Galaxy zoo

Postat den 20 februari 2010 av Gustav

Amatörastronomi har en lÃ¥ng historia och en intressant utveckling de senaste Ã¥ren är användningen av nätbaserade verktyg för att hÃ¥lla igÃ¥ng stora samarbetsprojekt där amatörer hjälper forskarna pÃ¥ olika sätt. SÃ¥dana ”citizen science”-projekt handlar om en verklig interaktion mellan forskarsamhället och intresserade icke-forskare, där ett utbyte av arbetskraft, resurser och kunskap sker. Det kan gälla att dela med sig av processorkraft – ”distributed computing” som Folding@home och Seti@home, som jag hade en konferenspresentation om sommaren 2008 – men även samarbeten där deltagarna gör mer aktiva insatser, som Galaxy zoo.

Alex Soojung-Kim Pang diskuterade tidigt den här typen av projekt i termer av erfarenheter av vad vi vet om amatörernas roll i vetenskapshistorien och peer production à la Benkler. Jag tror att det kommer skrivas en del intressant om den här typen av samarbetsprojekt inom STS och vetenskapshistoria de kommande åren. Inom deliberativ demokrati-ansatsen inom forskningspolitik har man ju länge studerat medborgarpaneler och annat, men ofta handlar det bara om att hålla medborgarna informerade om vetenskap; här handlar det om att få medborgarna att aktivt delta i kunskapsproduktionen.

Galaxy zoo, som med en räcka papers visat att det går att göra riktig vetenskap med amatörastronomer som bidrar med galaxklassifikationer, går nu vidare med ett nytt projekt: i Solar Stormwatch bearbetar amatörforskare flödet av data från de rymdbaserade solobservatorierna Stereo på jakt efter solstormar och andra rymdväderfenomen.

Rymdväder är ett intressant område i sig, med bland annat en historia som går tillbaka till femtiotalet och det internationella geofysiska året, och samtida akademi-industrirelationer där forskare försöker utveckla metoder för att utveckla och sprida rymdväderprognoser. Solstormar kan störa vitala infrastrukturella system inom kommunikations- och kraftdistributionssektorerna, vilket ger solforskningen och rymdväderverksamheten spännande tillämpningar. Nu har forskningsfältet alltså även fått en citizen science-aspekt. (Det finns även en iPhone-app för de som vill följa solen och rymdvädret med hjälp av data från Stereo.)

Publicerat i vetenskap | 3 kommentarer

Viljan till kommunikation

Postat den 12 februari 2010 av Gustav

Ã…sa Larsson skriver om Stephen Jay Gould: ”Viljan att kommunicera, begäret att förstÃ¥, öppenheten för olika discipliner, acceptans av det komplexa och den underbara, smittande glädjen och passionen för vetenskapen.”

Och visst håller man med henne, man kan inte annat än intressera sig för den där typen av forskare som förmår vara både naturvetare och intellektuella, som förmår kombinera forskningsexcellens med formuleringsbriljans och kommunikationsekvilibrism. Vi behöver dom, forskarna som gärna lyfter blicken från nästa salamiskiva skrivet enligt LPU-logik och istället ser sin verksamhet inom forskningen som bidrag till kultur och politik. Gould är ett skolexempel på att universitet och forskning inte enbart handlar om att ge bidrag till ekonomisk tillväxt; universitetet spelar flera andra roller i samhällsutvecklingen.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

Tidskrift för serendipitet

Postat den 04 februari 2010 av Gustav

Alla vet att forskningens praktik inte alltid är sÃ¥ välplanerad som man ibland kan tro; ibland fÃ¥r man ”felaktiga” resultat, ibland fÃ¥r man resultat som kanske är högst relevanta för ett helt annat omrÃ¥de än det forskningsprojektet egentligen handlar om (skall man dÃ¥ kasta bort dessa?). Man har benämnt fenomenet serendipitet (Robert Merton och Elinor Barber skrev en bok om det).

Men kan man göra något för att använda serendipitetens frukter? Nu startar Journal of Serendipitous and Unexpected Results, vars mål är att just främja spridandet av resultat som inte riktigt passar in.

An important component of scientific discovery is a disciplined examination of research results that contradict or negate extant hypotheses. Indeed the history of science is rife with examples of important discoveries arising from such results. However, there is a distinct lack of a forum in which such results can be presented and discussed in any meaningful way. We believe a forum for and dialogue on serendipitous and unexpected results will provide valuable insight and inform modern research practices. […] Articles published in JSUR discuss results that are unexpected or perplexing given conventional wisdom or that clearly negate a popular hypothesis.

Man skulle kunna önska att tidskriften även hade en forskningspolitisk avdelning. För hur passar serendipiteten in i en tid allt mer fylld av planering, centralstyrning och målstyrd forskning? Thomas diskuterade frågan häromåret med anledning av ett debattinlägg i Nature.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Lämna en kommentar

Datorövervakningens demokratiska sida

Postat den 03 februari 2010 av Gustav

The influence of the high-speed digital computer upon society cannot be underestimated. If we wish to preserve even modified democratic values in a multi-billion-person society, then the computer, mass data processing, and communications are absolute necessities. […] The computer and modern data processing provide the refinement – the means to treat individuals as individuals rather than as parts of a large aggregate.1

Jag arbetar en del med datorkommunikationens roll i framtidsvisioner under 1960- och 1970-talen. Det har uppenbarligen funnits olika värderingar av hur datorkommunikationen kommer pÃ¥verka demokratifrÃ¥gorna …

  1. Martin Shubik, ”Information, Rationality, and Free Choice in a Future Democratic Society”, i Daniel Bell & Stephen R. Graubard eds., Toward the Year 2000: Work in Progress, (Cambridge Mass., 1967; 1997), 145. [↩]
Publicerat i Framtid | 1 kommentar

Bloggnyheter vid Lunds universitet

Postat den 19 januari 2010 av Gustav

Lunds universitet syns mer i bloggosfären. En gemensam bloggplattform har sjösatts (den bygger på WordPress, vilket är rätt tänkt) och på en gemensam nyhetssida länkas till bloggar skrivna av lundaforskare och -studenter.

Publicerat i Blogging | 3 kommentarer

Locating communications history in London

Postat den 07 januari 2010 av Gustav

Det här kom nyss på Mersennelistan, jag tycker det verkar vara en kul tillämpning av teknikhistoria och smartphones och något slags modern museologi som använder staden som arena:

Do you know places in London that are significant for the history of communications, computing and information technologies?

We are looking for suggestions that will help us in an experimental project to guide mobile users through the UK’s rich history of technology. The project is called Locating Communications Heritage. In the pilot phase we are finding out how best to guide people walking around London with a mobile phone, using the locatability function of recent smartphones to reveal the significance of sites.

The idea is to link places to objects as well as to link to further contextual and archival information. There will also be the ability to record users’ memories of the history of communications technology.

So for example, if you were walking down the Strand you will see on your phone that UK’s pioneering BBC radio transmitter, 2LO, operated from Marconi House. By clicking, you could find out more about the 2LO, an extraordinary object, at the Science Museum. If your grandmother was a 2LO operator, you could record her recollections.

Places could be the sites of interesting machines (such as 2LO or the LEO computer at Cadby Hall), places of invention (such as John Ambrose Fleming’s thermionic valves in Bloomsbury), birthplaces, buildings (such as the BT Tower), or places where communications were vital (such as the London Stock Exchange).

Examples could be from the deep or recent past.

If you have examples you would like to share, or if you would just like to stay in contact with this experimental project, then please email me at ucrhjea [at ] ucl [dot] ac [dot] uk,

and/or

leave a message for us at our project blog.

Projektet är en del av Locating Communications Heritage med finansiering från brittiska motsvarigheten till VR och BT (vad sjutton gör Telia för att stödja bevarandet av det digitala och teknologiska kulturarvet?).

Publicerat i teknikhistoria | Lämna en kommentar

Några länkar

Postat den 30 december 2009 av Gustav

Kevin Dunbar studerar kreativitet inom naturvetenskapen; nu uppmärksammas hans forskning i halvpoppiga Wired (vars journalist verkar ha missat att Dunbar inte är den förste att inse att ”all those philosophers of science — from Aristotle to Karl Popper — had missed something important about what goes on in the lab”).

Karl Palmås sätter in SAAB-affären i en kontext av säkerhetspolitik och militärindustri.

Michael Scammells biografi över Arthur Koestler har publicerats. Recensioner i Slate och The New Yorker

Jag blev intervjuad i Lundagård.

Publicerat i länkar | Lämna en kommentar

Norrskensforskning och nationalitet

Postat den 27 november 2009 av Gustav

Tre historiker och en norrskensforskare, Tromsö geofysiska observatorium, november 2009

Tre historiker och en norrskensforskare, Tromsö geofysiska observatorium, november 2009


Jag deltar i ett nordiskt forskarnätverk kring norrskensforskningens vetenskapshistoria. Syftet är att samla de (fÃ¥) historiker som intresserar sig för ämnet sÃ¥ att de kan bygga upp och vidareutveckla samarbetet. Det är träget arbete av en energisk organisationskommitté som ligger bakom, samt sÃ¥ddfinansiering frÃ¥n Nordforsk; detta nätverksanslag ser ut att vara mycket väl använda pengar: det sitter, i de nordiska länderna, nÃ¥gon enstaka forskare här och var som arbetar med denna lilla del av vetenskapshistorien – nÃ¥gonstans i gränstrakterna mellan astronomins och geovetenskapernas historia – och det här nätverket gör att vi kan vidareutveckla samarbetet, arrangera workshops och sÃ¥ vidare.
Sven Widmalm, Tromsö, november 2009

Sven Widmalm, Tromsö, november 2009


Häromveckan var vi på en workshop i Tromsö; första gången för mig norr om polcirkeln. Flera av de norska kollegorna relaterade norrskenet till nationella kulturer. Bland annat gav Robert Marc Friedman ett paper där han diskuterade hur man i flera skeden av Norges historia sett på norrskenet som ett i sanning norskt fenomen, med kopplingar till nationalistisk diskurs kring polarforskningshjältar som Nansen.

Men det gäller inte bara i förfluten tid; Vidar Enebakk, en av kollegorna i norrskensnätverket, tipsade nyligen om nutida användning av norrskenet:

– Vi mÃ¥ erkjenne at Finland har tatt julenissen fra oss. Den fella skal vi ikke gÃ¥ i igjen, derfor erklærer vi nÃ¥ nordlyset som norsk!

Aftenposten rapporterar om planerna att bygga upp turismen i norra Norge med norrskenet som dragplåster.

1 kommentar

Doktorandkurs om kommunikation

Postat den 19 november 2009 av Gustav

Forskarutbildning sker mestadels genom ett slags insocialisering, tror jag. Forskarutbildningen innehåller mycket ensamtid; man tillbringar en massa tid i labbet, i biblioteket, i fält; man går igenom arkivmaterial och lär sig navigera i bibliografiska databaser; man läser, antecknar och skriver; men det är även en social aktivitet: man hänger med forskare på institutionen och snappar upp tips och trix längs informella vägar (handledning sker inte enbart vid schemalagda tillfällen med din handledare) i samarbetet med handledaren och de andra forskarkollegorna.

Men utöver denna miljöaspekt tror jag det är en poäng att lägga in moment i en forskarutbildning där man på ett mer explicit vis diskuterar hantverksaspekter på forskning. Hur kan man prata om forskarhantverket, hur kan man göra kurser kring detta?

”Att kommunicera forskning” är just en sÃ¥dan kurs. (Jag hoppas att det finns mÃ¥nga parallella exempel runt om i det akademiska systemet.) Den ges pÃ¥ KTH av Nina Wormbs, som har byggt en kurs som bland annat behandlar hur skriver man ett abstract till en internationell konferens, vilka relevanta konferenser som finns inom omrÃ¥det, konferenspresentationer, reflektioner kring att skriva och läsa akademisk text, populärvetenskap och annan kommunikation utanför akademin.

De diskuterar Howard S. Beckers Writing for Social Scientists: How to Start and Finish Your Thesis, Book, or Article; de besöker arkiv; de dissekerar papers; de diskuterar hur man läser, allt för att göra doktoranden till medborgare i det akademiska samhället:

Syftet med kursen är att träna den forskarstuderande i att kommunicera sin forskning inom och utom den akademiska världen samt att delta i det pågående akademiska samtalet.

Jag var där häromdan och pratade om akademiskt bloggande, och möttes av en grupp intresserade doktorander, inte bara från avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, där Nina är verksam när hon inte gör offentliga utredningar, utan även doktorander som höll på med trafikplanering, arkitekturhistoria, samhällsbyggnad med mera. De ställde mängder med initierade frågor och kom med kluriga kommentarer, vilket gjorde att jag lärde mig jättemycket.

Publicerat i vetenskap | Lämna en kommentar

Brittisk datorhistoria

Postat den 05 november 2009 av Gustav

Thomas Lean vid CHSTM gav ett intressant paper om datorhistoria pÃ¥ den brittiska vetenskapshistoriska konferensen i Leicester i somras, och i mellanrummen mellan programpunkterna fick jag tillfälle att prata ganska mycket med Lean om hans forskning, som handlar om 1980-talets boom i datoranvändning i England. Visioner om en datorbemängd framtid och ett önskemÃ¥l om att Storbritannien inte skulle hamna efter i utvecklingen (”declinism” är en ofta Ã¥terkommande metafor i brittisk efterkrigshistoria, eller hur?) var bakgrunder till diverse utbildnings- och teknikpolitiska ansatser, bland annat det statliga BBC Micro-projektet.

Lean hade delvis ett användarperspektiv på teknik; datorteknikens utveckling avgörs av ett förhållandevis komplicerat samspel mellan olika grupper.1 Bland annat har han tittat på användarkulturerna kring Sinclair-modellerna ZX81 och ZX Spectrum, och de småföretag som utvecklade och marknadsförde tillbehör och program till datorerna. Han hittar helt enkelt en större mängd användningar av denna teknik än enbart datorspel och utbildning, som man annars hade kunnat förledas att tro om man ser på hur dessa datorer marknadsfördes.

Jag påmindes om Leans forskning när jag häromdan såg en annons för BBC i husorganet TLS; striden mellan Clive Sinclair och Acorn (tillverkarna av BBC Micro) har blivit TV-serien Micro men. Hade varit kul att se den, i ljuset av Leans forskning. Serien finns på BBCs nätplattform iPlayer. Tyvärr är det omöjligt att titta på iPlayer utanför de brittiska öarna av upphovsrättsliga skäl. Jävla juridik.

(Update: Nina skrev intressant om historiebruk i datorvärlden häromdan.)

Thomas Lean framför en kärnvapenmissil, Leicester, juli 2009.

Thomas Lean framför en kärnvapenmissil, Leicester, juli 2009.

  1. Likt en del annan forskning inom teknikstudier, som Nelly Oudshoorn och Trevor J Pinch, How Users Matter: The Co-Construction of Users and Technologies (Cambridge, Mass.: MIT Press, (2003) [↩]
Publicerat i teknikhistoria | 2 kommentarer

Vetenskapshistoriska perspektiv på forskningskommunikation

Postat den 04 november 2009 av Gustav

Jag läser några uppsatser om forskningskommunikation som utgör den tematiska delen i näst senaste Isis. (Jag har tidigare bloggat en av uppsatserna.) I introduktionen till avdelningen pläderar Jonathan R. Topham för en syn på vetenskap där vi skall se på kommunikationen som en integrerad praktik i forskarvardagen, inte något som nödvändigtvis sker efter det att mer centrala saker inträffat.1 Han anknyter till en läsvärd uppsats av James Secord på likartad men lite bredare tematik, där Secord, med utgångspunkt bland annat i bokhistoria, argumenterar för studiet av kommunikation.2

Secord och Topham vill se på kommunikation som fundamental för kunskapsproduktion och forskningssystemets dynamik:

the process of knowledge making involves communication, rather than merely being followed by it. Secord’s new approach thus places the practices of science popularization firmly within the process of knowledge making, alongside such other communicative practices as talking and note taking in laboratory or field, writing research papers, defending research findings within learned societies and congresses, advising on government policy as an expert witness, and teaching students in classrooms and laboratories.3

I sin iver att plädera för den egna delen av en disciplin går en del lite väl långt. (Det här blev jag på ett intressant sätt varse på en konferens i medicinhistoria för ett antal år sedan. Några högprofilerade medicinhistoriker presenterade en ny publikation som, och här citeras fritt ur minnet, bland annat hävdade att ”allt i 1900-talet kunde beskrivas och fångas in i det medicinhistoriska greppet”, varpå en närvarande fysik- och teknikhistoriker reste sig upp och sa nåt i stil med ”c’mon, det där är bara en överdrift, åker vi på en teknikhistorisk konferens får vi höra samma sak om teknik som en allt omfattande tolkning av 1900-talet”.) Kanske är det vad Topham gör här.

Trots det tycker jag det finns något givande i de vetenskapshistoriker som vill lyfta in själva kommunikationsaspekten som en central vetenskaplig praktik. Speciellt Secord som i sin uppsats från 2004 inte enbart fokuserar på ”populärvetenskap” utan mer på olika slags kommunikation (även inom forskarsamhället) och en syn på ”knowledge not just as abstract doctine but as communicative practice in a range of well-integrated and closely understood settings.”4

  1. Jonathan R. Topham, “Focus: Historicizing ‘Popular Science’. Introduction,” Isis 100, no. 2 (June 1, 2009): 310-318 (pdf). [↩]
  2. James A Secord, “Knowledge in Transit,” Isis 95 (2004): 654-672. [↩]
  3. Topham s 311. [↩]
  4. Secord s 671. [↩]
Publicerat i Vetenskap och media | 3 kommentarer

Kvalitet och Google Books

Postat den 03 november 2009 av Gustav

Debatten kring Google Books i svenska medier har kört fast i de juridiska hjulspåren. Ett exempel är en artikelserie i SvD, med ett inlägg av Karl-Erik Tallmo idag.

Upphovsrätt i all ära, men det finns andra saker att diskutera. Som kvaliteten pÃ¥ det Google gör. En lÃ¥ng post pÃ¥ Languagelog (med kommentarer), skriven av Geoff Nunberg och en artikel i The Chronicle of Higher Education är läsvärda texter. (”The 2003 edition of Susan Bordo’s Unbearable Weight: Feminism, Western Culture, and the Body (misdated 1899) is assigned to Health & Fitness” och sÃ¥ vidare…)

Av intresse är även en motsvarande kritik mot kvaliteten på Google Scholar (Peter Jacso i Library Journal). Man bara väntar på vad som ska hända när Google Scholar börjar användas som bibliometriskt verktyg i olika sammanhang.

Publicerat i vetenskap | 1 kommentar

Så fördelas forskningsanslag

Postat den 02 november 2009 av Gustav

Michèle Lamont har nyligen publicerat en bok om arbetet inom kommittéer som beslutar om forskningsanslag: How professors think: Inside the curious world of academic judgment.

En recension av boken tar bland annat upp det lite paradoxala faktumet att besluten ”are based on little information. It is thought unfair to pay too much attention to track records. (All proposals are born equal.)”1 Det här tycker jag var lite intressant. Visst, det är paradoxalt: man borde ta reda pÃ¥, kan tyckas, om den som söker anslag har en framgÃ¥ngsrik track record. Ã… andra sidan tycker jag det är nÃ¥got uppfriskande det här med att man faktiskt, i varje fall i de mÃ¥ngvetenskapliga kommittéer Lamont studerat, kan ge anslag till en innovativ ansökan frÃ¥n nÃ¥gon som inte har gjort sÃ¥ mycket, framför nÃ¥gon som redan gjort en massa.

Lamont har, parentetiskt sagt, en del annat intressant på gång. Här på Forskningspolitiska institutet har några av oss en tid diskuterat det här med att studera samhällsvetenskap och humaniora ur ett forskningspolitiskt/vetenskapssociologiskt/vetenskapshistoriskt perspektiv (och Anna Tunlid hade ett bra konferensbidrag på temat förra året). Lamont är inne på ett liknande spår, och kontrasterar STS-fältets många studier av naturvetenskap och teknik med den relativa bristen på motsvarande sociologiska och historiska perspektiv på humaniora och samhällsvetenskap:

Over the past quarter century, the interdisciplinary field of science studies has grown enormously as scholars have examined the physical and biological sciences through a variety of social and historical lenses. By contrast, the social study of the intellectual fields that comprise the social sciences and the humanities remains underdeveloped. Although a large number of scholars are interested in the social dimensions of knowledge production in the social sciences and are engaged in both theory building and empirical research in the area, their ideas and findings have yet to be interlinked and brought into dialogue with one another. As a result, there is little coherent understanding of the processes of knowledge production, organization, and distribution in these fields.

  1. Adam Kuper, ”Great grants”, TLS 18 september, s 25. [↩]
Lämna en kommentar

Att modifiera vädret

Postat den 02 november 2009 av Gustav

Intressant seminarium i Köpenhamn om en vecka:

Niels Bohr Archive
History of Science Seminar Monday 9 November 2009, 14.15
Aud. A, Niels Bohr Institute
Blegdamsvej 17, Copenhagen
Kristine C. Harper
Department of History, Florida State University

Weather by Design:
State Control of the Atmosphere in 20th Century America

In the science-and-technology-can-fix-anything euphoria of the immediate post-World War II era, politicians and not a few scientists became convinced that the time to control nature was at hand. Most of these projects – even the massive irrigation projects in the semi-arid American West – were local. However, because the atmosphere knows no boundaries, one of these nature control projects was very international and carried serious political, military, diplomatic, legal, ethical, and societal implications: weather modification.

Following the first successful modern-day experiments to trigger precipitation in 1946, and despite inconclusive results from a variety of weather control projects, a number of constituencies (with their unique weather needs) encouraged the race toward weather control: the military (non-polluting weapon), the U.S. Bureau of Reclamation (water on demand), the U.S. Forest Service (lightning control and natural fire suppression), the State Department (means to curry favor with particular nations), and members of Congress (to bring home the water–or whatever weather their districts needed). Tens of millions of dollars poured into research and development for weather control techniques to disperse fog, mitigate hail, suppress hurricanes, and make rain. By the 1960s, weather modification was being used as a secret weapon in Vietnam and Laos, and an equally secret U.S.-led diplomatic tool in drought-ridden India and Pakistan, while farmers in the West spent millions of dollars for cloud seeding efforts intended to make the desert bloom and augment snow packs to guarantee cheap hydroelectric power. As the climate changes, the global population increases, and the availability of sufficient quantities of freshwater wanes, it is important to understand how state use of weather control influenced its use in the past and may come to influence its use in the future.

Det här som låter så intressant, och så har jag en sedan länge schemalagd föreläsning den eftermiddagen, skit också.

Nina bloggade Harpers seminarium på KTH nyligen.

Publicerat i vetenskap | Lämna en kommentar

Sagor och spioner

Postat den 29 oktober 2009 av Gustav

James Murphy recenserar en bok om brittisk underrättelsetjänst i Washington under det andra världskriget:

It was, in a sense, an apprenticeship for later careers as successful fabulists: Roald Dahl was to produce baroque fantasies for children while Ian Fleming did much the same for adults; David Ogilvy would give lessons in showmanship to Madison Avenue itself1

Det verkar som om underrättelseverksamhetens träning inför kommande karriärer som sagoberättare även gäller i andra tider …

  1. James M. Murphy, ”Dodgy dossiers”, TLS August 21&28, 10-11, 10 [↩]
Publicerat i Böcker | Lämna en kommentar