Här är schemat för vårterminens aktiviteter på Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarrangemang mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.
Science and the First World War: the aftermath
Intressant konferens:
Call for papers
As part of a series of Europe-wide conferences on the history of science during the First World War, this one-day conference will be held at the Royal Society on Thursday 13 September 2018. We invite papers from historians of the early 20th century.
We wish to focus on science and society in the later stages of WW1 and the longer-term consequences of conflict into the 1920s. Topics of interest include how international scientific relationships, both personal and institutional, reasserted themselves – or perished – after the Great War. Papers that reflect upon how European and other scientific academies acted to reunite, or divide, common activities along national lines would be welcome; we are also interested in war-related social change, notably how women in science and engineering fared in the post-War landscape.
Mer information här.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter första världskriget, historia, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Historikerns arbetsmarknad efter disputation
Ibland funderar jag över var historiker tar vägen efter disputation och vad man kan göra inom ramen för forskarutbildningen för att underlätta för att historiker kan fÃ¥ framgÃ¥ngsrika arbetsliv även utanför moderämnets universitetsinstitutioner. Jag är ocksÃ¥ nyfiken pÃ¥ hur historikerskrÃ¥ets organisationer i olika länder hanterar denna och näraliggande frÃ¥gor – är man bara inriktad pÃ¥ att utbilda nästa generations universitetslektorer, forskare och professorer, eller tänker man proaktivt kring att förbättra nydisputerades möjligheter pÃ¥ arbetsmarknaden?
American Historical Association driver ett flerårigt projekt, Career Diversity initiative, som syftar till att bättre förbereda doktorander för den bredd av möjliga arbetsmarknader som finns efter disputation.
Som ett led i detta arbete tar man fram uppgifter över var historiker faktiskt tar vägen. Det beskrivs såhär:
a multi-year project to help PhD programs better prepare their graduate students for a range of career options, the AHA is gathering data to understand where historians actually work. With an improved statistical sense of the employment outcomes of history PhDs, we’re seeing a crucial, and durable, pattern emerge: since the mid-1990s, most historians have found employment within higher education, but a significant minority have built careers beyond it. This pattern is challenging us to rethink our notions of who historians are and driving our evolving understanding of how PhD programs can better prepare students for professional lives.
Tre fjärdedelar av de amerikanska historiedoktorerna arbetar som lärare eller övrig personal vid postgymnasiala utbildningsinstitutioner, en fjärdedel arbetar utanför akademin. Här är det, enligt rapporten som länkas ovan, en stor bredd på vad historikerdoktorer arbetar med.
Det finns även en tidigare rapport från 2013 som undersöker arbetsmarknaden för amerikanska disputerade historiker.
Svensk vetenskap och Tredje riket
Högre seminariet pÃ¥ LIR gästas av Sven Widmalm som under rubriken ”Svensk vetenskap och tysk kulturpolitik under Tredje riket” presenterar forskning frÃ¥n projektet Bruna nätverk bland svenska intellektuella under mellankrigstiden och andra världskriget.
tid: onsdagen den 8 november, 15.15 – 17.00.
plats: Humanisten, E322.
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter idé- och lärdomshistoria, Sven Widmalm, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Forskningskommunikation
Häromdagen hade vi ett seminarium på institutionen om att kommunicera forskning och samverkan så som det ofta tar sig uttryck för oss idéhistoriker. Fyra seniora forskare hade bjudits in för att kort diskutera sina erfarenheter av varsitt medium. Cecilia Rosengren pratade om sina erfarenheter av att sitta i paneldebatt, Björn Billing om att skriva streckare, Johan Kärnfelt om att hålla populärvetenskapliga föreläsningar för föreningar och undertecknad om att blogga.
För egen del pratade jag om att bloggandet kan fungera som ett slags ”low stakes writing”, för att prata med Becker, som ett sätt att hÃ¥lla igÃ¥ng skrivandet; som ett sätt att laborera med halvfärdiga idéer, inte minst när man läser in sig pÃ¥ ett nytt fält, prövar nÃ¥got nytt verktyg eller försöker bemästra ny litteratur; en halvoffentlig forskningsloggbok; om hur bloggandet kan fungera som sammanlänkande mellan disciplingränser i det balkaniserade akademiska landskapet och mellan akademi och icke-akademi (forskarbloggande kan alltsÃ¥ bÃ¥de vara tredje uppgiften och ett slags akademisk kommunikationsform); om att dela med sig av stort och smÃ¥tt; som en del i empiriinsamling; som en del av att skapa sig ett slags varumärke (jag vet, det är ett hemskt uttryck); och att bloggandet gör detta genom allt ifrÃ¥n mycket korta bloggposter (inte mycket mer än en länk och en kort kommentar) till längre, närmast essäliknande, texter.
Och så vidare.
Det här är saker som jag diskuterat ett antal gånger förr i olika sammanhang, bland annat på TVHD, på en kurs i forskningskommunikation på KTH, på kurserna i underrättelseanalys på FPI-tiden och inte minst här på bloggen genom åren.
Men vad som inte hanns med på i det korta formatet häromdagen var bland annat hur bloggandet passar in i något större: akademikerns nätnärvaro
För vi skall finnas på nätet. Det tycker jag. Och där är en blogg bara en del av akademikerns nätnärvaro.
Hemsidorna. Man har sin hemsida pÃ¥ institutionens webb – som Cecilia klokt pÃ¥pekade är det viktigt att denna är uppdaterad; när man rör sig bortom de hemtama miljöer där alla känner till vad man sysslar med i sin forskning och istället hamnar i sammanhang som exempelvis paneldebatter sÃ¥ är institutionshemsidan en given startpunkt för moderatorer och andra som skall kolla upp vad man sysslar med. Här slarvar mÃ¥nga.
Men jag tycker att man förutom att ha en institutionshemsida även skall ha en egen hemsida. Det händer ju faktiskt att man flyttar runt i det akademiska systemet. Själv registrerade jag www.gustavholmberg.com den 30 mars 2002. Då arbetade jag på Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, sedan har jag arbetat på Forskningspolitiska institutet och nu är jag på den institution, LIR, där idé- och lärdomshistoria huserar på Göteborgs universitet. Man flyttar alltså runt, och därför kan det vara en idé att även, förutom institutionshemsidan, ha en alldeles egen adress på nätet så att man slipper flytta över alla dokument och så när eller om man byter institutionshemvist. Merparten av oss akademiker kommer att vara verksamma på ett antal olika institutioner under en karriär och därför är det en poäng med att ha en egen blogg eller ännu hellre blogg + hemsida vid sidan av den hemsida man har på institutionens webb.
På min hemsida har jag min blogg, kontaktuppgifter på institutionen, information om min forskning och undervisning, publikationslista, information om konferenspresentationer de senaste åren, direktlänkar till nedladdningsbara fulltextversioner av många av mina publikationer med mera. Självklart är denna hemsida länkad till och från min institutionshemsida.
Dessutom: min hemsida har adressen www.gustavholmberg.com medan adressen i universitetets CMS är lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xhogus – det är självklart vilken som är lättast att komma ihÃ¥g.
Hemsidan och bloggen ger bra googlejuice och hamnar, om man hållit på ett tag, inte sällan ganska högt upp på googlesökningar. Detta gör att folk som intresserar sig för de saker man forskar och undervisar på hittar fram.
Twitter och Facebook finns jag förstÃ¥s ocksÃ¥ pÃ¥, och jag har ställt in bloggen sÃ¥ att varje gÃ¥ng jag skriver nÃ¥got pÃ¥ den sÃ¥ dyker det upp ett automatiskt genererat inlägg pÃ¥ Twitter och Facebook som länkar till inlägget. En del kollegor har enbart sin nätnärvaro pÃ¥ Facebook eller Twitter, vilket jag själv avrÃ¥der ifrÃ¥n. Ett argument är att man syns bättre pÃ¥ Google om man finns pÃ¥ alla tre plattformarna; ett annat argument är att det är lättare – tycker jag – att hitta äldre blogginlägg än att hitta äldre Facebook- och Twitterinlägg; ett tredje argument är nätpolitiskt: man bör inte lägga all sin akademiska nätnärvaro pÃ¥ kommersiella siloplattformar drivna av företag.
Varför? Varför inte? Självklart kan man hitta pÃ¥ motargument mot nätnärvaron – det tar tid, man slaskar runt pÃ¥ webben istället för att sitta pÃ¥ UB och forska – men min erfarenhet sedan tidigt 00-tal är att det ger mer än det kostar att skapa, upprätthÃ¥lla och underhÃ¥lla en lagom stor nätnärvaro.
Publicerat i Blogging
Etiketter forskarbloggar, forskningskommunikation, Göteborgs universitet, LIR, samverkan, tredje uppgiften
Lämna en kommentar
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet: hur smakar öl?
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg, sammanträder: Daniel Normark och Ingemar Pettersson, Uppsala STS, Uppsala universitet, presenterar texten ”Politics of flavor: Sensory techniques at Stockholm Breweries, 1890s to 1940s”.
Tid: torsdag 26 oktober 2017 klockan 15.15-17.
Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.
Här finns hela seminarieschemat.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Daniel Normark, Ingemar Pettersson, seminarier, teknik- och vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Inköp till UB
Jag gillar den goda tillgängligheten på sekundärlitteratur på UB. Men för att samlingarna skall vara bra även fortsättningsvis krävs inte bara ett välfinansierat universitetsbibliotek med skicklig personal utan även att vi forskare lämnar inköpsförslag.
Sedan jag började arbeta på Göteborgs universitet 1 januari 2016 har jag lämnat in de här inköpsförslagen. Alla köptes snabbt in.
Publicerat i universitetsliv
Etiketter #GBFTW, Göteborgs universitet, Göteborgs universitetsbibliotek
Lämna en kommentar
Vikariat i Stockholm
Stockholms universitet utlyser två vikariat som lektor i idéhistoria.
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter Stockholms universitet, tjänster
Lämna en kommentar
Extraordinary Bodies in Early Modern Nature and Culture
Spännande workshop med internationella deltagare organiserad av Maja Bondestam, Helena Franzén och Solveig Jülich vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala 26-27 oktober: Extraordinary Bodies in Early Modern Nature and Culture. Det lär finnas ett antal platser kvar som åhörare. Program och övrig information finns här.
Publicerat i Medicinhistoria
Etiketter Helena Franzén, idé- och lärdomshistoria, Maja Bondestam, medicinhistoria, monster, Solveig Jülich
Lämna en kommentar
Nina Wormbs och Thomas Kaiserfeld: två blogginlägg
Att digitaliseringen av arkiv och böcker och material alltid blir ofullständig är viktigt att påminna om. Jag har studenter som inte längre hittar till ett bibliotek. De förstår inte att de viktigaste böckerna för att skriva om ett visst ämne kanske inte går att ladda ner från nätet.
Bra inlägg av Nina Wormbs som reflekterar efter att ha deltagit i en workshop om datadriven humanistisk forskning. Digitaliseringsprojekt är ju en del av kanoniseringsprocessen och bör problematiseras.
Min stilla fråga blir nu om vi kan ha det så här?
Thomas Kaiserfeld kommenterar valet av prorektor vid Lunds universitet; kan läsas som intressant pendang till Sydsvenska dagbladets rapportering i ämnet.
Publicerat i universitetsliv
Etiketter Alexander von Humboldt, digital humaniora, digitalisering, Jonas Hafström, Lunds universitet, Nina Wormbs, Thomas Kaiserfeld
Lämna en kommentar
Bland troll, alkemister och ämbetsmän – seminarium med Hjalmar Fors
Tillsammans med historikerna pÃ¥ Chalmers driver vi pÃ¥ LIR sedan ett par terminer tillbaka ett gemensamt seminarium i teknik- och vetenskapshistoria. Imorgon startar höstens seminarieserie med ett besök av Hjalmars Fors, Enheten för medicinens historia och kulturarv, KI. Seminariet har rubriken ”Bland troll, alkemister och ämbetsmän: En presentation av min bok Limits of Matter: Chemistry, Mining and Enlightenment (University of Chicago Press, 2015)”.
Tid och plats: torsdagen den 14 september kl 15.15-17 i seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.
Här finns schemat för terminens arrangemang.
Publicerat i Uncategorized, vetenskapshistoria
Etiketter Chalmers, Göteborgs universitet, Hjalmar Fors, LIR, teknikhistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Swedish Space History
Swedish Space History är ett endagsarrangemang den 11 oktober avsett att belysa svensk rymdhistoria, organiserat av Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på KTH och KTH Rymdcenter. Programmet, som innehåller såväl historiker som aktörer i den här historien, kan hämtas här.
Publicerat i rymdhistoria
Etiketter astronomi, astronomihistoria, Kerstin Fredga, Nina Wormbs, rymd, rymdhistoria, Sven Grahn
Lämna en kommentar
In our Time: Heritage
Lyssnar på Heritage, ett IoT-avsnitt från 2002 om historia och kulturarv.
Publicerat i idéhistoria
Etiketter David Cannadine, Edward Hallett Carr, Fernand Braudel, In our time, Melvyn Bragg
Lämna en kommentar
J.G. Ballard and the Sciences
The Anglia Ruskin Centre for Science Fiction and Fantasy organiserar en konferens om Ballard och vetenskaperna den 25 november:
From The Drowned World’s early meditations on ecology, to the provocative prosthetics of Crash, through to the psychopathologies at work (or rather play) in Cocaine Nights, Super-Cannes and Kingdom Come, the writings of J.G. Ballard are in constant dialogue with the discourses of science and technology. As a result, his novels and short stories function as vast indexes of scientific innovation and enquiry, immersing the reader in the complex yet often beautiful languages of biology, chemistry, zoology, medicine, botany, neuroscience, bioethics, anatomy, biotechnology and psychology, to name just a few.
Deadline 31 augusti 2017. Läs mer här.
The Einar Hansen Chair in Book and Library History
Lund University invites applications for the position of full professor to the Einar Hansen Chair in Book and Library History at the Department of Arts and Cultural Sciences:
The Chair in Book and Library History is enabled by an endowment from the Einar Hansen Allhem Foundation. The position is located at the Division of Book History at the Department of Arts and Cultural Sciences. The interdisciplinary study of Book History is concerned with the creation, mediation, reception, survival and transformation of the material representations of written communication from Antiquity to the present. Research in the field covers historical study of physical graphic documents and the technical and sociocultural processes of their production, dissemination, use and preservation. A key focus is on the book as an historical object, and its form and function in diverse environments. Other topics of the research field include the history of publishing houses and bookshops, the history of graphic design, manuscript history, the history of reading, the development of printing cultures and the history of book collections, in terms of both public and private libraries.
The successful candidate is to participate actively in all aspects of the division’s activities. The main duty is to lead and develop the research in book and library history. Among the other duties are teaching, supervision of doctoral students, administration of courses and study programmes, and development work. The division offers education in book history leading to degrees of Bachelor and PhD. The majority of the courses in book history are delivered online. The successful candidate is also expected to participate actively in the daily activities of the department and to follow societal developments of significance to work at the University and faculty.
The Division of Book History is small but the discipline is large and international. Major emphasis will be placed on the candidate’s ambition to resourcefully and professionally use the development potential of the subject locally, nationally and internationally. This ambition should be expressed in the application. The applicant should have a good understanding of the validity of the discipline for the humanities.
The Chair in Book and Library History is the only one of its kind in the Nordic countries. We are therefore particularly interested in applicants with a broad national and international network of contacts.
An ability to teach in Swedish and English is a requirement. Native speakers of languages other than Swedish are expected to be able to teach in Swedish within two years.
More information about the position here.
Information på svenska om professuren i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet här.
Publicerat i akademisk arbetsmarknad
Etiketter bok- och bibliotekshistoria, bokhistoria, Lunds universitet, tjänster
Lämna en kommentar