Veckan som gick

Postat den 15 oktober 2011 av Gustav

maxlabb

Var med ESS-projektet – mitt nya projekt pÃ¥ Pufendorf – pÃ¥ studiebesök pÃ¥ Maxlab. Jag har varit där med studenterna pÃ¥ en av mina kurser en gÃ¥ng i tiden, men det var förstÃ¥s intressant att komma tillbaka. Jag gick nästan vilse inne i anläggningen.

framtider

Därefter bar det av till Riksarkivet för några dagars empiriinsamling. Jag fortsatte min genomgång av arkivet för Sekretariatet för framtidsstudier. Dessutom fortsatte jag med genomgången av material till pilotprojektetet om Livsmedelssektorns teknikhistoria, gick igenom två kommittéarkiv: dels Utredningen angående översyn av livsmedelsforskningen, dels Kommittén om bestrålning av livsmedel, bägge två från början av 1980-talet. Den första utredningen skulle kunna läsas parallellt med den livsmedelstekniska delen av den malmska utredningen.

jonas

Stockholmsresan innebar även en timme med Jonas Söderström. Vi brukar träffas en gång om året eller så för kondenserade, energigivande och tankeutvidgande samtal om samhälle, informationshantering och mycket annat.

emmanilspetter

Dessutom träffade jag de alltid så trevliga Emma Hagström Molin och Nils-Petter Ekvall. Vi såg Legendary Pink Dots göra en jättebra spelning i en källare i Gamla Stan.

Veckan har dessutom innehållit arbete på citizen science-projektet. Det handlar just nu om att få ett grepp om andra citizen science-projekt än Galaxy zoo; det har hänt en hel del sedan jag höll på med Folding@home 2007-2008 och metoden blir mer och mer använd i diverse olika discipliner. Diskuterade med vår gästprofessor Eric Gaidos om användningen av citizen science-projekt inom exoplanetforskning och biologi.

I går hade vi ett manusmöte i astrobiologiprojektet. Vi jobbar på en antologi om astrobiologi på svenska. Vi har nu gått igenom alla kapitlen i utkastformat.

kristina

Veckan avrundades med att Kristiina Savin spikade sin avhandling om lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , , , , | 1 kommentar

Citizenscience når humaniora

Postat den 05 oktober 2011 av Gustav

Jag har sedan en tid tillbaka ett projekt med Johan Kärnfelt om amatörastronomins moderna historia och vi har för närvarande finansiering för ett sexmÃ¥naders pilotprojekt – inom ramen för LETstudio vid Göteborgs universitet – som behandlar Galaxy Zoo och liknande projekt inom citizen science.

En sak som jag tycker är intressant är hur några enstaka framgångsrika projekt inte bara ger data för forskare, resultat i form av papers samt mängder med interaktion mellan forskare och icke-forskare (på ett sätt som kanske mer handlar om interaktion än vad som alltid uppmärksammas inom deliberativ demokrati-ansatsen i STS). De innehåller även element av metodutveckling som sträcker sig bortom den ursprungliga problemställningen; de blir i någon mening generaliserbara. De blir till ett slags utbyteszoner där forskare från andra sammanhang än det ursprungliga möts för att utbyta kunskaper och utveckla praktiker. Citizen science-rörelsen kan alltså vara relevant för den som i likhet med mig intresserar sig för förändringar i vetenskaplig praktik och hur detta spelar in i vetenskapshistoria och forskningspolitik.

Det såg man i SETI@home, ett av de första framgångsrika astronomiska citizen science-projekten. Projektet kom som bekant igång med dunder och brak i slutet av 1990-talet och förutom en massa interaktion mellan SETI-delen av astrobiologin och allmänheten, ledde det till en massa metodutveckling. Det som från början var en fristående programvara enbart inriktat på att analysera radioastronomiska datamängder i sökandet efter liv i rymden generaliserades sedan till en plattform för distribuerade beräkningar där man använder stora mängder privatpersoners hemdatorer för att göra tunga vetenskapliga beräkningar: Boinc.

Boinc involverar i dagsläget 415 000 datorer som tillsammans genererar 5.4 petaflops. Pågående projekt finns inom en mängd områden. Plattformen är öppen för forskare som vill starta tunga beräkningsprojekt, den kan installeras lokalt på universitet som vill skapa en virtuell superdator genom att klistra ihop de tusentals persondatorerna på campus.

Ett annat exempel är hur det ursprungliga Galaxy Zoo vidareutvecklats till Zooniverse. De metoder – servermjukvara, klientmjukvara, sättet att interagera med deltagarna/amatörerna – som Galaxy Zoo byggde upp används för annat är galaxklassifikation. PÃ¥ plattformen Zooniverse finns det i dagsläget ett antal projekt inom geofysik och astronomi. Plattformen hanteras av Citizen Science Alliance som med finansiering frÃ¥n Sloan Foundation har en utlysning ute för nya projekt inom omrÃ¥det, riktat mot alla möjliga discipliner. Det skall bli spännande att se vilka nya projekt som startar i den närmaste framtiden.

Citgizen science-projekt har börjat dyka upp inom humaniora. Dels crowdsourcar zooniverseprojektet tolkningen av papyrusfragment funna i Oxyrhynchus i projektet Ancient lives, dels finns Old weather, ett projekt som digitaliserar äldre meteorologiska datamängder.

Det här humanistiska tillskottet till citizen science uppmärksammas i en session på American Historical Associations årliga möte i januari. Där kan man bland annat höra om projektet att med citizen science-metoder transkribera Jeremy Benthams efterlämnade papper, betydelsen av användargenererat material för arkivsektorn, crowdsourcad kvinnohistoria med mera. Chris Lintott från Zooniverse kommer dessutom vara där.

Sessionen, som verkar ha ett lite nydanande format, är föreslagen av Shane Landrum.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Nobelpriset i fysik

Postat den 04 oktober 2011 av Gustav

Blir upptäckten av exoplaneter belönat med ett Nobelpris i fysik – antingen nu i eftermiddag eller senare? FrÃ¥gan har rests och man har diskuterat om man i sÃ¥ fall skall premiera de som utvecklat en teknik men inte själva hittat exoplaneter eller om man skall premiera de som hittat de första bekräftade exoplaneterna, upptäckta av Aleksander Wolszczan och Dale Frail (som dock kretsar kring de degenererade stjärnor som kallas pulsarer), eller de forskare som först hittade exoplaneter kring en normal stjärna, vilket vanligtvis brukar pekas ut som upptäckten av planeten kring stjärnan 51 Pegasi.1 Eller kanske, om priset kommer först om ett antal Ã¥r, forskarna bakom exoplanetfabriker som Keplerteleskopet?

Vi får väl se. En måhända knivig problematik givet begränsningen till tre namn.

Vad som är säkert är att upptäckten av exoplaneter är en viktig astronomisk upptäckt i paritet med andra Nobelpris som gått till astronomi, som upptäckten av pulsarer (1974) eller den kosmiska bakgrundsstrålningen (för upptäckten: 1978, för satellitbaserade detaljstudier: 2006).

Samtidigt är förstås astronomiämnet bara en liten del av fysiken. Karin Bojs spekulerar i kvantfysik eller led-lampor.

Update: det blev observationell astronomi i år, men inte exoplaneter utan avlägsna supernovor. SvD, DN.

  1. Michel Mayor and Didier Queloz, “A Jupiter-mass companion to a solar-type star,” Nature 378, no. 6555 (November 23, 1995): 355-359. [↩]
Publicerat i astronomi | Lämna en kommentar

Var är naturvetarna?

Postat den 02 oktober 2011 av Gustav

Samhällsvetare och ekonomer dominerar svensk politik.

Jag lyssnar pÃ¥ Gomorron världen – tidsskiftat, sÃ¥klart, jag har sovmorgon söndagar kl 09:05, leve SR-appen! – och hör Annie Lööf förklara varför hon har sÃ¥ lätt att prata med Lena Ek: ”vi är ju jurister bäggetvÃ¥”. Vilket fÃ¥r mig att börja fundera lite över svenska politikers akademiska hemvist.

Spontant känns det som om det är en stor övervikt för ekonomer och statsvetare bland svenska toppolitiker. (Jag kan förstås ha fel, den empiriska undersökningen överlåtes som en uppgift åt läsaren, jag orkar inte klicka igenom dussintals politikercv:n).

Man kan jämföra med svensk historia, där Tage Erlander kanske är det första namnet man tänker på.1 Man kan också jämföra med europeisk politik, där två av de senaste decenniernas mest inflytelserika politiker, Thatcher och Merkel, inte bara hade naturvetenskaplig utbildning utan även arbetade som kemist och fysiker i flera år innan de gav sig in i politiken.

Var är naturvetarna i dagens svenska politik?

  1. Se exempelvis det Karl Grandin har skrivit i ämnet: Leif Andersson red., När Tage Erlander styrde landet: Rapport frÃ¥n ett seminarium i Riksdagshuset 19 september 2001, Riksbankens jubileumsfond och Gidlunds förlag: 2002, 128-137. [↩]
Publicerat i vetenskap | 2 kommentarer

Akademikers klädsel

Postat den 30 september 2011 av Gustav

Apropå det här med förkroppsligandet av kunskap och akademikers kläder utifrån rörliga bilder som jag skrivit om tidigare (då genetiker 1948): via Alice Bells och Vanessa Heggies twitterflöden fångar vi upp några vittnesbörd om akademisk estetik vid UCL 1960 och matematikinstitutionen vid Imperial College 1981.

Publicerat i vetenskap | Lämna en kommentar

Astrobiologins historia och filosofi

Postat den 30 september 2011 av Gustav

Konferensen om astrobiologins historia och filosofi blev mycket lyckad! Det var två intensiva dygn fyllda av intressanta presentationer och diskussioner och mängder med kontakter knöts för framtida samarbeten.

Steven J. Dick

Steven J. Dick

Tycho Brahe, Petter Persson, Magdalena Brunner, Woody Sullivan

Tycho Brahe, Petter Persson, Magdalena Brunner, Woody Sullivan

Det var mycket intressant att interagera med Steven Dick och Woody Sullivan, vars texter jag läst länge. Dicks The Biological Universe: The Twentieth-Century Extraterrestrial Life Debate and the Limits of Science, tex, recenserade jag när den kom ut och har återkommit till många gånger alltsedan dess. Men det var även intressant att se hur det kommer till nyare och yngre forskare till fältet vilket konferensen gav väldigt många exempel på; för egen del tänker jag till exempel på presentationerna av vetenskapshistorikern Thomas Brandstetter och religionshistorikern Thore Björnvig.

Dessutom var det befriande och uppfriskande att höra den fantastiska presentationen av Milan M. Ćirković. Jag har en känsla av att astrobiologin, när den alltmer kommit att handla om det som faktiskt gÃ¥r att mäta och väga – inom astronomidelen: exoplaneter, för biologerna: extremofiler -, vunnit i stadga (och därmed levererat fungerande motargument mot kritiker som George G. Simpson och Ernst Mayr) och förlorat lite av den gosh-wow-känsla som fanns pÃ¥ 1970-talet. I varje fall tycker jag det känns sÃ¥. Men Milan visade att sÃ¥ inte behöver vara fallet. Härligt!

Jacques Arnould, Milan M. Ćirković, Jacob Haqq-Misra

Jacques Arnould, Milan M. Ćirković, Jacob Haqq-Misra

En annan intressant sak, mer forskningspolitiskt, var hur tydligt det är att de kunskaper som historiker och filosofer besitter är efterfrågade i vissa delar av det rymdteknologiska systemet. Vi bidrar med perspektiv som i allra högsta grad tycks vara användbara. På konferensen tydliggjordes detta bland annat av presentationer av Margaret Race (SETI institute) och Jacques Arnould (CNES).

astrobiologi1

Även på Astrobiologibloggen.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Myndigheter med ansvar för livsmedelsförsörjningen

Postat den 16 september 2011 av Gustav

Sättet att producera och distribuera livsmedel är ett område som involverar en heterogen uppsättning processer. Teknikutveckling, naturvetenskaplig grundforskning, politiska dagordningar, kulturella konjunkturer, ekonomiska intressen, säkerhetspolitiska hänsyn, folkhälsoaspekter: alla spelar de in i formerandet av det livsmedelsindustriella komplexet, det sociotekniska maskineri som gör det möjligt att förse befolkningen i ett modernt samhälle med mat, även om de allra flesta av oss varken är bönder eller bor på landet längre.1 Under framväxten av detta allt mer tekniska och komplicerade system för att producera, lagra och distribuera livsmedel aktualiseras ibland frågor som rör säkerhet och risk.

Livsmedelsförsörjningen hade under det kalla kriget tilldragit sig statsmakternas stora intresse. Livsmedel var ett strategiskt viktigt område, och ett antal myndigheter och gränsorganisationer verkade för att få överblick och styrning inom det heterogena livsmedelsområdet. Området blev även föremål för flera statliga forskningspolitiska utredningar och omorganisationer. Tekniksatsningar för att främja rikets säkerhet handlade under det kalla kriget inte enbart om jetflygplan utan även om konservburkar.2

I en rapport från Livsmedelsverket, skriven av Therese Frisell (projektet har getts på uppdrag av FOI), konstateras att planeringsarbete och andra åtgärder inom livsmedelsberedskapen avvecklades i och med det kalla krigets slut men att Livsmedelsverket från 2010 nu ansvarar för en nationell samordning när det gäller kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning. (MSB arbetar även inom området. Dessutom: se Frisells presentation vid en workshop arrangerad av MSB.) Rapporten noterar även att systemet är komplext och mångfacetterat samt att ny kunskap behövs (sid 3):

Som en konsekvens av avvecklingen av beredskapsplaneringen under 1990-talet så har det under många år inte genomförts några regelbundna och systematiska studier av risker och sårbarheter i livsmedelsförsörjningen i ett krisperspektiv. Nu när Livsmedelsverket har fått ett ansvar för nationell samordning av kris- och beredskapsplanering
av livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen behöver arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser förnyas.

Man kan se den nu uppkomna smörbristen (se tidigare inlägg) som ett slags experiment som testar det livsmedelstekniska systemet. Jag föreställer mig att en utredning av orsakerna till smörbristen hösten 2011 kommer blottlägga intressanta insikter om sårbarheten och anpassningsbarheten i vårt samhälles livsmedelstekniska system. Som historiker ser jag även smörbristen idag i ljuset av de senaste årtiondenas utveckling inom livsmedelsområdet; då blir även historiens olika skeden till ett slags experiment som kan ge perspektiv på förståelsen av dagens livsmedelssystem.

Update: SvD om smörbristen.

  1. David F Smith and Jim Phillips, “Food Policy and Regulation: A Multiplicity of Actors and Experts,” in Food, Science, Policy and Regulation in the Twentieth Century, ed. David F Smith and Jim Phillips (London & New York: Routledge, 2000). [↩]
  2. Gustav Holmberg, “Public Health, National Security and Food Technology in the Cold War: The Swedish Institute for Food Preservation Research,” in Science for Welfare and Warfare: Technology and State Initiative in Cold War Sweden, ed. Per Lundin, Niklas StenlÃ¥s, and Johan Gribbe (Sagamore Beach, MA: Science History Publications, 2010). (pdf) [↩]
Publicerat i Mat och politik | 2 kommentarer

Smörbristen i mediaskugga

Postat den 15 september 2011 av Gustav

smörbrist2

Dagens lunchbiff – en mycket mör entrecôte inköpt hos Widerbergs – fick tyvärr stekas i Bregott eftersom det fortfarande inte gÃ¥r att köpa smör pÃ¥ den lokala ICA-handlaren.

En sak som Simon Winter påpekade i en kommentar till det förra inlägget om smörbristen hösten 2011 var att det hela inte har diskuterats offentligt ordentligt. Vad jag kan se har frågan dykt upp på ett antal bloggar och branschorgan samt en del landsortspress. Något direkt genomslag har jag varken noterat på papper vid frukostbordet (vi har Svenskan) eller i Dagens Eko-sändningar (jag har förstås inte lyssnat på alla, så jag kan ha missat något inslag). (TV:s nyheter ser jag inte.)

Varför?

Frånvaron i offentligheten av analyser av de bakomliggande faktorerna är faktiskt ganska anmärkningsvärd. Än så länge har folk mest viftat med handen mot det utbredda LCHF-intresset som en förklaring till bristen på smör. Och, visst, LCHF gör att folk äter mer smör och grädde istället för margarin och liknande produkter. Men sådana förändringar i konsumenternas preferenser kan knappast förklara det hela. Det livsmedelsindustriella komplexet är förstås en hybrid, en socioteknisk skapelse där en mängd olika tekniska, administrativa, politiska, kulturella och andra faktorer spelar in1. Konsumenterna kan knappast vara hela anledningen. Och, kan man tycka, det borde finnas tillräcklig stabilitet i ett sådant system för att det skall tåla en modefluga som LCHF utan att det förorsakar smörbrist på nationell skala.

Update: Aftonbladet uppmärksammar smörbristen.
Update 2: så nu även SvD.

  1. Smith och Phillips eds., Food, Science, Policy and Regulation in the Twentieth Century: International and Comparative Perspectives, London: Routledge, 2000 [↩]
Publicerat i Mat och politik | 3 kommentarer

Smörbrist

Postat den 13 september 2011 av Gustav

smörbrist1

Jag har försökt köpa vanligt smör i vår lokala ICA-affär i en vecka utan framgång. Först ut att försvinna var det vanliga Arlasmöret i halvkilosförpackningar, successivt har sedan någon annan kategori försvunnit; hyllorna är däremot proppfulla av en stor uppsättning margarinprodukter.

Det är inte någon lokal avvikelse på ICA Malmborgs som ligger bakom de tomma hyllorna. Det råder alltså smörbrist i landet vilket uppmärksammats av såväl media som på survivalist-och-allt-kommer-gå-åt-skogen-bloggen Cornucopia. Förklaringarna söks i ändrade konsumentpreferenser i spåren av LCHF-dietens framgång och den mer allmänna backlashen mot diverse lightprodukter.

Fan vet. Men en sak är säker. Den här typen av produktionsstörningar var något som man en gång i tiden tog på stort allvar i statsförvaltningen. Livsmedel var en gång i tiden en strategisk råvara likaväl som oljan som vi fyllde vår urbergsarkipelag av bergrum med. Läs till exempel mitt bidrag (pdf) till Lundin, Stenlås och Gribbe eds, Science for welfare and warfare: Technology and state initiative in cold war Sweden.

Jag undrar om det är så idag? Sitter det några analytiker någonstans och följer upp smörbristen och vad den säger om logistik och samhällssäkerhet i Sverige 2011 eller är allt bara utlämnat åt slumpen?

Update: SvD om smörbristen.

Publicerat i vetenskap | 17 kommentarer

Newtoncitatet på Google Scholar

Postat den 13 september 2011 av Gustav

giants2

Det berömda Newtoncitatet – som har en lÃ¥ng historia – som Google Scholar använder känns lite felöversatt; pÃ¥ ”jättars axlar” är snyggare svenska än ”giganters axlar”.

Publicerat i vetenskap | 4 kommentarer

SLU vidareutvecklar forskarbloggandet

Postat den 30 augusti 2011 av Gustav

SLU har länge haft en väl framskjuten nätnärvaro tack vare sin högaktiva forskarblogg. Man kan bland annat notera att deras blogg inte fyllts med pressmeddelandeprosa – som det ibland kan bli när hela universitet eller institutioner driver bloggar – utan att man istället pÃ¥ ett föredömligt sätt gÃ¥tt in i debatter med aktörer inom miljöomrÃ¥det, kommenterat mediautspel och liknande.

Noteras bör att man nu vill vidareutveckla sin användning av bloggverktyget inom omvärldskommunikation och därför bjuder in till en bloggverkstad med den mycket duktiga forskarbloggaren Åsa M. Larsson. Kolla till exempel in hennes vetenskapsbloggskola.

Publicerat i Vetenskap och media | Lämna en kommentar

Konferens om kalla kriget, politiken och vetenskapen

Postat den 23 augusti 2011 av Gustav

Intressant konferens i Ã…rhus i december:

The Danish National Committee for the
History and Philosophy of Science

Call for Papers for the Annual Conference 2011
Center of Science Studies,
Aarhus University, 13-14 December 2011

This year’s annual conference will consist of a thematic part and an open part for papers on all topics in the history and philosophy of science. Abstracts are welcome for both parts. The thematic part is open to all, whilst the open part is dedicated to the presentation and discussion of current PhD projects.

Thematic part:
Science and Politics at War: New Relations in the Post War Era

Scientists have contributed to both political power and warfare—and, in turn, have profited from them. The relationship between science and politics intensified considerably in the Cold War era. As the superpowers turned to science as a vehicle for increasing power and control in the global arena, scientists took on new roles as policy-makers and international relations experts in national administrations.

The relationship between science and politics was nurtured by the Cold War— and at the same time shaped the Cold War itself. Scientific fields profited from increased funding, but state science policies—and scientific internationalism— were also significantly affected. These changes raised new and controversial questions: To what extent should political institutions empower scientists and mandate decision-making? And to what extent should scientists give up standards of autonomous science and ambitions of a peaceful endeavour in favour of political power games? Even as the superpowers aggressively pursued closer interaction between science and politics, they put pressure on the allied states to adjust to the new demands of the Cold War science-politics-military nexus.

This conference will be dedicated to exploring aspects and examples of the science-politics relationship and investigating the role of science in national politics and international relations in the Cold War era. Invited speakers include Ronald E. Doel and Kristine C. Harper, Florida State University, Zuoyue Wang, California State Polytechnic University, and Nikolaj Petersen, Aarhus University.

The conference will be in English. Abstracts for conference contributions should be sent to Dr. Janet Martin-Nielsen (janet@ivs.au.dk) by 7 October 2011.

[via Hugin og Munin]

Lämna en kommentar

Plattformar för det digitala kulturarvet

Postat den 16 augusti 2011 av Gustav

Jag har vid ett antal tidigare tillfällen kritiserat användning av proprietära plattformar för digitalt kulturarvsmaterial där arkiv, museer och bibliotek avhänder sig kontrollen över materialet. Nu diskuterar Håkan Lindgren frågan i ett intressant inlägg på G-P Kultur. Se även en något längre version på Lindgrens blogg.

Publicerat i Webbstudier | Lämna en kommentar

Fyra postdocs i Paris

Postat den 01 juni 2011 av Gustav

IFRIS Call for Applications for Post Doctoral Grants under its Strategic Research Orientations (SROs) Programme

le 31.05.2011
Deadline : July 15 2011

4 post-doctoral positions are available at the French Institute “Research, Innovation, Society” (Institut Francilien Recherche, Innovation, Société). The post-doc fellows selected will undertake an original research project in one of the IFRIS Strategic Research Orientations (SROs):
– New explorations on innovation processes (”Responsible” innovation, “Social” innovation, Transitions,…)
– Regimes and institutions of knowledge
– Science and governance, Scales of government, Earthly Politics
– Construction of futures.

Projekten kan placeras hos intressanta forskare och institutioner som CERMES (Jean-Paul Gaudillère!) och CAK (Dominique Pestre!!)

Mer information

Sök!

Publicerat i länkar | Lämna en kommentar

Medicinska spökskrivare

Postat den 31 maj 2011 av Gustav

En journalist på the Guardian uppmärksammar fenomenet med medicinska spökskrivare, ett forskningspolitiskt intressant område som diskuterats ganska länge nu. För att bara nämna ett par startpunkter: Ben Goldacre och Sergio Sismondo.1

Även om man skulle sympatisera med den journalistiska vinklingen, undrar jag alltsÃ¥ lite över vad som egentligen är nytt i artikeln och ställer mig därför lite frÃ¥gande inför den underton av ”kolla här vad jag avslöjat” som jag tycker mig se i texten. Men det är väl en etablerad del av medielogiken.

  1. Sergio Sismondo, “Ghost Management: How Much of the Medical Literature Is Shaped Behind the Scenes by the Pharmaceutical Industry?,” PLoS Med 4, no. 9 (2007): e286.; Ben Goldacre. [↩]
Lämna en kommentar