En tjänst som postdoktor i digital humaniora vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, är utlyst. Läs mer här.
Postdoktorstjänst i digital humaniora vid Göteborgs universitet
Publicerat i akademisk arbetsmarknad
Etiketter digital humaniora, Göteborgs universitet, tjänster
Lämna en kommentar
Lektorat på Chalmers
Ett lektorat har utlysts på Teknik och samhälle på Chalmers. Läs mer här.
Publicerat i teknikhistoria
Etiketter Chalmers, teknikhistoria, tjänster, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Postdoktorstjänst i medier och materialitet
Mediehistoria vid Lunds universitet utlyser en postdoktorstjänst:
För medievetenskapen har ett ökat intresse för materialitet inneburit en produktiv utgångspunkt för att studera både gamla, nya och tidigare förbisedda mediefeno-men. Studiet av medier som apparater, objekt och tekniker har resulterat i kunskap som fördjupat förståelsen av mediers roll och funktion i samhället, såväl historiskt som i dag. Den teoretiska förankringen i framför allt tysk medieteori och i framväxande ämnesfält som mediearkeologi eller studiet av kulturtekniker har vitaliserat och vidgat det mediehistoriska fältet.
Ämnet mediehistoria i Lund har sedan 2009 utvecklats till ett nav för svensk mediehistorisk forskning. Materialitetsperspektiven har varit ett – om än ett av flera – signum för den kulturhistoriska medieforskning som bedrivits vid Lunds universitet, något som också befästs och argumenterats för i de antologier som bildar stommen i bokserien Mediehistoriskt arkiv. På utbildningen är de materiella perspektiven närvarande från grundkursens första delkurs och vidare till master- och forskarutbildningsnivåerna.
Forskningsmiljön i mediehistoria och den flerdisciplinärt präglade och dynamiska miljön vid KOM söker nu en postdoktorforskare med specifik inriktning mot medier och materialitet. Anställningen är på heltid och omfattar huvudsakligen forskning.
Läs mer här.
Postdoktorstjänst i kunskapshistoria
Historiska institutionen vid Lunds universitet utlyser en tjänst som postdoktor i kunskapshistoria:
Historiska institutionen söker nu en postdoktor med inriktning mot kunskapshistoria med placering vid Avdelningen för historia.
Historiker har länge varit intresserade av kunskap, men det är först under 2000-talet som kunskapshistoria har börjat växa fram som ett forskningsfält i sin egen rätt. Utmärkande för denna nya inriktning är att det analytiska intresset riktas mot kunskapens plats i historien och de system och samhälleliga sammanhang som den har ingått i. Teoretisk och metodisk inspiration hämtas ofta från nya former av medie-, vetenskaps- och kulturhistoria. Den kunskapshistoriska forskningsmiljön vid Historiska institutionen omfattar kronologiskt såväl tidigmodern tid som modern historia/samtidshistoria. Vi välkomnar alla ansökningar oavsett tidsperiod och oavsett geografiskt fokus.
Läs mer här.
Fysikerfrisyrer
Jag har ett intresse för hur akademiker ser ut: kolla här och här. Därför vill jag puffa för den här gamla bloggposten på Alex Wellersteins blogg.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Alberg Einstein, Alex Wallenstein, Hans Bethe, Robert Oppenheimer
Lämna en kommentar
Mediating and materialising time
Hemma igen efter en mycket bra workshop organiserad av Staffan Bergwik pÃ¥ SU, ”Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950”, med intressanta papers och stimulerande diskussioner. Jag vill ha mer!
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter Staffan Bergwik, tidsstandardisering
Lämna en kommentar
In Our Time
In Our Time är en av mina favoritpoddar. En bred uppsättning ämnen, men med tonvikt på idé- och vetenskapshistoria, och oftast bra paneldeltagare under ledning av Melvyn Bragg. I bästa public service-anda ligger dessutom det jättestora arkivet ute på nätet för lyssning.
Nu arbetar man tydligen med schemaläggning av höstens program och vill ha in förslag på ämnen och deltagare.
Jag föreslog Simon Schaffer som gjort goda insatser i till exempel avsnittet om Robert Boyle, avsnittet om uppfinningen av fotografiet, avsnittet om James Cook (där även astronomihistorikern Rebekah Higgitt är bra), avsnittet om astronomins kopplingar till imperialism med flera avsnitt.
Publicerat i Historia
Etiketter idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, In our time, Melvyn Bragg, Rebekah Higgitt, Simon Schaffer, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Delicious stänger
Delicious stänger ner den 15 juni.
Jag började använda sajten i mars 2006 och den har genom årens lopp av och till ingått i mitt vardagliga arbetsflöde. Det var smidigt att kunna spara bokmärken från flera datorer, och vid något tillfälle har jag använt den i undervisningen.
Sajten har under några år bollats fram och tillbaka mellan olika ägare och går nu alltså in i något slags zombiemode.
Frågan är vad jag gör med de drygt 3500 länkarna, försedda med taggar, som samlats i mitt konto? Det verkar vara en icke-trivial uppgift att exportera länkarna, om det ens går; egentligen är det väl mest av nätnostalgiska skäl jag är intresserad av att exportera, eftersom jag inte använder tjänsten så ofta nuförtiden.
Mer allmänt kan man peka på hur liten betydelse användarna tillmäts i sådana här sammanhang. Som jag skrev när användarna försökte förmå Google att inte döda Google Reader:
Det hela framstår som ännu ett led i framväxten av en digital bevarandeaktivism som, tror jag, är dömt att misslyckas gång efter annan. Vi såg det när Yahoo stängde ner Geocities, när Google (Google igen!) stängde ner Jaiku: användare som vant sig vid att använda ett “gratis†verktyg möter ägarens beslut att lägga ner; det är ett förhållande på ytterst ojämlika grunder, ännu ett slags näthierarki.
Utan någon större framgång. Förstås.
Delicious är nog knappast den sista gratistjänsten som stänger ner och lämnar användare med frågor om hur man skall hantera grejer man lagt in under många år. I takt med att allt mer bilder, texter, videos läggs in på sociala sajter som fylls på år efter år blir det också intressant att fundera över de här tjänsterna ur ett bevarandeperspektiv, inte minst när det handlar om samlingar av ett allmänt intresse, som det som produceras vid museer och liknande organisationer. Håkan Lindgren var inne på frågan i en artikel häromåret (se även mina inlägg här och här).
Update Folk är sura på del.icio.us: ett par twitterinlägg finns här och här.
Lagom till att man lägger ner Delicious har man alltså stängt ner exportfunktionen. Men det finns sätt att på något sätt spara undan länkarna från Delicious. Jag provade den här metoden och fick ut fungerande länklistor (dock utan taggar, datum för sparande och annan metadata); fungerade bara i Chrome. Se även den här och den här sidan.
Samhällsstatistik, fakultet kontra institution och blodiglar
När man började göra kvantitativa undersökningar av det svenska samhället – uppdraget gick till naturvetare som astronomen Wargentin – i mitten av 1700-talet var vissa av resultaten sÃ¥ skrämmande att de hemlighölls.1 Sekretessen kring svensk samhällsstatistik tycks leva vidare, mer än 250 Ã¥r senare. Just tillgänglighet är nämligen en av sakerna som Daniel Waldenström tar upp i ett inlägg pÃ¥ Ekonomistas (se även detta inlägg).
Thomas Kaiserfeld: tryck ut pengarna på institutionerna.
Blodiglar för medicinskt bruk: JSTOR Daily. Här framgår att Sverige var en stor producent av blodiglar för medicinskt bruk under 1800-talet. Vem har skrivit om blodiglar i svensk 1800-talsmedicin (förutom Margareta Modigs artikel från 1986 som länkas till från JSTOR Daily)?
- Läs mer om denna del av svensk vetenskapshistoria i Karin Johannisson, Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa. Stockholm, 1988. [↩]
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter blodiglar, samhällsstatistik, universitetsorganisation
Lämna en kommentar
Utlysning: tjänst som författare på Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Spännande utlysning: författare sökes till Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.
För att förstärka och utveckla vÃ¥r forskningsverksamhet rekryterar vi nu en författare för att under ett halvÃ¥r ge seminarier, handleda i skrivande och delta i institutionens forskningsaktiviteter. Det är en nytt initiativ med inspiration hämtad frÃ¥n “writer-in-residenceâ€-program i andra länder, som ocksÃ¥ ska ge underlag att reflektera över hur vi lÃ¥ngsiktigt kan utveckla skrivandet i vÃ¥r verksamhet.
Det sägs ofta att språket är den humanistiska forskningens viktigaste verktyg. Det kan förstås som ett närmast banalt påpekande, men det ligger också något mer fundamentalt i det. Ett levande intresse för språkets möjligheter och för skrivande som en skapande aktivitet är ett omistligt medel då forskare preciserar sina frågor, studieobjekt och sätt att argumentera. Dessutom är förmågan att kommunicera utanför kretsen av specialister avgörande såväl för att driva fram forskningsutveckling i en tid som utmärks av allt mer interdisciplinära problem som för att upprätthålla och förstärka den humanistiska forskningens samhällsrelevans.
Deadline: 11 juni 2017. Läs mer här.
Publicerat i idéhistoria
Etiketter humaniora, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Lämna en kommentar
Doktorandkurs i kunskapshistoria
Johan Östling och Kenneth Nyberg ger en kurs i kunskapshistoria inom ramen för Nationella forskarskolan i historiska studier. Deadline för anmälan är 15 juni. Mer information här.
Publicerat i Historia
Etiketter kunskapshistoria, Nationella forskarskolan i historiska studier
Lämna en kommentar
Historikermötet 2017
Så var det måndag igen och man är tillbaka i den vardagliga blandningen av undervisning, forskning och annat, efter en vecka som präglades av konferensande, nämligen Historikermötet 2017 som gick av stapeln i Sundsvall.
Det var en väldigt lyckad konferens. Socialt, förstÃ¥s, jag träffade en massa trevliga idéhistoriker, som det var kul att hänga med pÃ¥ Bishop’s Arms och Gambrinus pÃ¥ kvällarna – gamla bekantingar frÃ¥n förr och nya bekantskaper.
Till detta kommer det smörgåsbord av forskning som presenterades i dryga dussintalet parallella sessioner under tre fullmatade dagar. Jag besökte bland annat intressanta sessioner om humanvetenskapernas historia, med bidrag av Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt-Winter, Per Wisselgren och Anders Pedersson, en session som för övrigt snyggt summerades av kommentatorn Thomas Kaiserfeld. Vidare en modehistorisk med bland annat ett intressant paper om 1900-talets kostymer av Anna Hedtjärn Wester och bra kommentatorsinspel av Leif Runefelt; en session med spännande forskning av Lena Lennerhed om abortfrågan under 1900-talet och Ingemar Pettersson om smakens teknovetenskap.
Själv medverkade jag pÃ¥ en session om framtid organiserad av David Larsson Heidenblad (historia, LU) som innehöll spännande presentationer av, förutom David, Gustaf Johansson, Katarina Nordström (bägge historia, UU) och Hampus Östh Gustafsson (idé- och lärdomshistoria, UU). Mitt bidrag till den sessionen handlade om förhistorien till Sekretariatet för framtidsstudier och den debatt som stod kring framtidsstudierna under nÃ¥gra Ã¥r samt Birgitta Odéns insatser, baserat pÃ¥ mitt kapitel ”Framtiden: historikerna blickar framÃ¥t”, i Gunnar Broberg och David Dunér red., Beredd till bÃ¥dadera: Lunds universitet och omvärlden (Lunds universitet, 2017) pdf
Sammantaget gav konferensen mersmak och jag vill åka igen (nästa gång är på Linnéuniversitetet om två år).
Publicerat i Historia
Etiketter framtid, framtidsforskning, framtidsstudier, historia, Historikermötet 2017
Lämna en kommentar
Jurij Gagarin och det ryska rymdprogrammet
Idag, den 12 april, är det datum då Jurij Gagarin blev den första människan i rymden 1961, ett gott tillfälle att länka till en artikel som Asif Siddiqi publicerade för ett och ett halvt år sedan. Om inte annat visar den på hur mycket historisk forskning som återstår att göra när det gäller det kalla kriget och rymdkapplöpningen.
Publicerat i rymdhistoria
Etiketter Asif Siddiqi, det kalla kriget, Jurij Gagarin, rymdåldern, rymdhistoria, rymdkapplöpningen, Sovjetunionen
Lämna en kommentar
Några länkar
Ett inlägg med välmotiverad kritik mot ISI:s dåliga täckning vad gäller humaniora och samhällsvetenskap.
Thomas Kaiserfeld om att inse att man är en privilegierad akademiker.
Darin Hayton remixar vetenskapshistoria och omslag från pulp fiction-eran.
Carl Sagan och Ann Druyan skriver brev till Chuck Berry.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Ann Druyan, bibliometri, Carl Sagan, Chuck Berry, Darin Hayton, ISI, rekontextualisering, Thomas Kaiserfeld
Lämna en kommentar
Jag begriper mig inte på Libris
Charlie Järpvall och jag satt och pratade om bibliografering och av någon anledning hamnade vi på Librisposten för hans doktorsavhandling. När man klickar på detaljer kommer det upp en lista över ämnesord och genrebeteckningar som är hyfsat rimlig. Däremot blir det konstigare när man klickar på MARC.
Resultatet ser ut såhär. Och jag kan inte låta bli att undra vad kod 950 står för. Under den finns vad som verkar vara nyckelord som beskriver publikationen: arbetarhistoria, ekonomisk historia, vetenskapshistoria, teknikhistoria och så vidare.
Men ju mer jag läser i listan desto märkligare blir det. ”Konspirationsteorier”, ”Kyrkohistoria”, ”Skandaler”, ”Begagnade föremÃ¥l i heminredning”, ”Läppavläsning” (?!), ”VisselsprÃ¥k” (??!!) stÃ¥r det i listan, alla försedda med kod 950.
Vad har dessa kategorier med denna doktorsavhandling att göra?
Charlie, som är utbildad bibliotekarie och har arbetat på universitetsbibliotek innan han blev historiker, var även han frågande inför det hela.
Publicerat i bibliotekskataloger
Etiketter bibliografi, bibliotekskataloger, Libris, pappersarbete, rationalisering
1 kommentar