Klas Östergren

Ständigt denne Östergren. Hans böcker har jag gått in och ut ur sedan den där magnifika läsupplevelsen: Gentlemen inhandlad 1984, det året jag började gymnasiet.

Därför blev jag förstås glad när fru och barn uppvaktade mig i söndags, på fars dag, med Östergren om Östergren, Stephen Farran-Lees intervjubok. Den är läsvärd och man slukar den snabbt. Den ger vissa insikter i Östergrens författarskap, man blir sugen på att läsa om. Här får vi i den stora skaran av fans ett slags access till Östergren. Det är sympatiskt, initierat, fylld med intressant stoff om svensk efterkrigshistoria.

Och framtiden! Måtte Östergren göra slag i saken och vidareutveckla det spår av kritik av svensk politik som finns med både Gentlemen och Gangsters. Det tycks han i varje fall ställa upp som ett mål (337f).

Mycket, mycket mer av beröm kan tilläggas. Men det gör jag inte, det här är ju inte meningen att vara någon komplett och balanserad recension. Låt mig istället peka på några brister.

Först omfÃ¥nget, själva innehÃ¥llet. Stephen Farran-Lee väljer bort Östergrens journalistik, ett rejält misstag. Östergren är en tidsbetraktare, inte innesluten i enbart estetik. Under nÃ¥gra Ã¥r skrev han förhÃ¥llandevis mycket journalistik. Som jag argumenterat för tidigare är den här delen av Östergrens karriär som skribent, bland annat samlat i den fina samlingen Slangbella, nÃ¥got som jag uppskattar. Det gör tydligen inte Farran-Lee, som i inledningen avfärdar den delen av produktionen utan vidare förklaring: ”NÃ¥gra smärre verk har hamnat utanför, exempelvis artikelsamlingen Slangbella” (12). Helt fel val. Artiklarna i Slangbella visar dels pÃ¥ nÃ¥got slags kontinuitet mellan kultursidesartiklarna och romanerna, tematiker som behandlas i romanerna hanteras ofta före det i en kultursidesartikel, dels visar de att Östergrens betraktelser över 1960- och 1970-talen är läsvärda som kommentarer till politik, kultur, konst. Inte mindre sÃ¥nt, utan mer, alltsÃ¥!

Sen kan jag inte låta bli att gnälla över boken som fysiskt objekt. Vad är det med svenska förlags kvalitetskänsla? Här pratar vi ändå om ett stort förlag, inget entusiastförlag i någon källare, utan Albert Bonniers Förlag.

Trådbindning, trådbindning, trådbindning! Det borde vara en självklarhet men icke sa nicke. Patetiskt och ett exempel på att saker och ting inte nödvändigtvis blir bättre. Jag vet, jag börjar låta som Kapten Stofil, men det är en helt annan sak att läsa en trådbunden bok än en limbunden. När jag läser en trådbunden bok känner jag mig lite bättre mottagen redan från första början, det är något slags boklig hut och hyfs, en grej som man bara gör, lite som att lägga fram rena handdukar på toaletten när man har gäster hemma eller erbjuda sin plats på en full buss när pensionären kliver på. Limbindarförlagen visar inte tillräcklig respekt för läsaren och köparen.

Och trycket ska vi bara inte tala om. En intressant del i Stephen Farran-Lees upplägg är att han ger utrymme åt böckernas omslag; varje omslag avbildas och diskuteras, omslagsmakaren Johan Petterson, som följt Östergrens hela karriär, kommenterar bildlösningar och så vidare. Och här finns ju en del snygga omslag, onekligen. Ta bara Denise Grünsteins gatuporträtt av Klas Östergren, flanören, taget i Östberlin sent 1970-tal, som pryder Med stövlarna på och andra berättelser.

Det är bara det att det erbarmligt dåliga trycket gör att omslagen mest blir svarta blaffor, som vore de komna ur någon halvsjaskig kopiator. Det luktar xerox lång väg. Inte bra.

(Bildanvändningen kunde för övrigt utvecklats. Det finns en material culture-aspekt pÃ¥ Östergren, bÃ¥de författaren – den mytiska Facit-maskinen, de där jodphursen som hela Rolling Stones snubblade över, de finns alltsÃ¥ pÃ¥ riktigt, inte bara i Fantomerna – och hans böcker, med dess ibland varsamma, ibland ohejdade beskrivningar av ting. AlltsÃ¥ upplagt för en coffee table-bok, lite som Mauro Scocco-boken som kom härförleden. Jag vet, passar inte genren, men hade varit ett kul försök.)

Bonniers borde alltså välja något annat tryckeri än ScandBook (eller åtminstone ställa kravspecifikationerna över den här bottennivån).

(Kul liten shoutout till Gunnar Pettersson på sidan 158, förresten.)

(Se även recensioner i DN och SvD.)

Update: Gunnar Pettersson har nu skrivit om Klas Östergrens besök i London pÃ¥ Pressylta Redux. (Bloggen saknar permalänkar – kolla under 19 november.)

Publicerat i Böcker | Etiketter , , | 2 kommentarer

Open access och mer pengar till amerikansk biomedicin

The Director of the National Institutes of Health shall require that all investigators funded by the NIH submit or have submitted for them to the National Library of Medicine’s PubMed Central an electronic version of their final, peer-reviewed manuscripts upon acceptance for publication to be made publicly available no later than 12 months after the official date of publication: Provided, That the NIH shall implement the public access policy in a manner consistent with copyright law.

Peter Suber skriver om den ”bill” som precis gÃ¥tt igenom kongressen och som bland annat innebär att man arkiverar manuskripten i open access-databasen PubMed Central (och inte nödvändigtvis i OA-tidskrifter, som bland annat Nature fick det till.)

Publicerat i vetenskap | Lämna en kommentar

Välja bilder

Har blivit ombedd att välja ut 5-8 bilder bland dessa. Hmmhh, svårt. Borde nästan be någon annan göra det. T., kanske? Hon har ju läst konstvetenskap.

Publicerat i Foto | 7 kommentarer

Iran, astrofysikern och USA:s flotta

Dynamics of Cats är en av bloggarna jag följer; skriven av astrofysikern Steinn Sigurðsson, handlar den om de senaste forskningspolitiska turerna kring NASA, NSF:s projektuppföljningsrutiner, galaxdynamik, trender i Nobelprisutdelningen, Hillary Clintons forskningspolitiska utspel och annat.

Men Sigurðsson sysslar även med annat. Med utgÃ¥ngspunkt i vad som förmodligen är en standardmässig praktik inom underrättelseväsendet – man kan lära sig mycket genom att analysera och syntetisera öppen information – har han bestämt sig för att hÃ¥lla koll pÃ¥ den amerikanska flottans manövrer via just öppna källor, för att, som han säger, ”when listening to heated rhetoric from DC, it is interesting to keep half an eye on what is actually happening on the ground.”

Det har lett till en rad bloggposter, varav den han postade för någon timme sedan är intressant. Den handlar om en ökad amerikansk marin aktivitet.

Behöver ju inte betyda nÃ¥got, men …

Publicerat i USA | Lämna en kommentar

CFP: Connecting disciplines

Sommaren 2008 hålls en gemensam konferens för de brittiska, kanadensiska och amerikanska vetenskapshistoriska sällskapen. Tematiken är bred:

The theme of the meeting will be Connecting Disciplines. The Programme Committee seeks papers or sessions that reflect this broad theme and encourages participants to respond to the diverse meanings it has for historians of science, technology and medicine and their colleagues in the wider scholarly community.

Sista datum för att skicka in abstract är 3 december. Mer detaljer här.

Lämna en kommentar

Snygga bilder

Science offentliggjorde för en tid sedan vinnarna i ”2007 Visualization Challenge Winners” och, precis som Thomas, var jag väl lite icke-imponerad. Kanske är det mina barns pÃ¥gÃ¥ende intresse för naturalhistoria – de har byggt om en del av lägenheten till ett museum – eller nÃ¥t, men jag tycker det här är mycket coolare än de bilder som Science valde ut:

(Bild: The University of Manchester.)

Tekniken heter Very High Resolution X-Ray Computed Tomography och den har använts för att studera en 50 miljoner år gammal spindel. Såhär beskriver forskarna hur det gick till:

The specimen was scanned at Ghent University’s High Resolution Micro-Tomography Facility (UGCT: http://www.ugct.ugent.be) using a Feinfocus nano-focus transmission type X-ray tube set at a voltage of 60 kVp and a spot size of 1 mm. The X-ray detector was a Photonic Science X–Ray Imager-VHR 1:1 CCD camera system with straight fibre-optic coupling to a gadolinium oxysulphide scintillator (5 mg/cm2), resulting in a sensitivity for X-rays between 5 and 35 keV. The sample manipulator featured 7 axes, including a high precision air bearing rotation stage (MICOS, UPR160F-AIR) and a XY piezo stage with 50 nm resolution and 20 mm travel range for accurate centring on the axis of rotation. The complete tomography setup was controlled with LabView based software. A series of 800 projections of 1002 x 667 pixels (each 36 μm2) was recorded covering a field of view of 2.7 mm over 360 degrees. Each projection angle was exposed three times over 1.5 seconds.

LÃ¥ter som om de haft kul i labbet.

Pressmeddelandet finns här, pdf-en av pappret Penny et al. 2007, ”First fossil Micropholcommatidae (Araneae), imaged in Eocene Paris amber using X-Ray Computed Tomography”, Zootaxa 1623: 47-53 finns här och här finns en större bild.

[via Greg Laden.]

Publicerat i vetenskap | 1 kommentar

Rudbeck på kinesiska och en historiker bland fondmäklarna

David King, som jag lärde känna när han var gästforskare i ett par omgÃ¥ngar pÃ¥ idé- och lärdomshistoria för tio Ã¥r sedan, har börjat blogga. Bland annat kan man läsa om hur hans välskrivna bok om Olof Rudbeck, som redan nÃ¥tt ut till mÃ¥nga läsare – efter den engelska utgÃ¥van publicerades den pÃ¥ Fahrenheit, sedan som MÃ¥npocket förra Ã¥ret – nu kommer nÃ¥ ännu fler, i och med att den översatts till kinesiska.

David tipsar om böcker och andra händelser på den internationella historiescenen, bland annat om hur Harvardhistorikern Niall Ferguson rekryterats som analytiker för en hedgefond vilket jag tyckte lät spännande, så jag googlade fram detta:

LONDON – ”The devastating nuclear exchange of August 2007 represented not only the failure of diplomacy, it marked the end of the oil age. Some even said it marked the twilight of the West.”

It may read like bad science-fiction, but the above scenario came from the pen of from Harvard professor and historian Niall Ferguson, whose prediction of a chaotic, war-torn future, published in the London Telegraph in 2006, has struck a chord with, of all places, British hedge fund GLG Partners.

As a result the firm appointed the controversial Ferguson as a consultant, in the hopes that he will help them better navigate today’s turbulent financial markets. No doubt GLG believes his deep expertise regarding past eras of strife–like 19th-century imperialism and both world wars–will help guide them through today’s roiling, if not yet apocalyptic, markets.

Mer om Ferguson på GLG Partners här.

Erik Penser, jag väntar pÃ¥ ditt mail …

Publicerat i Historia | Lämna en kommentar

Ekoreklam inom livsmedel

Hanna Dunér efterlyser i en krönika i dagens SvD Näringsliv (inte på nätet vad jag kan se än) om bristen på ekologisk mat från de stora kedjorna.

I en tid när miljö, hälsa och etik hamnar allt högre upp pÃ¥ flera företags agendor och i folks medvetande, var är dÃ¥ matkedjornas ekosatsningar? HallÃ¥ matkedjorna, det handlar ju här om att slÃ¥ in öppna dörrar, positionen stÃ¥r ledig att ta. Till attack. […] Det känns bÃ¥de omodernt och ologiskt att vi samtidigt som vi köper miljöbilar och tränar yoga, trycker i oss vattenpumpade kycklingfiléer och karamellfärgad vinäger.

I och för sig ser vi en viss uppluckring och differentiering i livsmedelsbranschen, men man kan ibland undra om hela saluhallsgrejen, kvalitetstänkandet i månadsmagasin och TV-program och alla som sjunger den ekologiska matens lov är ytliga fenomen som inte påverkar flödet i Systemet mer än marginellt. Livsmedelsbranschen har enorma eftersläpningseffekter. System för produktion och distribution och därmed tillhörande ideologiproduktion har, när de väl satts i rullning, en tröghet. Det finns en lång tradition, inte minst fastlagd under 1940- och 1950-talen, som handlar om kvantitet istället för kvalitet; den starka staten samt några få starka industriella aktörer, snarare än konsumenter; samt nationella mål för livsmedelsförsörjningen. Det är inte saker som man ändrar på i en handvändning.

Publicerat i Mat och politik | 1 kommentar

Komet Holmes

I går kväll, vid åttatiden, gjorde jag en astronomisk upptäckt.

När jag parkerat cykeln efter en sen tur till ICA Malmborgs kastade jag av gammal vana en blick upp mot himlen. Det var inte jätteklart, men man kunde se Ã¥tminstone en del stjärnor; där var Pegasus, Capella i Kusken, Perseus, Cassiopeia, Andromeda — vänta, det är nÃ¥got skumt med Perseus. Stjärnbilden tycktes innehÃ¥lla en ny stjärna. Den där stjärnan brukar definitivt inte vara där, det var jag säker pÃ¥. (Eftersom jag ägnade en mycket stor del av mitt liv före tjugoÃ¥rsÃ¥ldern med näsan i nÃ¥gon astronomibok eller med blicken riktad upp mot stjärnhimlen har jag järnkoll pÃ¥ himlavalvet. Sedan jag fick andra och mer humanistiska intressen under studenttiden har uppmärksamheten pÃ¥ astronomiska nymodigheter mattats; men kunskap om stjärnhimlen är en sÃ¥dan där kunskap som, när den väl införskaffats, sitter där.)

Satellit? Nej, den rör inte på sig. Ungefär jämnstark med en stjärna som ligger strax under alfa Persei.

Kommen in i stugvärmen visade stjärnkartor att det minsann inte brukade finnas en stjärna där.

En nova? Inte helt osannolikt, novor av den här ljusstyrkan uppträder inte alltför sällan, och Perseus ligger i vintergatsbandet, där det rent statistiskt syns flest novor. (Perseus är bland annat bemärkt för att ha härbärgerat den ljusstarka Nova Persei 1901.) Men nej, det verkade inte finnas något på nätet om någon nova i Perseus.

SÃ¥ hittade jag, via Sky and Telescope – ack, min tonÃ¥rstids kanske viktigaste publikation – förklaringen: objektet var en komet, nämligen komet Holmes som fÃ¥tt ett kraftigt utbrott, pÃ¥ kort tid har den ökat i ljusstyrka en miljon gÃ¥nger. Vissa kometer uppträder sÃ¥, mest känd för beteendet är kanske Schwassman-Wachmann 1. Till den typen av objekt hör alltsÃ¥ även Holmes, upptäckt 1892.

Kollade sen i kikare och då syntes kometen som ett ganska starkt, runt nebulöst objekt utan antydan till svans. Hämtade ut några av barnen, som från balkongen kunde se komet Holmes såväl med blotta ögat som i kikare.

Kometen är än så länge klart synlig för blotta ögat, bland annat via den här och den här sidan kan man få fram kartor för att hjälpa till med identifikationen.

Det visade sig alltså inte vara någon riktigt upptäckt, komet Holmberg visade sig vara komet Holmes och dess utbrott var sedan fem dar känt bland tusentals astronomiska observatörer, men för mig var det en upptäckt av något nytt i ungefär fem minuter. Och barnen på balkongen kunde notera sin första komet.

Jag minns min första komet. Det var komet Austin, året var 1982 tror jag och den var synlig i kikare strax nedanför Karlavagnens handtag. Minns fortfarande den observationen, dess magi.

Publicerat i astronomi | 10 kommentarer

Kartor, kartor, kartor

Nätets svarta hål, trendiga webbfenomen som Tokyos tunnelbanekarta, fördelningen av amerikanska singlar (singelkillar bor i LA, tjejditon i NY) och så vidare: Strange maps är ett kuriosakabinett för de som gillar kartor.

Publicerat i länkar | 1 kommentar

Open access och NIH

Det finns en ”bill” i amerikanska senaten som kommer leda till att forskare med finansiering frÃ¥n NIH publicerar sina resultat i open access-tidskrifter. I gÃ¥r kväll gick den igenom med klara röstsiffror men det finns fortfarande presidentveto och annat att taktisera kring.

Publicerat i vetenskap | 3 kommentarer

Blogg om statsvetenskap

As currently constituted, the blog will post entries consisting of the abstracts of the papers, bibliographic details, and, where available, links to the papers in question. Where the editor has something additional to say about the paper, and time to say it, he’ll include this too.

Henry Farrell (som bland annat skrev en uppsats för några år sedan om bloggar och politik) driver en blogg om statsvetenskap som verkar vara en vettig användning av bloggmediet: som väljare av papers, en akademisk DJ.

[via Crooked timber.]

Publicerat i bibliometri och scientometri, Blogging | Lämna en kommentar

Deadline

Jag har en deadline. (Fel: jag har flera, men det är en som bränner just nu.) Därför sitter jag på kontoret en lördagförmiddag istället för att stoja runt med ungarna hemma; FPI är helt tomt och jag har ett manus jag måste få iväg. Snart. Riktigt jävla snart.

Sträcker mig efter Becker, Writing for social scientists: How to start and finish your thesis, book, or article. Den stÃ¥r inom armlängds avstÃ¥nd frÃ¥n tangentbordet, tillsammans med The Chicago manual of style, Roget’s thesaurus och en del annat.

Equating time spent and quality may in fact be empirically false […] Writers can worry a piece to death, fussing over adjectives and word order until readers respond to the effort that went into the polishing more than the thought the prose was supposed to convey […] So the solution for writing something that will not fully, logically, and completely master the chaos is to write it anyway and discovers that the world will not end when you do.

Så, det kändes bättre.

Citaten kommer frÃ¥n kapitel 7, ”Getting it out the door”.

Publicerat i att skriva | Lämna en kommentar

Det senaste utspelet från James Watson

Greg Laden har tröttnat på James Watsons dumheter och skäller ut honom efter noter, bland annat genom att använda det i offentliga slagsmål så sällan sedda men här snyggt levererade vetenskapshistoriska kontextualiseringsargumentet. Veckans bloggpost, alla kategorier.

Science museum ställde in, men bloggosfären levererade kritisk diskussion ändå.

[via PZ Myers.]

Publicerat i vetenskap | 4 kommentarer

Snabba länkar

Har mycket att göra, men några snabba länkar hinner man ju med:

  • Can science blogs save science journalism?. Tja.
  • Olof är nog inte den ende som gillar Hillary Clintons forskningspolitiska utspel (varför texten till talet Carnegie Institution plockades bort frÃ¥n hennes sajt är dock märkligt; det finns att läsa pÃ¥ Googles cache). Anknyter till klassikerna inom amerikansk forskningspolitik, det vill säga mycket Sputnik, Apollo, fördubblingen av NIH:s budget. Dessutom pekar Clinton pÃ¥ nÃ¥gra Ã¥tgärder om hon blir president: ta bort förbudet för federalt finansierad stamcellsforskning, investera 50 miljarder dollars i strategisk energiforsknin, skärpa upp USA:s stÃ¥ndpunkt i klimatfrÃ¥gan och sÃ¥ vidare. [via Stein Sigurdsson.]
  • Pharyngula – som ju inte är vem som helst bland vetenskapsbloggarna – uppmärksammar Jan Björklunds idé om att förbjuda skolor att undervisa om kreationism och intelligent design som alternativ till evolutionsläran som ett föredöme för USA och Kanada.
  • Publicerat i universitets- och forskningspolitik, USA | Lämna en kommentar