Frånvaron av adekvata bevarandestrategier har länge varit en av de huvudsakliga invändningarna mot nätet, från en historikers sida. Enligt Epistemographer kommer det bara att bli värre med Web2.0.
Digital historiker
Kombinationen vetenskaps- och teknikhistoria + digital history + new media låter ju spännande. Sista ansökningsdag 1 april. [via Epistemographer.]
Publicerat i vetenskap
Lämna en kommentar
Prioriteringar i rymden
Som jag skrivit om tidigare, blir forskningsprojekt inom NASA lidande när omprioriteringar görs. Nu ser det ut som om dessa problem fortsätter; pengar som varit tänkta för forskningsprojekt styrs om till rymdkalkonenskytteln, internationella rymdstationen ISS – som inte funkar sÃ¥ bra för forskning – samt framtida bemannade rymdfärder till ställen som ger snygga photo opportunities (mÃ¥nen, Mars) för poserande astronauter, men kanske inte sÃ¥ mycket forskning per skattedollar. Nu senast uppmärksammar Nature vilka effekter satsningarna pÃ¥ bemannade rymdfärder fÃ¥r för rymdbaserad astronomi. Bland annat leder det till att astronomerna tvingas välja mellan olika saker, vilket kan leda till intressanta konflikter. Vilka projekt ska man lägga ner för att fÃ¥ rÃ¥d med det allt dyrare Webb-teleskopet, Hubbleteleskopets efterföljare? En annan sak som är intressant är den (medvetna?) lowballingstrategin som enligt Nature användes när man skulle sälja in Webb och som säkerligen förekommer ofta i Big science-sammanhang: uppge en första och alldeles för lÃ¥g prislapp för att fÃ¥ igÃ¥ng projektet och hantera sedan de reella kostnaderna när de dyker upp; det redan igÃ¥ngsatta projektets tröghet gör sedan att det finansieras ändÃ¥.
Vad som är intressant är också att fundera över vilka fora de här forskningspolitiska prioriteringsfrågorna förs i och hur öppna sådana fora är. Och då pratar jag inte bara om rymdbaserad astronomi. Inte heller bara om USA, utan om Sverige.
Publicerat i Rymdteknologi
Lämna en kommentar
Bloggar och forskare
Malin Sandström skriver intressant om bloggande forskare. [via Erik.]
LUM skriver om bloggar i sitt senaste nummer (inte på webben än, men lär dyka upp här snart).
Publicerat i att skriva
Lämna en kommentar
Hur tillgängliga är data?
Science skriver om ett par papper som visar pÃ¥ bristande insyn i vissa forskningsprojekt: forskare som vill kolla andra forskares resultat nekas ibland tillgÃ¥ng till data. Cirka en tredjedel av de 1849 forskare inom livsvetenskaperna som tillfrÃ¥gats uppges ha sysslat med sÃ¥dant ”withholding behavior”. I en parallell undersökning tillfrÃ¥gades 1077 juniora forskare – doktorander och postdocs – om de ibland nekats tillgÃ¥ng till data; en fjärdedel svarade ja, specielllt inom omrÃ¥den med hög konkurrens mellan forskargrupper eller med länkar till industrin.
Nu kan man ju alltid ifrÃ¥gasätta den här typen av statistiska undersökningar. Hur beter sig folk egentligen när de besvarar enkäter? Likafullt är det här förmodligen ett inte helt ovanligt fenomen. Och det skulle kunna komma att sanktioneras i svensk lag: i november lämnade utredaren Marianne Levin en utredning till utbildningsdepartementet som enligt Ny Teknik föreslÃ¥r att forskningsresultat vid svenska universitet – finansierade med offentliga medel – ska kunna hemligstämplas i upp till fem Ã¥r (20 Ã¥r om det gäller vetenskapliga resultat som kan leda till patenterbara uppfinningar).
Visst, CUDOS är en saga. Men vi kan väl låtsas, ändå?
Kanske hjälper sekretess – implementerad ”frivilligt” av enskilda forskare som i den amerikanska undersökningarna visade vara sÃ¥ vanligt, eller implementerat genom en kanske kommande svensk lagstiftning – den enstaka forskargruppen en kort tid. Den kanske hjälper till att kortsiktigt kommersialisera ett forskningsresultat. Men vidga perspektivet – i tid och till att gälla nÃ¥got mer än en enstaka forskargrupp/företag/universitet – sÃ¥ är det nog inte speciellt bra. (Och offentligt finansierad forskning bör väl komma hela branscher eller rent av hela samhället till godo?) Förmodligen kan en sÃ¥dan inlÃ¥sning av vetenskaplig kunskap under längre tid sakta ner bÃ¥de den vetenskapliga utvecklingen och takten pÃ¥ tekniska innovationer. Läs mer i Richard Nelsons papper i Research Policy (här finns en preprint för den som saknar access till tidskriften.
Publicerat i vetenskap
Lämna en kommentar
Forskningsfusk och media
Hwang’s rise involved celebrity-minded scientists, state bodies in South Korea concerned with national prestige, funding agencies accountable to government masters, educational institutions bent on international competition, and journalists intent on good stories. They came together in a complex symbiosis to create a distorted image of scientific achievement.
Martin Kemp – vilken tillgÃ¥ng han varit i Natures skribentstall ! – kopplar Hwangskandalen till en komplicerad väv av faktorer. Behovet av vetenskapliga hjältar, ett behov som emanerar ur flera olika processer, spelar roll för det vetenskapliga fusket.
Det här kan i sin tur kopplas till den inverterade fuskaren, dvs forskaren som hjälte och de uppsatser om forskningsfusk som flera av oss på FPI sitter och knåpar på (ja, jag vet, ärade redaktör, min text kommer, snart).
Publicerat i Vetenskap och media
Lämna en kommentar
Lediga platser på kursen Vetenskap och teknik i samhället
Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet ger kursen Vetenskap och teknik i samhället, 10 p. Den går på halvfart och syftar till att ge en inblick i hur vetenskapssamhället fungerar, vilken roll vetenskap och teknik har för samhällsutvecklingen, kopplingar mellan vetenskap och politik, modern vetenskapshistoria, vetenskap i media, teknik och krig och så vidare. Det finns fortfarande några platser kvar på kursen. Mer information.
Publicerat i vetenskap
6 kommentarer
Sydsvenskans märkliga arkiveringsprinciper
Nu har det hänt igen – jag är irriterad pÃ¥ Sydsvenska Dagbladet. Flera gÃ¥nger det senaste Ã¥ret har jag velat kolla upp en artikel som varit publicerad i tidningen och det är omöjligt med mindre än att jag gÃ¥r till biblioteket och bläddrar mig fram igenom läggen. Tidningen finns inte i de gängse fulltextdatabaserna Mediearkivet eller Presstext (och lÃ¥ngt ifrÃ¥n allt läggs ut pÃ¥ hemsidan – vad trodde ni?). Bläddring i lägg gÃ¥r väl an – om man har en lämplig bibliografi, men Artikelsök är inte helt tillförlitlig.
Hur kan man välja bort att finnas i fulltextdatabaserna? Det är ju som att aktivt göra valet att tidningens opinionsbildning – ledarartiklar, debattartiklar och annat – citeras i mindre utsträckning.
Publicerat i Media
2 kommentarer
Peer review
Det har varit en del diskussioner om peer review-processen i efterdyningarna av den senaste tidens avslöjanden om forskningsfusk. I den här bloggposten ställer en av redaktörerna för Nature Neuroscience frågan om man bör införa double blind peer review, vilket har genererat vissa kommentarer.
Publicerat i vetenskap
Lämna en kommentar
Ny Natureblogg
Nature har bloggat ett tag och det växer upp nya bloggar i koncernen: i går kväll kom den senaste i raden, nyhetsbloggen som verkar ha till syfte att möjliggöra kommentarer till Natures nyhetssida.
Publicerat i Vetenskap och media
Lämna en kommentar
Olika rymdpolicy
ESA får sina vetenskapsprojekt ökade med 2.5 %; ökar gör även ESA:s åtagande när det gäller utforskning av Mars yta och jordövervakning, det sista inte minst viktigt ur miljösynvinkel. Dessutom tackar man nej till samarbete kring det ryska bemannade rymdskyttelprogrammet Clipper. En klok prioritering.
USA gör tvärtom: skär ner på forskningsprojekten och satsar på bemannade rymdfärder till månen och Mars.
Publicerat i Rymdteknologi
1 kommentar
Siffran: från conspicuous consumption till vardagsmat
70 000 kr styck
Kostnaden för ananas, odlad i England under 1700-talet. Bee Wilson recenserar Fran Beauman, The pineapple: King of fruits.
Publicerat i Siffran
Lämna en kommentar
Tvenne länkar om forskarbloggar
Nature skriver om bloggar. DR:s Harddisken uppmärksammade nyligen Thomas Söderqvist och Medical Museions blogg.
Publicerat i att skriva
1 kommentar
Hemligstämplad forskning II
Apropå förslaget att kunna hemligstämpla forskningsresultat vid svenska universitet i upp till fem år: Vetandets värld spelar bollen vidare och har ett inslag imorgon i ämnet. Medverkar gör bland andra Sven Widmalm, vilket bådar gott.
Publicerat i universitets- och forskningspolitik
Lämna en kommentar
Hemligstämplad forskning
Mertons CUDOS är normer, inte en empirisk beskrivning av hur forskningen fungerar. Det vet vi. Det påminns vi ständigt om.
Nu senast med förslaget att det ska gå att hemligstämpla forskning finansierad med delvis offentliga medel i upp till fem år (Ny Teknik).
Häromdan gick LU ut med uppmaningen att vi forskare skulle publicera oss i Open Access för att göra forskningen mer tillgänglig än om den publiceras i kommersiella tidskrifter med alla de inskränkningar i tillgänglighet det innebär. Men vad är väl en inskränkning utformad i stil med att man måste ta sig in på UB (fysiskt eller elektroniskt) för att läsa papers jämfört med en fet hemligstämpel rakt i nyllet?
Vem skriver debattartiklar mot det här? Eller kommer det bli ännu en icke-frÃ¥ga i det politikomrÃ¥de som anses som sÃ¥ viktigt för det moderna ”kunskapssamhället” men sÃ¥ sällan debatteras?
Publicerat i universitets- och forskningspolitik
2 kommentarer