Zotero

Postat den 15 oktober 2009 av Gustav

Referenshantering bland humanister och samhällsvetare (och kanske en del naturvetare, vad vet jag?) är lite som mailande var 1994: några använder det hela tiden, några är lite osäkra efter att ha prövat på, några använder det inte alls. Det är också ett område som präglades av viss stasis fram tills för ett par år sedan: Endnote var väl den gällande standardmjukvaran.

Utmanaren, Zotero, har väl varit sisådär stabil det senaste året (det är inte alltid sådana här grejer håller jämna steg med nya versioner av Word och operativsystem, till exempel). På min engelskspråkiga blogg har jag skrivit några inlägg om hur det funkar rent praktiskt, och jag måste konstatera att med 2.0, fortfarande en betaversion, och Wordinsticksmodulen 3.0 (en alfaversion!) funkar det hela ganska bra tillsammans med Firefox 3.5.3, Mac OS 10.5.6 och Word 2008.

Det är alltmer sällan som jag numera använder Endnote när jag skriver, Zotero har blivit mitt förstaval.

Zotero, utvecklat vid Center for History and New Media vid George Mason University, är ännu ett exempel på framgångsrik utveckling av högkvalitativ open source-mjukvara i akademiska sammanhang (ni vet, det där som innovationsforskare inte ser om de bara räknar licenspengar och patent i sitt sökande efter universitetens samhällsnytta).

Publicerat i att skriva | Lämna en kommentar

Intervenerande akademiker

Postat den 15 oktober 2009 av Gustav

Alla akademiker kan inte vara som Archie Brown, vars råd till Margaret Thatcher tycks ha spelat roll i förhistorien till förhandlingarna mellan Thatcher och Gorbatjov 1984.1 Men ändå: mycket av det som historiker gör kan påverka debatt och politik.

Man kanske inte alltid kan hoppas pÃ¥ att landets statsminister aktivt läser aktuella doktorsavhandlingar i historia och litteraturvetenskap (Kim Salomon skriver i en notis i SvD idag om hur Erlander ibland tycks ha gjort detta). Traditionellt sett har vi ju inte minst hÃ¥llit hus pÃ¥ kultur- och debattsidorna och skrivit forskningsböcker som varit sÃ¥ pass läsliga (till skillnad frÃ¥n i stort sett all naturvetenskap och mycket annat) att debattörer, journalister, politiker (eller ”praktiker” som nÃ¥gra samhällsvetare jag känner brukar kalla de som finns utanför akademin …) kan ta till sig vÃ¥r forskning.

Det är inte säkert att kultursidesartiklar och böcker behöver vara de enda medierna för historiker som vill interagera. Det finns alternativ. Och dÃ¥ tänker jag inte alltid pÃ¥ den inte sällan urvattnade pressmeddelandeprosa som ofta används för att ”sprida” nyheter frÃ¥n naturvetenskap, teknik och medicinska forskare.

Ett intressant initiativ har tagits i England. History and Policy har som målsättning att få historiker att delta i debatten:

* Demonstrates the relevance of history to contemporary policymaking
* Puts historians in touch with those discussing and deciding public policy today
* Increases the influence of historical research over current policy
* Advises historians wanting to engage more effectively with policymakers and media

Här finns, inom mitt eget område, flera exempel: när frågan om ett nationellt ID-kort debatterades i Storbritannien kunde man där läsa Jon Agars diskussion om historiska föregångare; David Edgerton intervenerar i aktuell brittisk forskningspolitik med ett policy paper kring hur forskningspolitik använder felaktig historieskrivning, i praktiken myter, som argument.

Och sÃ¥ vidare: pÃ¥ ”History and Policy” finns en uppsättning historiker som har ambitionen att bidra till aktuell debatt pÃ¥ en lÃ¥ng rad teman.

  1. Odd Arne Westad, ”When all else fails”, TLS 21 & 28 augusti, s 11 [↩]
Publicerat i Historia | 3 kommentarer

Uppsala universitet twittrar

Postat den 08 oktober 2009 av Gustav

Uppsala universitet twittrar – eller, ja, snarare är det universitetets informationsavdelning som twittrar. Via flödet pekas det pÃ¥ händelser vid universitetet. I praktiken är det en samling länkar till pressmeddelanden frÃ¥n infoavdelningen, som uppdateras när nya pressmeddelanden läggs ut.

Inte så mycket att orda om, egentligen: nästa naturliga steg i informationsavdelningarnas tekniska utveckling. Pressmeddelanden på stencil, sen Xerox, webben, RSS-flöde och nu twitterflöde.

Den stora grejen är snarare forskare som bloggar och twittrar, utan att det passerar informationsavdelningarna.

Publicerat i Vetenskap och media | Lämna en kommentar

Jon Agar om forskningens tillstånd

Postat den 07 oktober 2009 av Gustav

Jon Agar har en introduktionsbok pÃ¥ gÃ¥ng som verkar spännande, Science in the Twentieth Century – and Beyond ska den heta. Ett av de avslutande kapitlen är en översikt över naturvetenskap idag. Skrivandet av denna avslutande del bloggar han pÃ¥ STS Observatory. Hittills har han hunnit med forskarbloggar i relation till vetenskapsjournalistik, klimat, läkemedelsbolag som stör peer review, lÃ¥gbudgetgenomics, USA:s plats i den internationella forskningsstatistiken, indisk forskningspolitik, Kina med flera ämnen.

För oss läsare är det ett sätt att blicka över axeln pÃ¥ Agar när han skriver. För Agar – antar jag – är det ett sätt att fÃ¥ lite draghjälp i skrivandet: ”This and the blog posts that follow are the first draft of the survey. Let me know if I miss anything stupid”, som han skriver.

Boken verkar som sagt spännande. Dels för att det jag läst av honom tidigare är bra (Agars bok om Jodrell Bank-observatoriet och hans uppsats om 1960-talet är två läsvärda exempel). Dels för att den här typen av översiktsverk är användbara.

Det finns flera moderna översiktsverk pÃ¥ marknaden – Pickstone Ways of Knowing, Bowler & Morus, Making Modern Science, Patricia Fara, Science: a four thousand year history – men det behövs definitivt fler. NÃ¥gra till av den sorten, och man kunde plocka ihop en riktigt givande läskurs för doktorander pÃ¥ tematiken Big pictures.

2 kommentarer

Kvalitet i grundutbildningen

Postat den 06 oktober 2009 av Gustav

Häromveckan hölls ett möte om kvalitet i grundutbildningen här på Lunds universitet. Olika sätt att identifiera innovativa pedagogiska metoder diskuterades. I de efterföljande diskussionen försökte jag och ytterligare någon lyfta in en mer materiell aspekt: det är gott nog att försöka hitta de lärare och pedagogiska upplägg som ger goda resultat, men en mer brutal kvalitetshöjande åtgärd hade förstås varit att tillföra mer pengar till grundutbildningen. Det finns flera ämnen där heltidsstudier innebär 5-6 timmars undervisning i veckan. Vad hade hänt med utbildningens kvalitet om man istället hade haft 10 timmar?

Frågan dyker nu upp i en debattartikel signerad prorektorerna i Uppsala, Göteborg och Lund.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

Forskningspolitiska institutet

Postat den 27 augusti 2009 av Gustav

Det händer en massa saker på FPI just nu:

Olof Hallonsten disputerar pÃ¥ sin avhandling om stora faciliteter den 11 september, med Dominique Pestre frÃ¥n l’École des hautes études en sciences sociales, Paris, som opponent.

Dominique Pestre håller förresten seminarium hos oss kring relationen mellan vetenskap, ekonomi och demokrati ur ett historiskt och normativt perspektiv. Tid: torsdagen den 10 september, plats sal O 104, Forskningspolitiska institutet, Sölvegatan 16. Kommentatorer: Thomas Kaiserfeld, Avd. för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, Sven Widmalm, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, Merle Jacob, Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet.

Frank van der Most från Twentes universitet har precis börjat ett postdoktorsprojekt hos oss kring det även för svenska universitet så aktuella ämnet akademiska utvärderingar.

Johan Östling börjar hos oss i höst med ett spännande postdoktorsprojekt, finansierat av VetenskapsrÃ¥det, om ”de ideologiska och intellektuella konflikter som uppstÃ¥r när ett gammalt utbildningsideal utmanas av ett nytt”: ”Humboldts testamente: Universitetets idé under efterkrigstiden”.

Devrim Göktepe Hultén påbörjar snart projektet “Commercialization of Academic Research Results”, med finansiering från VINNOVA.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

Sega tekniker

Postat den 20 augusti 2009 av Gustav

Apropå tekniker som vägrar dö och teknikutveckling i mogna teknikområden, ämnet för en projektansökan Tomas Hellström, Mats Fridlund och jag har inne på VR: Financial Times rapporterar om den senaste utvecklingen på The Impossible Project [via Photostream].

Affärsidé: ”We aim to re-start production of analog instant film for vintage Polaroid cameras in 2010”. De har precis fÃ¥tt in över 1 miljon € i investeringar.

Publicerat i teknikhistoria | Lämna en kommentar

Poe som vetenskapsteoretiker

Postat den 19 augusti 2009 av Gustav

Jag läste ett paper av Katherine Pandora om populärvetenskap i det amerikanska 1800-talet1. Hon beskriver en situation där vetenskapen är mer eller mindre överallt: massmedier, populärvetenskapliga föreläsningar, bibliotek, amatörbotaniker som skickade fynd till Smithsonian. Folk läste dagstidningar i stor utsträckning och vetenskap och teknik var en väsentlig del av innehållet.

En aspekt av detta tycks vara att den amerikanska vetenskapen under större delen av 1800-talet saknade fast organisation, samhällelig legitimitet och privilegierad plats; populärvetenskapen blir dÃ¥ till ett slags bristfenomen, nÃ¥got som fyller ut ett tomrum; hon beskriver relationen mellan professionell och populär vetenskap lite som kommunicerande kärl.2 En annan aspekt är att ett slags republikanskt etos i politiken i allmänhet även gjorde sig gällande i synen pÃ¥ vetenskap – folk förväntade sig att delta i utvärderingen av vetenskapliga teorier, inte bara passivt lÃ¥ta sig skedmatas av experter.

Pandoras resultat verkar tankeväckande men samtidigt kanske lite hÃ¥rdraget, lite prematurt – hon pekar själv pÃ¥ att utforskningen av den här delen av USA:s historia har luckor; vi tycks veta betydligt mer om populärvetenskapens historia i Storbritannien under 1800-talet. Men, i varje fall, läsningen av Pandoras uppsats gör att jag börjar tänka pÃ¥ ”The purloined letter”, Edgar Allan Poes fina berättelse om hur Auguste Dupin löser ett fall genom att under idogt piprökande (Conan Doyle var en tjuv!) resonera sig fram till ett resultat snarare än att sätta igÃ¥ng med empirin direkt. Den publicerades 1844 och visar om nÃ¥got att den vetenskapliga litteratur och kultur som fanns utanför de fÃ¥taliga fackvetenskapliga institutionerna i USA även tog upp ämnen av vetenskapsteoretisk art och i Poes fall tog formen av skönlitteratur.

Ett bärande tema i berättelsen är ju skillnaden mellan det empiriska men fantasilösa tillvägagÃ¥ngssättet hos Parispolisen och dess företrädare Monsieur G. och det mer poetiska och kreativa hos Auguste Dupin. Poliserna mäter och väger, de använder sina mikroskop (de beter sig lite pÃ¥ det sätt som Sven Widmalm använt för att karaktärisera Uppsalafysikerna för hundra Ã¥r sen) men de kommer ingen vart för de saknar fantasi; de är goda baconianer men det händer liksom inget: ”[t]he measures … were good in their kind, and well executed; their defect lay in their being inapplicable to the case and to the man.”

Gnällandet på baconianerna återkom Poe till fyra år senare, i Eureka, ett på många sätt spännande verk.

  1. Katherine Pandora, ”Popular Science in National and Transnational Perspective: Suggestions from the American Context”, Isis vol 100 (2009), 346-358 (pdf) [↩]
  2. NÃ¥gon skulle kanske drista sig till att – analogt med Pandoras analys av amerikanskt 1800-tal – spekulera i om vÃ¥r tids ökande vurm för medborgarpaneler och andra deliberativa processer inom forsknings- och teknikpolitiken är ett uttryck för en motsvarande nedgÃ¥ng i vetenskapens privilegierade position? [↩]
Publicerat i Vetenskap och media | 1 kommentar

Framtiden för bemannade rymdfärder

Postat den 19 augusti 2009 av Gustav

Ett stort inslag (eller en stor utgiftspost) i den amerikanska teknikpolitiken är under utredning: bemannade rymdfärder. Utredningen, ”the Augustine committee”, ska presentera sina förslag för president Obama i slutet av augusti, men en preliminär rapport kan komma redan nu pÃ¥ fredag.

Man fÃ¥r onekligen känslan av att den amerikanska rymdsektorn stÃ¥r och väger lite grand; inte bara pÃ¥ grund av utredningen utan även därför att rymdskytteln, det enda sättet amerikanerna har för att fÃ¥ upp folk i omloppsbana om de inte ska köpa uppskjutningar av ryssarna eller andra, enligt planerna skall pensioneras nästa Ã¥r; det verkar inte finnas nÃ¥got amerikanskt alternativ färdigt till 2010. Till detta kommer det faktum att landet har en ny president, om vars rymdpolitik det väl inte finns riktig klarhet i ännu. Kommer han välja att se pÃ¥ bemannade expeditioner till mÃ¥nen och Mars som teknonationalistisk Bushretorik utan tillräcklig vetenskapliga argument och därför skippa det, samtidigt uppvisande budgetansvar? Eller kommer han försöka sig pÃ¥ en inspirerande och nationssamlande storsatsning pÃ¥ bemannade rymdfärder, finansierade ur det federala stimulanspaketets 750 miljarder dollars; en politik som kan kryddas med spin off-argumentation för de som vill höra sÃ¥nt och dessutom, via pork barrel-politics, användas som ett sätt att styra delstaterna (eller om det är delstaterna som styr presidenten i ett sÃ¥nt fall …).

Det senaste nu tycks vara att framtiden för amerikanska bemannade rymdfärder (som finansieras över skattsedeln – en del pratar istället om en privat rymdsektor) ser blek ut: ”It will be difficult with the current budget to do anything that’s terribly inspiring in the human spaceflight area” som utredarens ordförande, Norm Augustine, säger.

Frågan intresserar mig sådär lite lagom och ett sätt jag håller mig uppdaterad är via Space politics, där både inlägg och kommentarer ger intressanta bakgrunder till frågor kring vad som skall hända efter rymdskytteln, spelet mellan delstater i den amerikanska rymdpolitiken och så vidare. Rekommenderas.

Publicerat i Rymdteknologi | Lämna en kommentar

Sonnet: to science

Postat den 18 augusti 2009 av Gustav

För att fortsätta på tematiken där bilder från 1950-talet används för att illustrera 1800-talstext:

Publicerat i vetenskap | Lämna en kommentar

Recensioner

Postat den 17 augusti 2009 av Gustav

Jag har skrivit om ett par böcker: en recension av Olle Edqvist, Gränslös forskning: Om internationaliseringen av svensk forskning (Nora: Nya Doxa, 2009) (preprint) kommer att tryckas i Populär astronomi, en recension av Klaus Staubermann, Astronomers at Work: A Study of the Replicability of 19th Century Astronomical Practice (Acta Historica Astronomiae, vol 32), (Frankfurt am Main: Verlag Harri Deutsch, 2007) (preprint) kommer att tryckas i Journal for the history of astronomy.

Böckerna representerar helt olika subkulturer inom det fält jag arbetar: ett detaljerat studium och till och med en laborativ rekonstruktion av några specifika vetenskapliga praktiker handlar den ena om, den andra rör sig över större områden i sitt greppande av förändringar av det svenska forskningspolitiska landskapet, särskilt då dess internationalisering. Men bägge de litteraturer de representerar är viktiga, tycker jag. Och i och för sig möts Edqvists och Staubermanns böcker, hur olika de bägge ansatserna än är, i en insikt om hur betydelsefulla instrumentering och vetenskapliga faciliteter är för förståelsen av vetenskapens utveckling.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik, vetenskap | Lämna en kommentar

Foton i vetenskapliga böcker

Postat den 17 augusti 2009 av Gustav

Jag läser ett paper av Jamie Cohen-Cole om tankar om kreativitet och rädslan för konformitet i amerikansk samhällsvetenskap under det kalla kriget.1 Det handlar om hur en grupp ledande forskare såg sig själva, sin egen akademiska gemenskap och de värderingar som rådde där som ett mikrokosmos och en idealtyp, ett slags förebild, för det amerikanska samhällets utveckling.

En sak som känns lite intressant, nästan gulligt, är hur de använde sig själva på bild som forskningsobjekt. När Charles Darwins The Expression of the Emotions in Man and Animals kom ut i en ny upplaga 1955 innehöll boken bilder från tvärvetenskapliga konferenser: mimiken hos Marshall McLuhan, Margaret Mead och andra toppforskare får där representera människan.

Människan, förkroppsligad av Forskaren: en berättelse inte helt främmande för 1950-talet.

  1. Jamie Cohen-Cole, ”The Creative American: Cold War Salons, Social Science, and the Cure for Modern Society, Isis vol 100 (2009), 219-262. [↩]
Publicerat i vetenskapen förkroppsligad | 1 kommentar

Att forska var att blogga

Postat den 15 augusti 2009 av Gustav

I framtiden är att forska som att blogga, skriver Bruce Sterling i en (smått ironisk) take på allt vad citizen science heter (min favorit inom genren just nu: Galaxy Zoo).

Ja, det kanske det blir (not).

Jag kommer att tänka på ett paper som Staffan Müller-Wille presenterade på den brittiska vetenskapshistoriska konferensen i Leicester nyligen. Han har ett projekt om hur Linné hanterade vad som kallats 1700-talets bioinformatikkris: mängden tillgänglig information inom naturalhistoria ökade snabbt, bland annat som en följd av forskningens allt mer globala räckvidd; exotiska djur och växter upptäcktes och skulle inordnas i systemen.

Det Müller-Wille beskrev i Leicester var ett pÃ¥ nÃ¥got vis bloggliknande ”content management system”: de nya upptäckterna infördes i icke-linjära textmängder uppbyggda för att möjliggöra tillägg, smÃ¥ texter och tentativa betaversioner skapades, systemets kategoriseringar tog materiell form. Metaforen kanske inte skall sträckas alltför lÃ¥ngt, men forskning har varit som att blogga.

En ytterligare likhet: inte bara sättet att skriva var bloggliknande. 1700-talets naturalhistoria var crowdsourcad till max.

Lämna en kommentar

Teorikurs på distans

Postat den 05 augusti 2009 av Gustav

Är du doktorand i någon av de historiska disciplinerna och behöver lite teoretiska infallsvinklar, kanske för att testa något annat än den teori som vanligtvis ges på din institution? Ett tips: Orsi Husz, Lars Hermansson och Karin Sennerfelt ger en nationell nätbaserad teorikurs inriktad mot doktorander i historia, ekonomisk historia och idé- och lärdomshistoria i oktober-november.

Hade varit intressant att se en vetenskapshistorisk motsvarighet.

Publicerat i Historia | Lämna en kommentar

Varbergs museum

Postat den 05 augusti 2009 av Gustav

Tom Benson gjorde för en massa Ã¥r sen en fin fotografisk gestaltning av det nerlagda kustsanatoriet Apelviken strax utanför Varberg; bilderna är en härlig mix av tablÃ¥er som tagna ur nÃ¥gon stumfilm frÃ¥n 1920-talet, grovkorniga vidvinkliga bilder pÃ¥ IR-film och kollage. Ursprungligen en utställning, finns de även reproducerade i en fin liten trycksak med förord av David Nessle (1989). DÃ¥, när Benson var där pÃ¥ 1980-talet och iscensatte sina bilder med ”Doktor Tölpert” och hans smÃ¥tt bisarra kumpaner, stod de stÃ¥tliga sanatorielokalerna tomma; det var ett interregnum mellan 1900-talets medicin och 2000-talets medelklassvariant av hedonism – kroppslig njutning men med mÃ¥tta och ansvar: sanatoriet som grundats 1904 för behandling av tuberkulospatienter omvandlades, efter att ha stÃ¥tt tomt nÃ¥gra Ã¥r, till spa.

Där var vi en vecka i somras. Förutom spavistelsens alla trevligheter cyklade vi ofta in till Varberg. Vi förundrade oss över vissa trafiktekniska lösningar i centrum, åt glass i hamnen, kollade på en utställning med paret Billgrens bilder, åt middag på Societeten. Och så gick vi förstås på Varbergs fästning.

hjortbergstavlan

Förutom allt det vi sett vid tidigare besök fanns där en del nytt, bland annat en vandringsutställning om ismannen Ötzi, inlånad från Italien. Men framför allt visade det sig att Hjortbergstavlan för tillfället hänger där i samband med att Släps kyrka renoveras. Som student läste jag Sten Lindroths essä om bilden1 (känns det inte lite som om Lindroth fungerade bäst i essäformatet?), inte minst därför var det intressant att se målningen. För de som, i likhet med mig, vill se denna gestaltning av det svenska 1700-talets fascination för naturvetenskap men har lättare att ta sig till Varberg än till Släps kyrka i Vallda pastorat, finns denna möjlighet fram till och med november.

  1. Sten Lindroth, ”Vardagsro och söndagslust. Kring Hjortbergstavlan i Släps kyrka”, Lychnos. Lärdomshistoriska samfundets Ã¥rsbok 1956 [↩]
Lämna en kommentar