J.G. Ballard and the Sciences

The Anglia Ruskin Centre for Science Fiction and Fantasy organiserar en konferens om Ballard och vetenskaperna den 25 november:

From The Drowned World’s early meditations on ecology, to the provocative prosthetics of Crash, through to the psychopathologies at work (or rather play) in Cocaine Nights, Super-Cannes and Kingdom Come, the writings of J.G. Ballard are in constant dialogue with the discourses of science and technology. As a result, his novels and short stories function as vast indexes of scientific innovation and enquiry, immersing the reader in the complex yet often beautiful languages of biology, chemistry, zoology, medicine, botany, neuroscience, bioethics, anatomy, biotechnology and psychology, to name just a few.

Deadline 31 augusti 2017. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

The Einar Hansen Chair in Book and Library History

Lund University invites applications for the position of full professor to the Einar Hansen Chair in Book and Library History at the Department of Arts and Cultural Sciences:

The Chair in Book and Library History is enabled by an endowment from the Einar Hansen Allhem Foundation. The position is located at the Division of Book History at the Department of Arts and Cultural Sciences. The interdisciplinary study of Book History is concerned with the creation, mediation, reception, survival and transformation of the material representations of written communication from Antiquity to the present. Research in the field covers historical study of physical graphic documents and the technical and sociocultural processes of their production, dissemination, use and preservation. A key focus is on the book as an historical object, and its form and function in diverse environments. Other topics of the research field include the history of publishing houses and bookshops, the history of graphic design, manuscript history, the history of reading, the development of printing cultures and the history of book collections, in terms of both public and private libraries.

The successful candidate is to participate actively in all aspects of the division’s activities. The main duty is to lead and develop the research in book and library history. Among the other duties are teaching, supervision of doctoral students, administration of courses and study programmes, and development work. The division offers education in book history leading to degrees of Bachelor and PhD. The majority of the courses in book history are delivered online. The successful candidate is also expected to participate actively in the daily activities of the department and to follow societal developments of significance to work at the University and faculty.

The Division of Book History is small but the discipline is large and international. Major emphasis will be placed on the candidate’s ambition to resourcefully and professionally use the development potential of the subject locally, nationally and internationally. This ambition should be expressed in the application. The applicant should have a good understanding of the validity of the discipline for the humanities.

The Chair in Book and Library History is the only one of its kind in the Nordic countries. We are therefore particularly interested in applicants with a broad national and international network of contacts.

An ability to teach in Swedish and English is a requirement. Native speakers of languages other than Swedish are expected to be able to teach in Swedish within two years.

More information about the position here.

Information på svenska om professuren i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Postdoktorstjänst i digital humaniora vid Göteborgs universitet

En tjänst som postdoktor i digital humaniora vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, är utlyst. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Lektorat på Chalmers

Ett lektorat har utlysts på Teknik och samhälle på Chalmers. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Postdoktorstjänst i medier och materialitet

Mediehistoria vid Lunds universitet utlyser en postdoktorstjänst:

För medievetenskapen har ett ökat intresse för materialitet inneburit en produktiv utgångspunkt för att studera både gamla, nya och tidigare förbisedda mediefeno-men. Studiet av medier som apparater, objekt och tekniker har resulterat i kunskap som fördjupat förståelsen av mediers roll och funktion i samhället, såväl historiskt som i dag. Den teoretiska förankringen i framför allt tysk medieteori och i framväxande ämnesfält som mediearkeologi eller studiet av kulturtekniker har vitaliserat och vidgat det mediehistoriska fältet.

Ämnet mediehistoria i Lund har sedan 2009 utvecklats till ett nav för svensk mediehistorisk forskning. Materialitetsperspektiven har varit ett – om än ett av flera – signum för den kulturhistoriska medieforskning som bedrivits vid Lunds universitet, något som också befästs och argumenterats för i de antologier som bildar stommen i bokserien Mediehistoriskt arkiv. På utbildningen är de materiella perspektiven närvarande från grundkursens första delkurs och vidare till master- och forskarutbildningsnivåerna.

Forskningsmiljön i mediehistoria och den flerdisciplinärt präglade och dynamiska miljön vid KOM söker nu en postdoktorforskare med specifik inriktning mot medier och materialitet. Anställningen är på heltid och omfattar huvudsakligen forskning.

Läs mer här.

Publicerat i Historia | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Postdoktorstjänst i kunskapshistoria

Historiska institutionen vid Lunds universitet utlyser en tjänst som postdoktor i kunskapshistoria:

Historiska institutionen söker nu en postdoktor med inriktning mot kunskapshistoria med placering vid Avdelningen för historia.

Historiker har länge varit intresserade av kunskap, men det är först under 2000-talet som kunskapshistoria har börjat växa fram som ett forskningsfält i sin egen rätt. Utmärkande för denna nya inriktning är att det analytiska intresset riktas mot kunskapens plats i historien och de system och samhälleliga sammanhang som den har ingått i. Teoretisk och metodisk inspiration hämtas ofta från nya former av medie-, vetenskaps- och kulturhistoria. Den kunskapshistoriska forskningsmiljön vid Historiska institutionen omfattar kronologiskt såväl tidigmodern tid som modern historia/samtidshistoria. Vi välkomnar alla ansökningar oavsett tidsperiod och oavsett geografiskt fokus.

Läs mer här.

Publicerat i Historia | Etiketter , | Lämna en kommentar

Fysikerfrisyrer

Jag har ett intresse för hur akademiker ser ut: kolla här och här. Därför vill jag puffa för den här gamla bloggposten på Alex Wellersteins blogg.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Mediating and materialising time

Hemma igen efter en mycket bra workshop organiserad av Staffan Bergwik pÃ¥ SU, ”Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950”, med intressanta papers och stimulerande diskussioner. Jag vill ha mer!

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

In Our Time

In Our Time är en av mina favoritpoddar. En bred uppsättning ämnen, men med tonvikt på idé- och vetenskapshistoria, och oftast bra paneldeltagare under ledning av Melvyn Bragg. I bästa public service-anda ligger dessutom det jättestora arkivet ute på nätet för lyssning.

Nu arbetar man tydligen med schemaläggning av höstens program och vill ha in förslag på ämnen och deltagare.

Jag föreslog Simon Schaffer som gjort goda insatser i till exempel avsnittet om Robert Boyle, avsnittet om uppfinningen av fotografiet, avsnittet om James Cook (där även astronomihistorikern Rebekah Higgitt är bra), avsnittet om astronomins kopplingar till imperialism med flera avsnitt.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Delicious stänger

Delicious stänger ner den 15 juni.

Jag började använda sajten i mars 2006 och den har genom årens lopp av och till ingått i mitt vardagliga arbetsflöde. Det var smidigt att kunna spara bokmärken från flera datorer, och vid något tillfälle har jag använt den i undervisningen.

Sajten har under några år bollats fram och tillbaka mellan olika ägare och går nu alltså in i något slags zombiemode.

Frågan är vad jag gör med de drygt 3500 länkarna, försedda med taggar, som samlats i mitt konto? Det verkar vara en icke-trivial uppgift att exportera länkarna, om det ens går; egentligen är det väl mest av nätnostalgiska skäl jag är intresserad av att exportera, eftersom jag inte använder tjänsten så ofta nuförtiden.

Mer allmänt kan man peka på hur liten betydelse användarna tillmäts i sådana här sammanhang. Som jag skrev när användarna försökte förmå Google att inte döda Google Reader:

Det hela framstår som ännu ett led i framväxten av en digital bevarandeaktivism som, tror jag, är dömt att misslyckas gång efter annan. Vi såg det när Yahoo stängde ner Geocities, när Google (Google igen!) stängde ner Jaiku: användare som vant sig vid att använda ett “gratis” verktyg möter ägarens beslut att lägga ner; det är ett förhållande på ytterst ojämlika grunder, ännu ett slags näthierarki.

Utan någon större framgång. Förstås.

Delicious är nog knappast den sista gratistjänsten som stänger ner och lämnar användare med frågor om hur man skall hantera grejer man lagt in under många år. I takt med att allt mer bilder, texter, videos läggs in på sociala sajter som fylls på år efter år blir det också intressant att fundera över de här tjänsterna ur ett bevarandeperspektiv, inte minst när det handlar om samlingar av ett allmänt intresse, som det som produceras vid museer och liknande organisationer. Håkan Lindgren var inne på frågan i en artikel häromåret (se även mina inlägg här och här).

Update Folk är sura på del.icio.us: ett par twitterinlägg finns här och här.

Lagom till att man lägger ner Delicious har man alltså stängt ner exportfunktionen. Men det finns sätt att på något sätt spara undan länkarna från Delicious. Jag provade den här metoden och fick ut fungerande länklistor (dock utan taggar, datum för sparande och annan metadata); fungerade bara i Chrome. Se även den här och den här sidan.

Publicerat i nätkultur | Etiketter , , | 5 kommentarer

Samhällsstatistik, fakultet kontra institution och blodiglar

När man började göra kvantitativa undersökningar av det svenska samhället – uppdraget gick till naturvetare som astronomen Wargentin – i mitten av 1700-talet var vissa av resultaten sÃ¥ skrämmande att de hemlighölls.1 Sekretessen kring svensk samhällsstatistik tycks leva vidare, mer än 250 Ã¥r senare. Just tillgänglighet är nämligen en av sakerna som Daniel Waldenström tar upp i ett inlägg pÃ¥ Ekonomistas (se även detta inlägg).

Thomas Kaiserfeld: tryck ut pengarna på institutionerna.

Blodiglar för medicinskt bruk: JSTOR Daily. Här framgår att Sverige var en stor producent av blodiglar för medicinskt bruk under 1800-talet. Vem har skrivit om blodiglar i svensk 1800-talsmedicin (förutom Margareta Modigs artikel från 1986 som länkas till från JSTOR Daily)?

  1. Läs mer om denna del av svensk vetenskapshistoria i Karin Johannisson, Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa. Stockholm, 1988. []
Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Utlysning: tjänst som författare på Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Spännande utlysning: författare sökes till Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

För att förstärka och utveckla vår forskningsverksamhet rekryterar vi nu en författare för att under ett halvår ge seminarier, handleda i skrivande och delta i institutionens forskningsaktiviteter. Det är en nytt initiativ med inspiration hämtad från “writer-in-residence”-program i andra länder, som också ska ge underlag att reflektera över hur vi långsiktigt kan utveckla skrivandet i vår verksamhet.

Det sägs ofta att språket är den humanistiska forskningens viktigaste verktyg. Det kan förstås som ett närmast banalt påpekande, men det ligger också något mer fundamentalt i det. Ett levande intresse för språkets möjligheter och för skrivande som en skapande aktivitet är ett omistligt medel då forskare preciserar sina frågor, studieobjekt och sätt att argumentera. Dessutom är förmågan att kommunicera utanför kretsen av specialister avgörande såväl för att driva fram forskningsutveckling i en tid som utmärks av allt mer interdisciplinära problem som för att upprätthålla och förstärka den humanistiska forskningens samhällsrelevans.

Deadline: 11 juni 2017. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Doktorandkurs i kunskapshistoria

Johan Östling och Kenneth Nyberg ger en kurs i kunskapshistoria inom ramen för Nationella forskarskolan i historiska studier. Deadline för anmälan är 15 juni. Mer information här.

Publicerat i Historia | Etiketter , | Lämna en kommentar

Historikermötet 2017

Så var det måndag igen och man är tillbaka i den vardagliga blandningen av undervisning, forskning och annat, efter en vecka som präglades av konferensande, nämligen Historikermötet 2017 som gick av stapeln i Sundsvall.

Det var en väldigt lyckad konferens. Socialt, förstÃ¥s, jag träffade en massa trevliga idéhistoriker, som det var kul att hänga med pÃ¥ Bishop’s Arms och Gambrinus pÃ¥ kvällarna – gamla bekantingar frÃ¥n förr och nya bekantskaper.

Till detta kommer det smörgåsbord av forskning som presenterades i dryga dussintalet parallella sessioner under tre fullmatade dagar. Jag besökte bland annat intressanta sessioner om humanvetenskapernas historia, med bidrag av Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt-Winter, Per Wisselgren och Anders Pedersson, en session som för övrigt snyggt summerades av kommentatorn Thomas Kaiserfeld. Vidare en modehistorisk med bland annat ett intressant paper om 1900-talets kostymer av Anna Hedtjärn Wester och bra kommentatorsinspel av Leif Runefelt; en session med spännande forskning av Lena Lennerhed om abortfrågan under 1900-talet och Ingemar Pettersson om smakens teknovetenskap.

Själv medverkade jag pÃ¥ en session om framtid organiserad av David Larsson Heidenblad (historia, LU) som innehöll spännande presentationer av, förutom David, Gustaf Johansson, Katarina Nordström (bägge historia, UU) och Hampus Östh Gustafsson (idé- och lärdomshistoria, UU). Mitt bidrag till den sessionen handlade om förhistorien till Sekretariatet för framtidsstudier och den debatt som stod kring framtidsstudierna under nÃ¥gra Ã¥r samt Birgitta Odéns insatser, baserat pÃ¥ mitt kapitel ”Framtiden: historikerna blickar framÃ¥t”, i Gunnar Broberg och David Dunér red., Beredd till bÃ¥dadera: Lunds universitet och omvärlden (Lunds universitet, 2017) pdf

Sammantaget gav konferensen mersmak och jag vill åka igen (nästa gång är på Linnéuniversitetet om två år).

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Jurij Gagarin och det ryska rymdprogrammet

Idag, den 12 april, är det datum då Jurij Gagarin blev den första människan i rymden 1961, ett gott tillfälle att länka till en artikel som Asif Siddiqi publicerade för ett och ett halvt år sedan. Om inte annat visar den på hur mycket historisk forskning som återstår att göra när det gäller det kalla kriget och rymdkapplöpningen.

Publicerat i rymdhistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar