Crooked Timber ska köra ett seminarium kring Benklers The Wealth of Networks (som jag skrivit om tidigare). Läge att läsa? (Min att läsa-lista är skrämmande lång. Aaaaarggghhhh.)
Relaterat: Program on Networked Governance vid John F. Kennedy School of Government och Complexity and Social Networks Blog.
Normalt sett skriver jag inte för publik – förutom de 200 läsare per dag som följer min blogg, dÃ¥ – men det gör jag nu. Det här skrivs live inför 20 smarta studenter pÃ¥ Institute of Communication pÃ¥ LU/Campus Helsingborg där jag är och föreläser om blogging.
Skicka upp en pryl i rymden för $99! Nu är rymdtekniken på väg att bli en vara för oss alla, inte något som bara stater och militären håller på med.
Â
[via Vetenskapsnytt]
”History of Scientific Objects”: intressant seminarium vid Medicinsk Museion.
När Leif Pagrotskys debattartikel om universitets- och forskningspolitik kom pÃ¥ DN Debatt häromdan tänkte jag först skriva nÃ¥t här pÃ¥ DPT – nÃ¥gra grejer i artikeln var bra, andra mindre bra, tyckte jag. Men jag fick ingen riktig snits pÃ¥ det och jag hade betydligt viktigare skrivuppgifter – det har ju varit VR-vecka (jag har en egen ansökan och är med pÃ¥ tvÃ¥ andra), vilket förstÃ¥s fick företräde framför att blogga utbildningsministerns forskningspolitik.
Men det innebar inte att bloggosfären förhöll sig tyst, Kåre Bremer bloggade utbildningsministerns utspel.
Mats intervjuades i Sydis idag – inte pÃ¥ nätupplagan, vad jag kan se – om hur osynliga de forskningspolitiska frÃ¥geställningarna är i politiken i allmänhet och valet i synnerhet, trots det ”dolda systemskifte” som pÃ¥gÃ¥r i forskningspolitiken. Bra!
Klimatsimuleringarna på Climateprediction.net kraschar och måste startas om.
Intressant, dÃ¥ det visar för deltagarna hur mycket meckande det kan vara med experimentell vetenskap. Saker och ting fungerar inte alltid som de ska. 200 000 deltagare har därmed fÃ¥tt sig en insikt i vetenskapsstudier; climateprediction.net blir därmed ett STS-projekt …
Via Ogle Earth (vilken blogg det är – heja Stefan!) fÃ¥r jag reda pÃ¥ den senaste uppdateringen av data för Google Earth; det ska tydligen ha kommit nya data för västeuropa.
Kanske kan man äntligen få se nånting i Lund. Tidigare har ju stan framställts som ett gytter av oupplöst skräp.
Nu är det bättre upplösning – men det var disigt och närmast mulet när satellitbilden togs! Man kan i och för sig se en del genom diset – bilar parkerade utanför mitt hus, till exempel, men det är disigt. Tredje gÃ¥ngen gillt?
I Kina lär man ha plockat organ frÃ¥n Falun gong-anhängare – uppgifterna har i kraftiga ordalag dementerats av regeringen. Det finns även andra rapporter om kinesisk organhandel med besökare frÃ¥n väst som man kan fördjupa sig i.
Sen har vi det här med fängslade kinesiska bloggare, svårigheten att surfa till viss information inifrån Kina och samarbetet mellan IT-företag från väst och den kinesiska regimen.
Alla de här sakerna kommer till oss via traditionell media (eller mer eller mindre tillförlitliga webbaserade kanaler). Man kan undra vad som ligger bakom olika mediarapporter om förhållandena i Kina.
Därför kan det vara instruktivt att fundera över det här med Kina och forskningspolitiken.
Och då menar jag den svenska forskningspolitiken.
Det verkar som om vi är i ett läge där det behövs kunskap om Kina, mer kunskap om Kina. Och då undrar man vilken beredskap det finns på svenska universitet för ett ökad behov i samhället av kunskap om Kina.
Jag har alltid tyckt att humaniora i grunden är – eller Ã¥tminstone kan vara – en ganska nyttig del av vetenskaperna. Nu när det händer saker som är lite svÃ¥rbegripliga i Kina känns det tryggt att veta att det finns forskare vid vÃ¥ra universitet som arbetar med de sakerna.
Kunskap om Kina finns på flera humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner vid våra svenska universitet. Det skulle vara instruktivt att se lite närmare på hur de ämnen som jobbar med Kina har det; alltså sinologins vetenskapshistoria, dess nuvarande forskningspolitiska förutsättningar och dess framtid. Har de satts på en humanistisk svältkost, eller är de övergödda med pengar?
Det händer att jag med kollegor pratar om att vi inom STS-fältet – och även FPI – sällan tittar pÃ¥ humaniora och samhällsvetenskap. Det här vore ett omrÃ¥de där man kanske kunde göra nÃ¥got.
VR/Bengt Westerberg, Wellcome institute och LU/Göran Bexell är bara några av de som ställt sig bakom Open Access. Till dessa sällar sig nu EU:
Scientific research funded by the European taxpayer should be freely available to everyone over the internet, according to a European commission report – a blow to the lucrative scientific publishing operations of media groups such as Reed Elsevier and Germany’s Springer.
rapprterar The Guardian. Tidningen länkar dock inte till rapporten och har ingen riktig referens, varken titel eller författarnamn – dÃ¥ligt! – men vad jag kan förstÃ¥ är det den här rapporten det är frÃ¥ga om (pdf).
Men jag är skeptisk – och dÃ¥ pratar jag om forskningspolitisk ontologi, inte etik – jag tror det kommer dröja innan Open Access ”vinner”; det finns trögheter i systemet.
The Jet Age is here! 6 1/2 magic hours (mpg). Snabb förflyttning över världen kombinerat med den amerikanska femtiotalsmedelklassens komfort.
The Internet Archive innehåller en del som är av intresse för historiker.
[via Space and culture]
Yochai Benkler, The Wealth of Networks: How Social Production Transforms Markets and Freedom har nyligen publicerats av Yale University Press. Den kan även laddas ner som pdf under en Creative Commons-licens. Det finns en wiki kring boken.
[via Crooked Timber.]
Vi avbryter det intellektuella samtalet här på DPT för ett tekniskt meddelande; numera drivs bloggen av WordPress.
Ni som följer DPT via RSS måste ändra era prenumerationer. Här finns det nya flödet (kommentarsflödet här).
Jag har ett moment pÃ¥ tre tillfällen en kurs pÃ¥ Institute of Communication pÃ¥ Campus Helsingborg. TvÃ¥ av föreläsningarna är sÃ¥dant som jag brukar köra; dels teknologiska framtidsvisioner och deras koppling till forskningspolitiken sedan det andra världskriget – jag planerar att fÃ¥ med Herman Kahn, Carl Sagan, nuclear winter, Rachel Carson, Vannevar Bush, Ulf Laurin (ja, faktiskt), Daniel Bell, Tor Ragnar Gerholm och Paul Ehrlich i samma föreläsning -, dels etableringen av bioastronomi som disciplin.
Men den tredje föreläsningen känner jag mig lite brydd inför. Den ska behandla bloggar, wikis, folksonomier i allmänhet och vad detta betyder för vetenskapsvärlden och vetenskapsjournalistiken. Puh.
OK, här är mitt dilemma: hade det varit för ett-två år sen så hade det varit ganska självklart att jag fått börja från början. Men vad gör man idag? Förmodligen kommer man i en grupp studenter ha några som bloggar själva och regelbundet använder wikipedia och del.icio.us och så vidare och kanske några som fortfarande inte har en aning.
Så var ska jag börja?
Det är lite lättare på Vetenskap och teknik i samhället här på FPI (där vi kör bloggande och del.icio.us-taggande som integrerade delar av uppsatskursen); där har vi ju 10 poäng på oss att introducera social software-tänkandet (och det funkar jättebra, tycker jag!). Men i Helsingborg har jag ett enstaka inhopp.
Finansieringskällor styr forskningsresultat visar en studie (vem finansierade den studien?) enligt en artikel i Washington Post.
[via the bioethics web log.]
Of the 42 reports identified by the authors, 33 were sponsored by a pharmaceutical company. In 90.0% of the studies, the reported overall outcome was in favor of the sponsorÂ’s drug. This pattern resulted in contradictory conclusions across studies when the findings of studies of the same drugs but with different sponsors were compared.
Läs mer i paprets abstract.
Man har hört det förut. Till exempel av Als-Nielsen et.al., ”Association of funding and conclusions in randomized drug trials”, JAMA vol 290 no 7 (2003).
