Alex Wellerstein skriver en fin liten essä om dokument, människor, platser och historikerns fantastiska uppdrag att göra det förflutna begripligt.
Universitetshistoria
Ännu ett bra seminarium med den universitetshistoriska gruppen på Pufendorfinstitutet. Tvenne professorförfattade manus ventilerades, ett om forskningspolitik och universitetets samverkan från 1960-talet och framåt, det andra om bilden av universitetet. Bra diskussioner interfolierade av salutknallar från den samtidigt pågående doktorspromotionen.
Grafiska representationer av historien
Michael D. Hattem skriver om grafiska representationer av historien. Edward Tuftes föregångare.
Att kommunicera forskning
Stefan Jansson skriver om hur forskningskommunikation premieras i universitetsvärlden. Eller snarare inte premieras.
Den outtalade tanken i dagens universitetsvärld är väl att alla de informatörer och informationsavdelningar som numera finns pÃ¥ universiteten skall informera om forskningen, inte forskarna själva. SÃ¥ kommer det aldrig att bli – vissa forskare vill blogga, skriva populärvetenskapliga artiklar och föreläsa för andra än forskarkollegorna – men frÃ¥gan är om inte detta ses pÃ¥ vissa hÃ¥ll som ett problem, eftersom det kan röra till de annars sÃ¥ fina strategiska kommunikationsplanerna som universitetsledningarnas kommunikationschefer utarbetat.
Astronomi i diktaturer
Spännande konferens:
Apologies for cross-posting
Call for papers: “Astronomy and astronautics under dictatorial
regimesâ€ASTRONOMY AND ASTRONAUTICS UNDER DICTATORIAL REGIMES
24–25 September 2015
Instituto de Historia de la Medicina y de la Ciencia López Piñero
University of Valencia, Valencia (Spain)Submissions are invited for the conference/workshop “Astronomy and
astronautics under dictatorial regimes†on topics related to the
development of astronomy, astrophysics and astronautics during
twentieth-century dictatorships and totalitarian regimes. During
the last decades, historians have shown an increasing interest in
the study of the relations between science, politics and power
under such regimes. While the cases of physics and life sciences
have been thoroughly investigated, the science of the universe has
so far received little attention. In this sense, the workshop aims
at exploring to what extent astronomy and astronautics have
contributed to shape and define twentieth-century dictatorships and
totalitarian regimes. Submissions are invited on (but not limited
to) the following topics:
– International collaboration: problems and opportunities.
– Observatories, institutions and the shaping of regimes.
– Amateur astronomy: sociability and popularization.
– Imperialism and colonialism: expeditions and discourses.
– Aeronautics, astronautics and the conquest of space.The workshop language is English. Paper presentations will be 30
min.Please send abstract proposals of no more than 200 words to the
email address below before 15 July 2015. Include a short biography
highlighting main research interests (max. 50 words).For proposals and inquiries, please contact:
Pedro Ruiz-Castell
Malmö högskola lägger ner skiftesföreläsningarna
Malmö högskola vill göra om i sitt sätt att kommunicera med omvärlden och lägger ner skiftesföreläsningarna. 145 stycken blev det till sist. Listorna över vem som talat rymmer många intressanta ämnen och namn.
Men nu väntar nya tider för Malmö högskola som fått en ny kommunikationschef som enligt uppgift är i färd att göra om hela kommunikationsarbetet. Till Sydsvenskan säger hon:
– Det finns många sätt att sprida budskap. Offentliga möten är ett sätt. Sociala medier ett annat. Vi behöver fundera över hur vi ska jobba i framtiden, säger Karin Arvidsson.
Andreas Ekström är kritisk. Med rätta.
LÃ¥ngsiktighet och solaktivitet
Det är en solig lördagsförmiddag i Lund, jag bär ut ett av mina teleskop på balkongen och riktar det solfilterförsedda 90mm Maksutovteleskopet mot solen och börjar räkna solfläckar. 18 fläckar fördelade på fem grupper får jag det till; lite mer än de senaste observationerna men ändå ganska låg aktivitet med tanke på att vi ligger nära maximum i den här solfläckscykeln (som inträffade förra året).
Själva observationen tar fem minuter, jag bär in teleskopet och rapporterar in mitt resultat till två databaser. Den ena, SVO, är en svensk amatörastronomisk databas, den andra, SILSO, är ett Brysselbaserat datacentrum för solfläckar som ansvarar för att samla in, analysera och tillhandahålla det officiella internationella solfläckstalet. Mitt lilla teleskop, som jag bär ut på balkongen eller i trädgården, är en av omkring 100 stationer världen över som rapporterar in solfläckar dit, några är professionella observatorier, några är amatörastronomer som jag själv.
Hittills idag (det är nu lunchdags) har det trillat in solfläcksobservationer från hela världen. Förutom jag själv har amatörastronomer från Storbritannien, Rumänien, Belgien, Slovakien och Varberg (Thomas Karlsson) rapporterat in solfläcksdata till datacentret i Bryssel. Ungefär lika många professionella observatorier har varit aktiva denna lördagsförmiddag: ett observatorium vid en lärarhögskola i Bisuschio (närheten av Milano), astronomiska observatoriet vid Istanbuls universitet, ett observatorium vid universitetet i Kandilli (Turkiet, nära Svarta Havet), observatoriet i Locarno, (Schweiz, vid Lago Maggiore), Uccle (Belgiens kungl. observatorium) och observatoriet i Manila, Filippinerna har än så länge rapporterat dagens observationer.
Vi använder alla en relativt enkel observationsteknik, vi räknar fläckar och tecknar av solytan med visuella observationer genom små teleskop; klassiska astronomiska observationstekniker använda i vår tid av rymdbaserade observatorier, digitala kameror kopplade till jätteteleskop: vad är poängen med det? Om man skall kunna följa solens aktivitet under lång tid och jämföra dagens aktivitet med antalet solfläckar under 1700, 1800 och 1900-talen måste man förstås använda jämförbara tekniker. Och antalet solfläckar är en ganska god indikator på solaktiviteten. Även med ett amatörteleskop inköpt för några tusenlappar kan man alltså bidra till skapandet av en vetenskapligt relevant dataserie som används hundratals gånger per år av forskare i klimatologi, geofysik, astronomi. Det primära är noggrannhet, uthållighet och långsiktighet, dygder som uppbärs av vissa typer av amatörastronomer.
I en artikel i Nature lyfter Brian Owens fram långsiktiga empiriska observationsprojekt. Solfläcksstatistik är ett av dessa projekt som verkar i en annan tidsskala än den vanliga. Det är en vetenskapligt relevant aktivitet som passar amatörastronomer extra väl, okänsliga som vi är för forskningspolitiska konjunkturer, den utbredda kortsiktigheten i dagens projektdrivna forskarvärld, universitetsledningars fäbless för att lägga ner institutioner och vetenskapliga moden som kommer och går.
Tjänst vid universitetet i Århus
En tjänst i idéhistoria med inriktning mot teknik- och vetenskapshistoria är utlyst i Århus. Deadline: 16 juni.
Naturvårdsverkets kortsiktighet
Dolly Jørgensen sökte forskningsmedel för en undersökning med ett historiskt perspektiv pÃ¥ viltolyckor pÃ¥ vÃ¥ra vägar. Finansiären, NaturvÃ¥rdsverkets viltkommitté, avslog ansökan. Det är i sig inget märkligt, som forskare är man förstÃ¥s van vid att ansökningar inte gÃ¥r igenom. Däremot kan man ju ibland fundera över vilka grunder en ansökan avslÃ¥s pÃ¥. Och det gör Dolly Jørgensen i en bloggpost pÃ¥ Curie. Avslaget, menar hon, ”encapsulates so many things that are wrong with contemporary politics, ‘rational’ management, and applied sciences”: man menade att historia är oanvändbart för att förstÃ¥ samtiden och framtiden.
Vägnätet: snacka om bokstavligt talat trögrörliga strukturer där beslut tagna årtionden tillbaka fortfarande påverkar oss!1
Jørgensen påpekar att det här är ett exempel på en väldigt kortsiktig syn som leder till dåligt beslutsfattande:
It shows how shortsighted our politics, management, and science have become in modern government. Many think that the future only depends on the present, which is a fundamentally flawed assumption. If we are unwilling to examine how the things we do came into being over time, we cannot critically examine our present and future practices to make meaningful changes. History matters to the present and the future.
Jag tror att många organisationer som finansierar och organiserar den kategori av tillämpad forskning som Naturvårdsverkets viltkommitté tillhör i praktiken enbart består av samhällsvetare och naturvetare, och att man därmed har en organiserad blindhet för historiska perspektiv och de användningar sådana perspektiv kan ha.
Mot ett sådant sakernas tillstånd kan man reagera på lite olika sätt, och jag tycker det är intressant att se på hur historiker försökt ompositionera historieämnet och göra det mer policyrelevant, att inte ge upp kampen om samtidsrelevans och tillämpbarhet till samhällsvetarna utan istället försöka intervenera på olika vis.
I Sverige har Birgitta Odén gjort mycket i saken. Och i Storbritannien finns nätverket History and policy (se exempelvis här och här och här). Och redan de gamla grekerna …: Thukydides.
- Anique Hommels, Unbuilding Cities: Obduracy in Urban Sociotechnical Change (The MIT Press, 2005). [↩]
Hubble Space Telescope
Patrick McCray om skiftande användningar av data från Hubble Space Telescope.
Futurologibubblan
Johan Asplund publicerade 1979 Teorier om framtiden. DÃ¥ hade mängden framtidsforskningslitteratur vuxit sig riktigt stor. ”Efter Silent Spring och Inventing the Future kommer den futurologiska bokfloden. 1967 är ett viktigt Ã¥r. […] Ã…r 1972 är ett annat viktigt Ã¥r.”1
Bell-rapporten, Kahns och Wieners The Year 2000: A Framework for Speculation samt The Limits to Growth beskrevs alltsÃ¥ av Asplund som föregÃ¥ngsverk, varpÃ¥ ”den futurologiska bokfloden” väller fram. Jag roade mig med att testa hans utsaga kvantitativt genom att spÃ¥ra begreppet ”futurology” i Googles korpus.
Sen är ju frågan vad Google Ngram egentligen säger. Men i det här fallet kommer i varje fall knappast dåligt OCR att skapa en falsk bild.
- Johan Asplund, Teorier om framtiden (Stockholm, 1979), s. 39. [↩]
Forensisk vetenskap
Kommande konferens om forensisk vetenskap som verkar intressant:
Locating Forensic Science and Medicine
In recent years, forensic medicine and science have attained unprecedented visibility, representing a uniquely compelling, and at times contentious, example of applied expertise. Dominated by new laboratory-based techniques, modern practitioners and the public they serve live in an apparent era of forensic infallibility, characterised by precision methodologies deemed capable not merely of solving the most intractable of contemporary criminal cases, but also of retrospectively assessing, and often correcting, conclusions derived from past investigations. The declarative powers of modern forensics have penetrated the public imagination, showcased on in daily newspapers, in best-selling novels and on highly rated television shows. One consequence of this modern fascination with forensics is that it has created a normative standard of forensic truth, determined by the practices and procedures of DNA typing, which has impoverished our ability to recognize, understand, and explain forms of forensic practice operating in other times and other places.
The purpose of this conference is to explore ways, and assess the value, of thinking about forensics, past and present, from a broader, historical and trans-national perspective. The papers and discussion will raise questions about the importance of “location†(temporal and spatial) to the production and enactment of different forms of forensic knowledge – differences in legal systems (e.g. burdens of proof, roles of experts and witnesses), in medical and scientific institutional infrastructure and the degrees of credibility that they sustain, in the skills and distribution of investigative personnel, in financial and practical constraints on investigation, and in the popular cultures of forensics and of criminality within and against which forensic practitioners operate.
By foregrounding these thematic categories and running them through historically and contextually-grounded case studies, we should be able to develop new ways of thinking about forensics as a form of knowing and acting which draws on a range of techniques, technologies, and tacit understandings that extend beyond the normative standards set by our normative present and consider the embodied, particularistic and qualitative dimensions of forensic practices. How, for example, is trace hunting enacted differently by a Punjabi “tracker†and a US trained-sniffer dog, and what if anything links them, in terms of method, rationale, or terms of validation and admissibility? How and why might a poisoning trial in nineteenth-century Calcutta differ – procedurally, epistemologically, rhetorically – from one held in nineteenth-century Lyon? Is a network of forensic science laboratory designed for Empire different conceptually, administratively, or operationally, from one built for use in England, and how might those differences be mapped? How do bodies speak as medico-legal objects in an early twentieth century Beijing mortuary, and how might similarities and differences from those examined in a Parisian mortuary of the same era be significant for appreciating the importance of local variables in pursuit of ostensibly universal bodily truth?
Registration Deadline: 10 July, 2015
Program, anmälan med mera här.
Visioneers
Patrick McCray jämför Elon Musk med persongalleriet i The Visioneers: How a Group of Elite Scientists Pursued Space Colonies, Nanotechnologies, and a Limitless Future (Princeton University Press, 2013), en bok jag gillar.