Chalmers utlyser en fast tjänst som universitetslektor i teknik och etik. Läs mer här. Deadline 31 augusti.
Lektorat i teknik och etik, Chalmers
Publicerat i akademisk arbetsmarknad, teknikhistoria
Etiketter Chalmers, etik, STS, teknikhistoria
Lämna en kommentar
Papper och växter i sextonhundratalets Sachsen-Gotha
Jag läste en artikel om tidigmoderna pappersteknologier.1 Alix Cooper arbetar där med ett väl avgränsat arkivmaterial som rör mötet mellan tysk kameralvetenskap, naturalhistoria och tidigmoderna informationsteknologier.
Ledningen i furstendömet Sachsen-Gotha ville i mitten av 1600-talet veta vilka naturresurser som fanns tillgängliga inom dess domäner. Därför sjösattes 1655 ett projekt som gick ut pÃ¥ att samla in och sammanställa uppgifter om nyttiga växter – ett tidigt exempel pÃ¥ det amalgam av statskonst och vetenskap som senare kom att kallas kameralvetenskap, och som även har sina trÃ¥dar in i svensk idéhistoria med Linnés kartläggningsarbete. Skogsförvaltare i tjugotalet distrikt i detta nybildade rike (Sachsen-Gotha hade uppstÃ¥tt 1640) fick därför en förfrÃ¥gan om att inhämta lokal information om vilka nyttiga växter och örter, gärna med medicinska tillämpningar, som fanns lokalt.
Skogsförvaltarna förväntades ta kontakt med ”herb-women”, kvinnor som för sin försörjning samlade in växter för försäljning till apotekare, och skicka in sina resultat till centraladministrationen, där förteckningarna sammanställdes till bÃ¥tnad för ledningen av furstendömet. Det är det här materialet som Cooper arbetar med. Hon analyserar det i ljuset av annan forskning som behandlar pappersteknologier i allmänhet och tidigmoderna pappersteknologier i synnerhet, ett numera ganska livligt forskningsfält inom vetenskapshistoria som bland annat behandlat saker som listor, diverse pappersteknologier, ”commonplace books” och tidiga kartotekssystem.
Alix Coopers artikel är ytterligare en pusselbit i den vetenskapshistoriska historiografi som intresserar sig för hur kunskap hänger ihop med diverse högst konkreta kommunikationsteknologiska praktiker samt statsmakternas högst politiska intressen av att skapa sådana kunskapsmassor.
- Cooper, Alix. â€Placing Plants on Paper: Lists, Herbaria, and Tables as Experiments with Territorial Inventory at the Mid-Seventeenth-Century Gotha Courtâ€. History of Science, 18 juni 2018, 0073275318776515. https://doi.org/10.1177/0073275318776515. (OnlineFirst-version av en artikel som kommer att publiceras i nästa nummer av History of Science.) [↩]
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Alix Cooper, informationsteknikens historia, informationsteknologier, papper, pappershistoria, pappersteknologier
Lämna en kommentar
Doften av datorer
Jag läste en artikel om de dofter som användare förknippar med datorer.1 Författarna – Jaakko Suominen, Antti Silvast och J. Tuomas Harviainen – använder sig av ett empiriskt material insamlat i tvÃ¥ större enkäter som ställde frÃ¥gor kring användares upplevelser av datorer i Finland; enkäterna gjordes 2002-2003 och 2013 och handlar följaktligen om minnen kring datorer frÃ¥n stordatortiden över 1980-talets hemdatorer och vidare in i PC-epoken. Artikelförfattarna anknyter till annan forskning av bland andra Tiina Männistö-Funk, som använt sig av folklivsforskares uppteckningar och liknande ”oral history” kring upplevelser av teknik samt diverse kulturhistoriska undersökningar av luktsinnet.
59 % och 48 % av informanterna i de bägge enkäterna rapporterade in minnen förknippade med dofter. Här fanns de dofter som hängde ihop med problem som kortslutningar som gjorde att användaren förnam en speciell doft, en ”smell of magic smoke” som var obehaglig och signalerade överhettning eller rent av uppbrunna kretskortskomponenter.
Här fanns ocksÃ¥ doftminnen förknippade med nostalgiska känslor kring datoranvändandet eller andra positiva känslor förknippade med en ”new technology smell” när man anskaffat en ny dator. (Säljs det inte Wunderbaumträd med nybilsdoft?)
Vidare har undersökningen dokumenterat dofter från omgivningen kring datorer; användare i datorsalar som röker eller hämtar in pizzakartonger under långa LAN-sittningar. Sammantaget tycks dofter förknippade med datorer ha minskat under den tid som undersökningen överblickar.
Fokuset på luktsinnet är ganska intressant. Datorer engagerar våra sinnen. Teknik luktar. Artikeln lockar fram en del egna doftrelaterade minnen kring min datoranvändning alltsedan början av 1980-talet och framåt.
- Suominen, Jaakko, Antti Silvast och Tuomas Harviainen. â€Smelling Machine History: Olfactory Experiences of Information Technologyâ€. Technology and Culture 59, nr 2 (16 juni 2018): 313–37. [↩]
Publicerat i teknikhistoria
Etiketter Antti Silvast, datorer, datorhistoria, J. Tuomas Harviainen, Jaakko Suominen, Tiina Männistö-Funk
Lämna en kommentar
Storsatsning på idéhistoria: tre professurer utlysta
För närvarande finns det tre professurer inom det idéhistoriska området utlysta i Danmark: två professurer i idéhistoria vid universitetet i Århus (deadline 15 augusti), en professur i vetenskapshistoria i Köpenhamn (deadline 12 augusti).
Jag är nyfiken på vem som kommer söka de här tjänsterna. Det finns en inte obetydlig population välmeriterade svenska idéhistoriker på docentnivå. Kommer några svenskar att söka? Det finns flera exempel bakåt i tiden på att svenska akademiker sökt och fått tjänster vid universitet i exempelvis Roskilde och Köpenhamn och man undrar om den här traditionen av mobilitet över de nordiska gränserna kommer att fortsätta.
Publicerat i akademisk arbetsmarknad
Etiketter historikers arbetsmarknad, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, tjänster, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Tre doktorandtjänster
Tre doktorandtjänster är utlysta vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH:
The PhD education takes place in the ERC-funded project “The Rise of Global Environmental Governance: A History of the Contemporary Human-Earth Relationship†(GLOBEGOV). GLOBEGOV is a historical study of how humanity’s relation to planetary conditions and constraints became understood as a governance issue since the twentieth century. The key argument is that Global Environmental Governance (GEG) is inseparable from the rise of a planetary Earth systems science and understanding of global change that has affected international politics and broad communities of practice.
The project will study international, regional and national organizations, including governments, businesses, universities, and Non-Governmental Organizations, that have played roles in GEG. Research in GLOBEGOV will be based on multiple sources: archives, libraries, databases, other collections, the world wide web, and interviews with politicians, diplomats, civil servants, scholars and scientists, activists, members of NGOs, business leaders or representatives, journalists, or others.
Sökande från flera relevanta historiska fält välkomnas enligt utlysningen, som även lyfter fram språkkunskaper i andra språk än engelska och erfarenhet av arkivstudier som meriteringsgrunder.
Deadline: 15 augusti. Utlysningstexten finns här och här kan man läsa mer om det miljöhistoriska program, GLOBEGOV, som tjänsterna ingår i.
CFP: The 7th Norwegian Conference on the History of Science
Den norska vetenskapshistoriska konferensen organiseras i Oslo 15-16 november. Deadline för abstracts: 6 september. Läs mer här.
Professur i vetenskapshistoria vid Köpenhamns universitet
En professur i vetenskapshistoria med inriktning mot fysikhistoria är utlyst vid Köpenhamns universitet. Det skall bli intressant att se vem som får tjänsten. Här finns potential i och med professuren är tätt sammanvävd med Niels Bohrarkivet; kombinationen forskning, utbildning, forskarutbildning och ett sådant kunskapssamhällets kulturarvsinstitution som Niels Bohrarkivet är kan ge intressanta synergieffekter.
We seek a professor to design and develop a new research centre for the history of science located at the Niels Bohr Archive and who will conduct innovative historical research projects involving the Niels Bohr Archive‘s rich archival collections (which are constantly being supplemented).
The professor is expected to collaborate closely with the Director of the Niels Bohr Archive in developing the Archive, its activities and its resources. The professor will be appointed in a university position the Department of Science Education and will be affiliated with the section’s research group on history and philosophy of science and science studies.
Applicants must document an outstanding, international publication record in the history of 20th century science, as well as a strong record in acquiring external funding, in developing and running a successful research unit, and in supervising junior scholars. Knowledge of the development of twentieth century physics is required.
Duties include fund raising for the center, research management such as supervision of research fellows and other staff as well as the professor’s own research. In addition, the professor may offer courses and thesis supervision to students at the University of Copenhagen.
Deadline 12 augusti. Läs mer här.
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet
Nästa tillfälle i teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är: Om skönlitteraturen i historievetenskapen. Kan skönlitteratur användas för att belysa teknik- och vetenskapshistoriska frågeställningar? Historikern och publicisten Anders Björnsson inleder seminariet med en diskussion av erfarenheterna från arbetet med boken Anders Björnsson & Björn Rombach, red., Tjänstemannen i skönlitteraturen: Bilder av goda och mindre goda byråkrater (Stockholm: Santérus, 2017).
Tid: torsdag 7 juni 2018 kl 15-17.
Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.
Detta är sista tillfället i vårens serie av seminarier.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter seminarier, teknik- och vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Forskartjänster i efterkrigstidens kunskapshistoria
Den kunskapshistoriska forskargruppen vid Historiska institutionen i Lund fortsätter att expandera sin spännande verksamhet. Nu utlyser man 1-2 forskartjänster i efterkrigstidens kunskapshistoria:
Vi söker nu 1–2 forskare i efterkrigstidens kunskapshistoria som vill vara en del av det större programmet â€Kunskap i rörelseâ€. Anställningen är pÃ¥ 75 procent under minst tvÃ¥ Ã¥rs tid. Utöver detta kan undervisning förekomma, dock till högst 25 procent av en heltidsanställning.
Anställningen är knuten till forskningsprogrammet â€Kunskap i rörelse: Samhällelig cirkulation av kunskap i efterkrigstidens Sverige och Tysklandâ€, som leds av docent Johan Östling (Wallenberg Academy Fellow) och finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet med programmet är bÃ¥de att förbättra den generella förstÃ¥elsen av kunskapscirkulation och att lämna konkreta bidrag till utforskningen av efterkrigstidens kunskapssamhälle. I centrum för programmet stÃ¥r en serie komparativa studier av hur humanistisk kunskap cirkulerade i Sverige och Västtyskland under 1960- och 1970-talen. Programmet är en del av den större kunskapshistoriska miljö som finns vid Historiska institutionen i Lund.
Deadline 15 september. Läs mer här.
Publicerat i akademisk arbetsmarknad
Etiketter historia, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, kunskapshistoria, Lunds universitet, tjänster
Lämna en kommentar
Universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Ett vikariat som universitetslektor i idé- och lärdomshistoria är utlyst vid Uppsala universitet. 75 %, tillträde 2018-09-01 och till och med 2019-09-01 med eventuell möjlighet till förlängning. Deadline 27 maj. Läs mer här.
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter idé- och lärdomshistoria, tjänster, Uppsala universitet
Lämna en kommentar
Seminarium med Anders Lundgren
Nästa tillfälle i det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet infaller på torsdag den 17 maj kl 15-17 då Anders Lundgren, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, presenterar sin nya bok Kunskap och kemisk industri i 1800-talets Sverige (Lund: Arkiv, 2017). Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.
Underlag kan rekviveras från mig.
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är ett samarbete mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Seminarieansvariga är Per Lundin (Chalmers) och undertecknad (GU). Här finns schema för vårterminens seminarieserie.
Publicerat i teknikhistoria
Etiketter seminarier, teknik, teknik- och vetenskapshistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Två tjänster på idéhistoria i Århus
Två tjänster i idéhistoria är utlysta vid Århus universitet: en professur och en femårig tjänst (med möjlighet till tre års förlängning). Det skall bli intressant att se vem som söker. Deadline: 15 augusti. Läs mer här.
Publicerat i idéhistoria
Etiketter Århus, historikers arbetsmarknad, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, tjänster
Lämna en kommentar
Seminarium med Thomas Kaiserfeld om the European Spallation Source
Nästa tillfälle på teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg:
Torsdag 26 april 2018, 15-17. Thomas Kaiserfeld, Idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet, presenterar texten “Global Science and National Policy: The Realization of a Pan-European Research Infrastructure at a Swedish Universityâ€. Seminariet hÃ¥lls i H821, SprÃ¥kskrapan plan 8, Lundgrensgatan 7.
Underlag kan rekviveras från mig.
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är ett samarbete mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Här finns schema för vårterminens seminarieserie.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter ESS, Göteborgs universitet, idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet, Thomas Kaiserfeld, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Symboliken i den storskaliga forskningen
I veckan som gick höll jag min fjärde föreläsning i en kurs i vetenskapshistoria på Chalmers. Nittonhundratalet handlade den om och en sak som togs upp både i kurslitteraturen och på min föreläsning var Big Science-faciliteter.1 Framväxten av storskaliga forskningsanläggningar gick hand i hand med förändrade organisationsformer för vetenskapen, en högre grad av arbetsdelning och specialisering (det som Peter Galison velat fånga i sina teoretiska begrepp vetenskapliga subkulturer och utbyteszoner), ökad byråkrati i vetenskapen, en koncentration av resurser till ett mindre antal anläggningar, mer målinriktad forskning.
Hand i hand med dessa så att säga mer interna förändringar i de vetenskaper som hade med Big Science att göra följde även förändringar i vetenskapernas relation till det yttre. Nya forskningspolitiska kontakter och kontrakt (i både bildlig och bokstavlig mening) slöts med aktörer som militären. Dessutom hände något med den politiska signifikansen och symboliken kopplad till de här anläggningarna, som laddades med diverse budskap av nationellt eller övernationellt slag vilket gjorde att politiker och andra makthavare gärna förknippades med dem. Mången president, påve och monark har solat sig i den storskaliga forskningens glans genom åren.
Bilden, från november 1989, är tagen vid invigningen av the Large Electron-Positron (LEP) collider vid CERN. Kungligheter och presidenter från ett antal europeiska länder syns här tillsammans med CERNs generaldirektör, Nobelpristagaren Carlo Rubbia. Bild: CERN.
Men fÃ¥ saker varar för evigt. Den storskaliga forskningen som under efterkrigstiden varit sÃ¥ välförsedd med resurser förändrades i och med de politiska händelserna kring 1989. Berlinmurens fall och lite senare Sovjetunionens kollaps har i vissa historiska narrativ setts som orsaker till en förändrad forskningspolitisk logik kring de storskaliga anläggningarna. När det kalla kriget tog slut (eller tinade upp: har det tagit slut?) försvann en del av de logiker som i decennier gett discipliner som högenergifysik goda resurser. The Superconducting Super Collider blev till nÃ¥gra hÃ¥l i marken och nÃ¥gra spöklika byggnader av det där slaget som brukar fascinera folk som hÃ¥ller pÃ¥ med ”urban exploration” utanför Waxahachie, Texas, när det pÃ¥började bygget stoppades i och med att kongressen drog in anslaget ett par Ã¥r efter Sovjetkommunismens fall.
Jag vet inte om den här historiografin med ett så tydligt brott stämmer fullt ut, men den förekommer ganska ofta. På ett område stämmer den kanske extra dåligt, ett område där det snarare är läge att tala om kontinuitet istället för ett brott.
I går kväll hovrade en helikopter över Lund. Ljudet av hovrande helikoptrar i de två städer där jag tillbringar mest tid, Göteborg och Lund, brukar antingen betyda att fotbollssupporters måste övervakas av polismakt på väg till eller från en match, politiska extremister bedriver politisk agitation på gator och torg eller att det är VIP-folk på besök. (Och, slår det mig, ytterligare en grej i Lund som kan föranleda helikopterhovrande är förstås siste april.)
I går var det VIP-folk på besök i Lund. FN:s säkerhetsråd stannade till i Lund på väg mot Österlen för att besöka just ESS.
Storskaliga anläggningar är fortfarande förhoppningsmaskiner med stort politiskt symbolvärde. Kalla krig kan komma och gå, men politiker lär fortsätta att synas vid Big Science-faciliteterna.
- Kurslitteraturen utgörs här av nÃ¥gra kapitel ur Peter Bowler och Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey och Jon Agar Science in the 20th century and beyond. [↩]
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Big Science, CERN, det kalla kriget, forskningspolitik, Göteborg, kalla kriget, Lund, SSC, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Amatörastronomins underjordiska publikationer
Jag sitter på forskarsalen på UB och redigerar manustext, närmare bestämt ett kapitel ur den bok om amatörastronomins historia som Johan Kärnfelt och jag arbetat med.
Ett projekts sluttamp är annorlunda än dess uppstart … Det känns härligt att se den tjocka manusbunten och känna tyngden när jag hanterar manuspärmen, resultatet av flera Ã¥rs arbete, det är kul att sitta och redigera text som skrivits tidigare i projektet. Och eftersom det är sluttampstider för projektet sÃ¥ rör sig tankarna ibland kring hur projektet varit.
En sak som vi bägge två funderade en del över när vi startade projektet gällde materialsituationen. Både Johan och jag har ju annars forskat på professionella astronomer; deras arkivmaterial och publikationer har förstås varit relativt lättåtkomliga, men vilka är de materiella lämningarna efter astronomer som inte är statstjänstemän vid statliga observatorier med allt vad det innebär av arkivlagsstyrd omsorg om papper, som inte publicerat sig i vetenskaplig fackpress som är lätt åtkomlig på Universitetsbiblioteket? Skulle det finnas källor?
Tidigt i projektet visade det sig emellertid att det inte skulle vara några problem med källmaterial. Det fanns gott om material som gjorde det möjligt att skriva den svenska amatörastronomins historia.
I och för sig krävdes det lite extra fotarbete för att komma Ã¥t detta. Mycket har bevarats bland amatörastronomerna själva, och genom att interagera med amatörerna – via vÃ¥r projektblogg, genom att göra intervjuer med amatörer samt besöka klubbobservatorier och delta i stjärnträffar och andra amatörastronomiska möten – etablerades ett källäge som jag bedömer som gott. Visst, det finns vita fläckar och ihÃ¥liga luckor, men generellt är det gott.
Jag tycker att ett roligt sidospår har varit de olika materialtyperna. Tidiga digitala verktyg som den BBS som Svensk Amatörastronomisk Förening drev långt innan internet fanns hemma hos gemene man; den astronomiska telefonsvararservicen för att sända och ta emot nyheter av celest karaktär; men kanske framför allt den stora tidskriftsfloran.
Amatörastronomerna har varit ett entusiastiskt publicistsläkte som gett ut en strid ström av klubbtidskrifter, föreningspublikationer, nyhetscirkulär och sektionsbulletiner, allt för att sprida nyheter om extraordinära himmelsfenomen, berätta om sina nya teleskopbyggen, lära nybörjare att hitta på stjärnhimlen, hålla ihop klubben socialt (foton från korvgrillningen vid observatoriet) och organisatoriskt (dagordning för nästa månadsmöte).
Tekniskt har jag här sett hela spektrat, från sladdriga fåbladspublikationer i sextiotalsstencilteknik, via dussinsidiga xeroxpublikationer i häftad vikt A4 till offsettryck. Tryckteknikerna har varierat men överallt: entusiasm.
Jag har känt igen det här från några andra subkulturer som jag genom åren deltagit i. Synth- och industrifanzinen som jag läste som gymnasist i mitten av 1980-talet: fyllda med intervjuer och recensioner gjorde fanzines som Laboratorium Lady (Markus Arvidson var ju inte bara musiker utan även utgivare av fanzines) att musikhorisonterna vidgades. Via fanzinen kunde jag beställa spännande kassettdistribuerad musik av Njurmännen, Tor Sigvardson, Arvid Tuba och många fler.
Och även om jag var en högst perifer SF-fan så fascinerades jag av SF-fandoms vitala och brokiga flora av publikationer, ett slags spridd kommunikationskultur med mängder av skribenter långt innan internet. Bröderna Andreasson, Jan-Erik Zandersson och jag-har-glömt-namnet-men-han-gav-ut skräckfilmsfanzinet Den Galne Grefven är bara några av dessa; kanske ligger några sladdriga SF-fanzines fortfarande kvar uppe i vindsförrådet?
GÃ¥rdagens post pÃ¥ Daily JSTOR, ”Before blogs, there were zines” ger en liten forskningsöversikt över aktuell litteratur kring fanzinehistoria i diverse subkulturer och är en text som lite grand reflekterar över hur tryckkulturen under nittonhundratalet även har en spännande undervegetation.
Så är alltså även fallet med amatörastronomernas kommunikationskultur.
Publicerat i astronomi
Etiketter amatörastronomi, Arvid Tuba, fandom, fanzines, Jan-Erik Zandersson, kommunikationskulturer, Markus Arvidson, Njurmännen, SF, synth, Tor Sigvardson
Lämna en kommentar