Träning för akademiker

Alex Soojung Kim-Pang skriver om vikten av träning för minne, stresstålighet, förmåga till fokusering.

Man kan inte göra annat än att hålla med. Fysisk träning är bra för den intellektuelles arbetsuppgifter. Och förmodligen en bidragande anledning till varför det fysiska är ett så påtagligt inslag i mången universitetskultur. (I höstas var jag på konferens i Cambridge och det var slående hur vältränade många av de studenter jag såg cykla längs Madingley Road eller träna på Jesus Green var, men exemplen kan förstås mångfaldigas såväl i samtiden och historien.)

Min egen träningsdos är högst modest, men mina erfarenheter bekräftar det Pang skriver om. De perioder då jag lyckas hålla en viss regelbundenhet i mina pass på Gerdahallens gym mår jag, allt annat lika, något bättre; två träningspass i veckan räcker långt.

IMG_6839

Inlägget ingår i en serie där Pang bloggar sitt pågående bokprojekt Rest: How Working Less Gets More Done. Som undertiteln antyder är Pang intresserad av att utforska arbetsvanor och betydelsen av att ta vara på och vårda sin vila.

Rekommenderas.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Det finns ämnen och det finns ämnen

I korridoren där jag arbetar (i tre dagar till, jag byter arbetsplats vid årsskiftet) finns det kollegor som håller på med helt olika slags ämnen. Häromsistens, när jag hängde lite med en av doktoranderna på vederbörandes rum, såg jag den här postitlappen. Vissa avhandlingsämnen är mer splatter än andra.IMG_6016

Publicerat i Uncategorized | Etiketter | Lämna en kommentar

Amnesi enligt Facebook och Twitter

Varför är det så svårt att söka sig fram bland gamla inlägg man gjort på Facebook och Twitter?

En vanlig WordPressblogg har, tycker jag, bättre funktioner för att hitta tillbaka till saker man skrivit via fulltextsök i inlägg och kommentarer än vad nätjättarna har. Ofta vet man ju att man själv eller någon kommentator skrivit något för ett eller annat halvår sedan i ett visst ämne och att man därför vill få fram det: kolla om man mindes rätt, stoppa in texbiten i nya sammanhang. På bloggen är detta relativt enkelt till skillnad från Facebook och Twitter.

Det är på något vis som om det ackumulerade värdet av flera års inlägg står sig bättre i min WordPressblogg än på Facebook och Twitter. Inläggen på WordPress är lättare att hitta tillbaka till, att återanvända dem genom att länka in i olika diskussioner på olika plattformar, att ta kontroll över sin text; de ligger lagrade i ett magasin av text byggt med reda och stabilitet medan textlagret på FB och Twitter sakta men säkert sjunker ner och försvinner i digital dy.

Silon sjunker.

Publicerat i nätkultur | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Doktorandtjänst vid Göteborgs universitet

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet utlyser två doktorandtjänster med deadline 7 februari. Tjänsterna kommer att knytas till någon institution vid Handelshögskolan, Humanistiska eller Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Läs mer.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst vid Chalmers

En doktorandtjänst i teknikhistoria på Chalmers är utlyst. Sista anmälningsdag: 7 januari. Läs mer.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Historievetenskapens gränser

Som historiker svänger vi oss ju med olika slags taxonomier. Vi är tidigmoderna historiker, vetenskapshistoriker, kulturhistoriker, teknikhistoriker, filosofihistoriker, idéhistoriker, antikvetare, samtidshistoriker, idrottshistoriker och så vidare och så vidare. Lite lagom luddiga gränser, men ändå ett sätt att indikera vad vi håller på med, vilken del av det stora historieområdet vi slagit ner våra bopålar i. Eller så är vi, som Sten Lindroth sa en gång i tiden, helt enkelt historiker.

Men en del andra tror inte på luddiga gränser alls. Som Institutionen för historia vid University of Idaho, som nu utlyser en tjänst för historiker som håller på med amerikansk kulturhistoria före 1877.

Före 1877, varken mer eller mindre. Klara besked!

Publicerat i Historia | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i forskningspolitik vid KTH

Sista ansökningsdag 11 januari. Läs mer här.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandplatser i historia

MÃ¥nga intressanta doktorandprojekt vid School of History, University of Kent har utlysts nyligen.

[via Rebekah Higgitt.]

Publicerat i Historia | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Mobilmaterialitet som flyttar från Lund

Via ett inlägg på Linus Walleijs FB-sida tipsas man om utförsäljningen av prylar tillhörande Ericsson här i Lund. På något vis blir nedläggningen av Ericssons verksamhet så tydlig när de nu lägger ut stora sjok av labbutrustning på internetauktion. Det är bara att klicka in här för att kika på 445 utrop (försäljning senast 17 december) tillhörande en eller flera avdelningar som sysslat med att utveckla modem för 4G-telefoner, centrala delar av inkråmet i våra smartphones som gör att vi kan kolla mejlen på bussen eller uppdatera vår Facebookstatus i kön på ICA.

Vad sägs om att köpa en ”Rohde & Schwarz ’SMP 02’ Microwave Signal Generator 10MHz-20GHz”? Eller kanske en Rubidium Frequency Standard?

Den här utförsäljningen av labbutrustning tydliggör brister – tror jag, rätta mig om jag har fel! – i museivärlden. Jag misstänker nämligen att den här utrustningen och de miljöer som den använts i (och de människor som använt den) knappast har drabbats av nÃ¥gon museipersonals omsorg. Jag tror att det finns ett stort vitt och detaljlöst omrÃ¥de pÃ¥ kulturarvssektorns karta över den moderna industrihistorien, enkannerligen de delar som gäller de teknik- och vetenskapstunga industrier som under kort tid växte upp, blomstrade och försvann pÃ¥ nÃ¥gra lerÃ¥krar i de norra utkanterna av Lund.

Jag hoppas att jag har fel.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Mothugg mot innovationsmantrat

Ett konstruktivt sätt att interagera med vÃ¥r tids innovationsmantra är att poängtera hur mycket teknik som istället handlar om underhÃ¥ll av redan existerande tekniska system. Jag har skrivit om det här. Nu har Lee Vinsel skickat ut en inbjudan till en konferens pÃ¥ temat. Den har rubriken ”The maintainers” och gÃ¥r av stapeln den 8 april 2016 pÃ¥ Stevens institute of technology (Hoboken, New Jersey). Förslag mottages pÃ¥ nedanstÃ¥ende teman senast den 4 januari:

Many groups and individuals today celebrate “innovation.” The notion has influenced not only how we think about the present but also how we interpret the past. It has become a concept of historical analysis in both academic histories and popular ones. A recent example is Walter Isaacson’s book, The Innovators: How a Group of Hackers, Geniuses, and Geeks Created the Digital Revolution. When this book was released in 2014, the historian of technology, Andrew Russell, put forward the idea of a counter-volume, titled, The Maintainers: How a Group of Bureaucrats, Standards Engineers, and Introverts Made Technologies That Kind of Work Most of the Time. Since then, various scholars in science and technology studies have entered an on-going conversation about developing a historical research program around the study of maintenance.

There are many reasons to turn to the history of maintenance at this time, and many questions that our workshop will engage. We are not claiming that the study of maintenance is new, especially since we are inspired by formative work of historians, anthropologists, sociologists, labor activists, and many other communities. Rather, we are arguing that this is a propitious moment to turn to this theme.

In this light, we invite proposals for a conference to be held at Stevens Institute of Technology in Hoboken, New Jersey, on Friday, April 8, 2016. Proposals might engage some of the following questions:

– What is at stake if we move scholarship away from innovation and toward maintenance?

– How do matters of innovation and maintenance in digital systems differ from earlier technological systems, such as those that provide water, electric power, rail and automobile travel, and sanitation?

– How does labor focused on novelty and innovation differ from labor focused on maintenance and conservation?

– How should studies of maintenance engage scholarship on race, gender, ethnicity, social justice, and economic inequality?

– What theories, methods, and sources can we use to study maintenance, infrastructure, and myriad forms of technological labor?

– What should policymakers do to respond to scholarship and activism around maintenance and infrastructure, such as the report cards issued by the American Society of Civil Engineers?

Instead of developing traditional conference papers, participants will be asked to write brief essays (~1,000-3,000 words), which will be due before the conference and will later be posted on a conference website for both scholarly and educational use. (Our model is partly based on the Histories of the Future conference/website: histscifi.com.) Essays that include images, sound, video, and other mixed media are welcome and encouraged (but not necessary).

Deadline for proposal submission: January 4, 2016.

To submit a proposal: Please email an abstract (~300 words and CV) to leevinsel@gmail.com

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , , | 2 kommentarer

#SOUhack

Igår var jag på #SOUhack, KB:s arrangemang kring möjligheter som öppnas när man kan söka i fulltext i alla Statens Offentliga Utredningar. Mycket intressant! Läs mer hos Christopher Kullenberg och på Twitter.

Här är bilderna från min presentation. Här och här finns lite mer bakgrund till ett par av de fall som togs upp som hastigast i mitt föredrag.

Publicerat i ditigala verktyg | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst i Århus

Århus fortsätter satsa på vetenskapshistoria och angränsande ämnen. Först utlystes en tjänst i våras och nu kommer en till:

Professor/associate professor in science studies(758067)

The Centre for Science Studies invites applications for the position of full professor or associate professor (depending on the qualifications of the successful candidate) in science studies with an expected starting date of February 2016.

We seek applicants with academic expertise in either one or several of the following areas: history of science, technology, or mathematics, philosophy of science, science communication, or related areas.

The Centre seeks to strengthen its research by attracting excellent researchers. The successful candidate is expected to take an active interest in developing the research profile of the Centre in collaboration with the other staff members.

The Centre teaches philosophy of science courses to almost all bachelor students at the Faculty of Science and Technology. The appointee is expected to take responsibility for one or more of these courses.

The Centre also has its own Master’s Programme in science studies. The appointee is expected to teach courses within this programme and engage in the development of new courses.

Moreover, the appointee will be expected to participate in all aspects of the Department’s activities and to be present on a daily basis.

The Centre for Science Studies is placed within the Department of Mathematics, Faculty of Science and Technology. The centre ranks as one of the major centres for the history and philosophy of science, technology, and mathematics in Europe. For more information about the Centre, please see: www.css.au.dk/en.

Deadline är 15 oktober 2015

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Vetenskapliga reliker

Intressant workshop om döda vetenskapliga hjältars kroppar: ”Savant Relics: Brains and Remains of Scientists. 4th Watson Seminar in the History of Material and Visual Science.” Läs mer.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Universitet och högskolor annonserar

Agnes Wold skrev nÃ¥gra Twitterinlägg i morse – till exempel här och här – där hon kritiserade en annonsbilaga hon fÃ¥tt med tidningen därför att den var fylld med annonser frÃ¥n kommuner och regioner. Hon ifrÃ¥gasatte att offentliga institutioner lägger pengar pÃ¥ varumärkesbyggande reklam: ”Vem har sagt att vÃ¥ra folkägda företag, kommuner och regioner fÃ¥r slösa bort vÃ¥ra pengar pÃ¥ att annonsera för sin verksamhet?”

Även om hon inte explicit nämnde universitet och högskolor är det lätt att utvidga hennes fråga till dessa institutioner. Jag har tidigare bloggat om det varumärkesarbete som pågår i gränslanden mellan näringsliv, utbildningssektorn och forskning och den därmed sammanhängande sammanblandningen av offentligt och privat och dristade mig då till att förhålla mig något kritisk till denna användning av offentliga medel:

Som anställd vid Lunds universitet kan man ju undra över hur stor del av vår budget går till sådana här aktiviteter. Det rör sig förmodligen om inte försumbara summor, pengar som istället kunde gått till att anställa lektorer som undervisar studenter och anställa doktorander och postdocs som bedriver forskning.

Förutom mitt intresse rent politiskt för det här – jag är alltsÃ¥ i likhet med Wold ganska kritisk till att använda skattemedel för att i allt för hög utsträckning annonsera för offentligfinansierad verksamhet – sÃ¥ är jag lite allmänt nyfiken pÃ¥ hur dessa annonser ser ut, hur vanliga de är, vem som annonserar, vilken bild av universitet och högskolor som förmedlas genom dem och sÃ¥ vidare.

En första och väldigt trivial observation är att annonseringen ökat under de Ã¥r jag kan överblicka. Jag började studera höstterminen 1986 och jag har inga direkta minnen av att lärosätena hade speciellt mÃ¥nga annonser pÃ¥ den tiden. (Däremot sysslade man förstÃ¥s med varumärkesbygge även förr, självklart. Vad var ”FrÃ¥ga Lund” om inte en jätteframgÃ¥ng i byggandet av varumärket Lunds universitet?) Det hela är kanske ett ämne för en studie som kombinerar idé- och universitetshistoria med mediehistoria för att analysera mekanismerna bakom denna marknadsföring av universitet, att teckna de forsknings- och universitetspolitiska konjunkturernas samvariation med högskolereklam och sÃ¥ vidare.

En annan väldigt trivial observation är att många av dagens universitet och högskolor verkligen behöver dessa annonser. Få studenter som söker till utbildningar leder till nedlagda kurser och avskedade lärare, varför det kan vara frestande att annonsera. En annan tids resursfördelningssystem kanske inte gav samma incitament till att annonsera.

Men förutom debatt om huruvida universitet och högskolor bör lägga skattemedel på att annonsera finns det en betydligt mer empirisk sida av det här.

Till att börja med: vad kostar det, aggregerat över hela högskolesektorn? Hur har dessa kostnader förändrats över tid? (Förutom den kortsiktiga konjunkturella variationen i samband med ansökningsomgångarna för kommande läsår.) Går det ens att få fram siffror på det här?

Och hur har annonseringen sett ut? Vilken bild av lärosätena är det man vill förmedla?

För att hålla igång mitt intresse för frågan tänkte jag starta en oregelbundet återkommande serie med bloggposter som har till enda syfte att ge exempel på universitets- och högskolereklam. Om jag lyckas hålla ångan uppe en tid borde det sammantaget bli till ett slags arkiv för vår tids högskolereklam. Följ arkiveringen här på bloggen under etiketten universitetsreklam. Självklart kan ett sådant lågintensivt arkiveringsarbete inte ersätta riktig forskning bedriven på UB:s vardagstrycksavdelning, tidningsmagasin eller bland mikrofilmad dagspress, utan det här blir nog ett mer anekdotiskt dokumenterande av en materialtyp som ibland är ganska efemär; sladdrigt reklamtryck, tillfällig reklam i det offentliga rummet.

Jag har redan varit inne på det vid åtminstone tre tillfällen tidigare: Karlstads universitet som annonserade i Lunds gatubild våren 2009 (då jag funderade över hur pass effektiv den här reklamen är. Den intervjubaserade studien, ett pilotprojekt med väldigt preliminära resultat, visade att Karlstads universitets annonsering i Lunds gatumiljö inte vägde speciellt tungt när det gällde formandet av informantens syn på vetenskap och teknik); Luleå tekniska universitet med sin berömda devis om att goda idéer växer i miljöer under noll grader; samt en observation från 2003 av studenter utklädda till gigantiska maskotar som gjorde reklam för Högskolan i Gävle (?) i Stockholms tunnelbana.

Dagens bidrag till arkivet kommer frÃ¥n ”Välkommen till Falkenberg”, en Ã¥ttasidig bilaga till Svenska Dagbladet (mitten av juni 2015). Bilagan, som är i tabloidformat, är producerad av Crossmedia Communication i Uppsala (som nyligen publicerade ”Kronoberg mot nya höjder”, ”en tidning om projektet Mot nya höjder, initierat av Länsstyrelsen i Kronoberg, Linnéuniversitetet och Region Kronoberg”) och innehÃ¥ller den blandning av redaktionellt material och rena annonser som är sÃ¥ vanlig i den här materialtypen. Hela baksidan upptas av en annons frÃ¥n Högskolan i Halmstad, ”Det innovationsdrivande lärosätet”:
hih

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Paketeringsledan fortsätter

Ibland tröttnar jag pÃ¥ hur mycket av vÃ¥r tid som handlar om paketering. Till den paketeringsleda som finns lokalt här i Lund kan nu läggas en den öresundsregionspaketeringsleda som infinner sig när man läser Thomas Frostbergs krönika om begreppet ”Greater Copenhagen”. Kredd skall han ha, Frostberg, för att han Ã¥tminstone injicerar lite realitet i diskussionen, ställer frÃ¥gor till höga vederbörande om saker i den verkliga världen som pÃ¥verkar samarbetet över Sundet:

När jag frågar en av de drivande krafterna på den danska sidan om hur värdegrunden ser ut blir han överrumplad och svarar sedan, i lätt förvånad ton: ”Greater Copenhagen är business, inte sociala spörsmål eller politik. Det handlar om att få fler stora företag att etablera sig.”

En region som vill locka till sig internationella talanger och företag kan år 2015 inte bortse från sådana saker som att gränsöverskridande kärlekspar tvingas söka sig till Skåne, eftersom de inte tillåts bosätta sig i Köpenhamn med nuvarande regler.

Sammanfattningsvis finns en intressant potential i Greater Copenhagen som marknadsföringsredskap, men för att det ska ge några resultat i praktiken behöver samarbetsformerna konkretiseras.

Framför allt skulle alla vinna på om lika mycket tid och kraft lades på hur samarbetet ska se ut som på frågan vad regionen ska kallas.

Publicerat i Köpenhamn | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar