Högskolesektorns reklamkostnader

De senaste veckorna har man sett ganska mycket reklam för universitet och högskolor i diverse massmedier. Orsaken är förstås den deadline för anmälningar till höstterminens antagningsomgång som inföll i förrgår.

Det vore intressant att se en rejäl genomlysning av fenomenet med reklam för universitet och högskolor. Historisk utveckling, kostnader – lokalt och systemiskt -, estetik, korrelation med storlek och typ av lärosäte, retorikanalys. Men det kanske redan är gjort?

För tolv år sedan uppmärksammade jag högskolesektorns utgifter för reklam. Om något borde dessa utgifter ha ökat sedan dess.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Boundary organization med förhinder

Henrik Björck har, att döma av hans presentation på TVHD2015, en intressant publikation på gång om konflikter mellan humanmedicin och veterinärmedicin vid Veterinärhögskolan i början av 1900-talet.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2015

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2015 har börjat. Som medlem i organisationskommittén har jag haft alldeles för mycket att stÃ¥ i för att kunna konferensblogga, utan kan bara helt kort nämna nÃ¥gra givande presentationer jag hört idag – Jenny Andersson om futurologi, paneldebatten om teknikhistoria pÃ¥ ingenjörsutbildningar, Kristin Asdahl om norsk valrelaterad politik – samt hänvisa till vÃ¥rt program. Dessutom har Ã¥tminstone Gustav Sjöblom hunnit konferenstwittra under hashtaggen #TVHD2015.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Vila och kreativitet

Alex Soojung-Kim Pang bearbetar frågeställningar om hur vi organiserar vårt arbete, utbrändhet, fysisk ansträngning och kreativitet under paraplyet The Rest Project. Han använder ofta exempel från vetenskapshistorien, nu senast Charles Darwin i en intervju i Washington Post.

They might spend, another 10 hours writing letters, applying for grants and other things. But their really critical work occupied only about four or five hours.

The other interesting thing I realized is that there were pretty consistent patterns in how they rested, or what they did with the rest of the day. An awful lot of them were more physically active than you might have imagined writers or scientists of being.

Charles Dickens walked about 10 miles a day. Scientists I looked at turned out to be avid, sailors, hikers, skiers.
[…]
We think if eight hours of work a day is good, ten must be better, 12 must be awesome and 16 even better. We live in an era in which overwork is rather literally like a drug. All the cool kids, the really successful people, all seem to be doing it. So there’s both some peer pressure and the sense that, in order to be successful, you’ve got to do it, too.

It feels good at first. You get a kind of high. But it starts to taper and wear off. You’ve got to do more and more to get that same initial buzz. And while it may seem to work for a little while, in the long run – and it’s not going to be that long – it’s probably going to kill you.

Inga jämförelser i övrigt, men jag tror också på det där med regelbundna fysiska aktiviteter. Därför är jag glad över att min granne i korridoren på jobbet, en doktorand i bok- och bibliotekshistoria, nyligen utmanade mig: vem går oftast på Gerdahallens gym?

Jag leder med 3-1 än så länge.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Lennart Dahlmark

Lennart Dahlmark, variabelamatör och astrofotograf, gick bort för en tid sedan. Här är en liten text om honom på projektbloggen.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Akademiskt medborgarskap

John Morgan och Chris Havergal reflekterar över vad det innebär att vara akademiker.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter | Lämna en kommentar

Kultursidor

Thomas kritiserar kultursidornas dåliga behandling av facklitteratur.

Håller med honom, helt och hållet.

Publicerat i Media | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Mac OS X, framtidsforskning och Fråga Lund

En snabb lägesrapport:

– jag bytte frÃ¥n 10.9 till 10.10 pÃ¥ en av datorerna. Verkar funka bra. Än sÃ¥ länge. Fast Bilder tuggar sig fortfarande igenom mitt stora iPhotobibliotek, jag har ingen aning om vad som kommer ut pÃ¥ andra sidan.

– idag hade vi seminarium med LU350-projektet. Johan Östling presenterade sitt fina projekt om FrÃ¥ga Lund, komplett med Jan Öjvind Swahn-intervju. Jag gjorde en kort dragning av mitt framtidsstudieprojekt; givande diskussion därefter. Birgitta Odén regerar!

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Två manifest

Två manifest ligger på min läslista:

Willem Halffman och hans Radder, ”The academic manifesto: from an occupied to a public university”, Minerva april 2015.

Jo Guldi och David Armitage, The history manifesto, Cambridge university press, 2014.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Gislaveds industrimuseum

IgÃ¥r besökte jag Gislaveds industrimuseum i samband med att jag höll ett föredrag om Johans och mitt projekt för Gislaved Astronomiska Sällskap Orion. Strax före mötet – astronomiklubben hÃ¥ller oftast till i museet när man inte är pÃ¥ sitt observatorium – gick Halvard Nilsson, en drivande kraft bÃ¥de bakom astronomiklubben och industrimuseet, och jag en runda bland en stor mängd föremÃ¥l som gav en bild av tvÃ¥ hundra Ã¥rs västboitisk industri- och teknikhistoria.

Mycket kretsar kring gummi-, läder- och plastindustrier. Här fanns en plastmaskin som man hÃ¥ller pÃ¥ att sätta i körbart skick, ett kemilaboratorium frÃ¥n Gislaveds däckfabrik (hur mÃ¥nga gÃ¥nger läser man inte i litteraturen om industrilaboratorier, men hur mÃ¥nga gÃ¥nger fÃ¥r man chansen att faktiskt se en sÃ¥dan miljö?) och sÃ¥ vidare. I det stimulerande samtalet med Halvard bollade vi olika förklaringsmodeller till existensen av det kluster av plast- och gummiindustrier som Gislaved ligger inom. (Det slÃ¥r mig nu att jag tror Michael Lindgren skrivit om detta nÃ¥gonstans – borde kollas upp.)

Det jag gillade i mer övergripande mening var den konkreta satsningen på teknikhistoriska artefakter i museet. Jag hann bara se en bråkdel av samlingarna, så det finns all anledning att komma tillbaka.

Carina Burman skrev en gång om hur hon ofta uppskattar mindre privatsamlingar jämfört med de stora och officiella museerna. Jag är böjd att hålla med henne. Industrimuseet i Gislaved är väl värt ett besök.

Publicerat i Museer | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapens informationshantering

Den tidigmoderna vetenskapens sätt att hantera information i icke-linjära format – som exempelvis Linnés och andras utveckling av papperslappar, kartotekskort och speciella möbler där sÃ¥dana papper sorteras in i fack som informationsteknologier för att samla in, ordna och Ã¥terfinna data1 – är intressant. Det blir ett slags amalgam av idéhistoria, vetenskapshistoria och bokhistoria, där materialitet och praktikperspektiv kopplas till idéer om minnet, taxonomier i naturen, kunskapsteori.

En av de som arbetat på fältet är Richard Yeo och jag snubblade över en recension av hans senaste bok i ämnet, Notebooks, English Virtuosi, and Early Modern Science.2

Recensionen pekar på hur utvecklingen av protokoll för datainsamling och samarbete inom vetenskapen växte fram under sextonhundratalet och hur ytligt sett simpla saker som register och anteckningsböcker kan beskrivas som instrument för vetenskapliga upptäckter. Yeos arbete sätter in det hela i en utveckling som börjar åtminstone med 1400-talets humanister och deras sätt att försöka minnas alla de retoriska knep och litterära citat de samlade på sig. Det hela handlar om

Yeo’s recovery of a crucial chapter in the development of scientific ethics and practice. In fact, his perspective inverts such technological utopianism; rather than exoticizing the new, he shows the dynamism of the prosaic. Notebooks could be as innovative as telescopes, as they encouraged the emergence of information as a kind of inscription that, through collaborative use, became empirical evidence. These blank volumes stimulated revolutionary transformation, bonding together the community of virtuosi on whose shoulders the brightest of minds ascended to virgin peaks.

  1. Charmantier, Isabelle, och Staffan Müller-Wille. ”Carl Linnaeus’s botanical paper slips (1767–1773)”. Intellectual History Review vol 24,(2014): 215–38 []
  2. Nicholas Popper, ”Aids to co-operation”, TLS 22 & 29 augusti 2014, 27. []
Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Smärta

På Toves seminarium häromveckan kom frågan om smärtans historia upp. Det verkar som om Joanna Bourkes The story of pain: from prayer to painkillers skulle kunna vara en lämplig bakgrundsläsning.

Andrew Scull har en matig recension där man lär sig ett och annat.1 Till exempel att det tog tid för anestesins tekniska landvinningar att spridas:

Such arguments came under threat particularly from the development of anaesthesia, and had little purchase, of course, among the secular, who wryly noted that analgesics seemed to work equally well on the virtuous and the “vicious”. Pain became for many an unmitigated evil, though it took many years before surgeons routinely employed anaesthesia, even when performing major surgery. Bourke draws here on the medical historian Martin Pernick, whose researches in the Pennsylvania Hospital archives demonstrated that between 1853 and 1862, one-third of all major limb amputations continued to take place without anaesthetic. (The introduction of anaesthesia is usually held to have taken place in 1846, when William Morton demonstrated the value of ether in a surgical operation at the Massachusetts General Hospital.) Anaesthetics had their own dangers, of course, which acted as a deterrent to both doctor and patient. Pain, many physicians maintained, had its positive side and might even be, so some insisted, vital to the curative process (a belief that took a long time to die).

  1. Andrew Scull, ”Pure agony”, TLS 22&29 augusti 2014, 26f []
Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vattenbristens Kalifornien och att bli inlåst tillsammans med Charles Darwin: länkar

“Mother Nature didn’t intend for 40 million people to live here,” said Kevin Starr, a historian at the University of Southern California who has written extensively about this state. “This is literally a culture that since the 1880s has progressively invented, invented and reinvented itself. At what point does this invention begin to hit limits?”

California, Dr. Starr said, “is not going to go under, but we are going to have to go in a different way.”

Reportage i NY Times om torkan i Kalifornien.

Om du fick välja, vem skulle du helst sitta inlåst tillsammans med under ett helt år? Charles Darwin? Ada Lovelace? Sacrobosco? Rösta i Darin Haytons vetenskapshistoriska utslagsturnering.

Publicerat i länkar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Snowden och en MacBook

Victoria and Albert Museum ställer ut en demolerad MacBook, datorn innehöll material frÃ¥n Eric Snowden och förstördes av The Guardians journalister pÃ¥ order av personal frÃ¥n brittiska underrättelsetjänsten GCHQ (”it was the most surreal event I have witnessed in British journalism”).

Rebekah Higgitt skriver på the Guardian om objektet utifrån en museologisk synvinkel. Hennes artikel samlar några synpunkter på objektet från ett antal museipersoner, som bland annat filosoferar kring hur man gör för att på museum ställa ut offentligheten, huruvida museer bör ta ställning i politiska frågor, om materiella objekts position i förhållande till omstridda tolkningar och så vidare.

It is difficult for museums to exhibit the public sphere of debate and openness. It’s an even greater challenge when the public sphere exists inside our cellphones and laptops and in the circulation of bits over fiberoptic cables.

One way to display it is to focus on a point of attack, on the failure of the public sphere. The V&A exhibition of the shockingly defaced laptop that once contained National Security Agency secrets reveals that something has gone wrong

Tänker på det hela i en svensk kontext och till exempel den FRA-debatt som rasade häromåret. Hur ställer man ut den på museum? Eller frågan om fildelning? Tekniska museet i Stockholm har en server som använts av The Pirate Bay.

Publicerat i Museer | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Akademiska Hus

Ännu en kritisk blänkare om Akademiska Hus och den märkliga hitte-på-marknad som de svenska universiteten är inbäddade i när det gäller lokaler (ett favoritämne känns det som bland vissa akademiker), denna gång från Thomas:

I veckan kom en rapport om resultaten för statliga bolag, däribland Akademiska Hus AB. Under 2014 har vinsten ökat till 5,215 miljarder kronor efter skatt att jämföra med 2,568 miljarder under 2013, upp 51 procent!
[…]
Men den egentliga frågan gäller om detta är bästa sättet att använda hyrespengarna på. Min lilla cell på cirka 10 kvadratmeter kostar 11.000 kronor i månaden (eftersom hyran beräknas på lönekostnad och inte kvadratmeter hos oss säger detta mer om min lön än om komforten). Det är förmodligen hyresledande i Lund och då har jag ändå toalett i korridoren och dusch i källaren.

Nu är ju jag enbart en simpel externfinansierad forskare (som taxeras rejält pÃ¥ mina externa anslagsmedel för just lokaler …) som inte deltar i institutionens styrelsesammanträden och dess budgetprocess, sÃ¥ jag har inte den insyn i sakernas tillstÃ¥nd som Thomas har, men om det är sÃ¥ här sÃ¥ är det ju ett rejält pris vi betalar för de i och för sig fina kontoren pÃ¥ Lux. Men, undrar jag, är det kanske sÃ¥ att i de där 11 000 kronorna sÃ¥ inkluderas även lokalkostnaderna för den verksamhet Thomas bedriver i kopieringsrum, lunchrum, föreläsningssalar, seminarierum, bibliotek och andra utrymmen pÃ¥ Lux? Eller läggs det till utöver kostnaden för kontoret med dess tio kvadrat?

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , | 1 kommentar