lämna en kommentar