En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst vid Södertörns högskola. Sista ansökningsdag 18 februari. Läs mer här.
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet VT19
Vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarbete mellan STS på Chalmers och LIR på Göteborgs universitet, drar nu igång. Schema för vårterminens aktiviteter finns att ladda ner här.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Göteborgs universitet, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, seminarier, teknikhistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Tre länkar
Johan Östling recenserar KVA-boken i en streckare.
En annan bra och aktuell streckare: Per Högselius skriver om stenkolets historia.
En bra artikel om egyptiskt lantmäteri och agnotologi på JHI Blog signerad Chloe Bordewich.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter agnotologi, Chloe Bordewich, Johan Östling, KVA, Per Högselius
Lämna en kommentar
Tjänst i idéhistoria utlyst vid Karlstads universitet
En tjänst som universitetslektor i kulturstudier med idéhistorisk inriktning vid Karlstads universitet är utlyst. Tjänsten är på 50% och tidsbegränsad till 12 månader (med möjlighet till förlängning).
Idéhistoria i Karlstad ingår i kulturstudier:
Kulturstudier rymmer även kurser i idéhistoria motsvarande A- och B-nivå, vilka utgör fördjupningar inom programmet och även kan läsas fristående. Nu söks en universitetslektor som dels har allmän kompetens inom kulturstudier/kulturpolitik, dels specifik kompetens i idéhistoria. Lärare vid Karlstads universitet med idéhistorisk kompetens är även efterfrågade på vetenskapshistoriska och vetenskapsteoretiska moment inom andra discipliner, inklusive forskarutbildningen.
Deadline är 26 november. Läs mer här.
Publicerat i idéhistoria
Etiketter akademisk arbetsmarknad, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, Karlstads universitet, tjänster
Lämna en kommentar
Kulturarvssektorn och de proprietära plattformarna
I veckan kom nyheten att Flickr raderar en stor mängd bilder; de nya ägarna till fotodelningssajten, köpt från Yahoo tidigare i år, tycker att det är fel att erbjuda användarna 1 tb fritt lagringsutrymme.
Händelsen påminner mig om när en chef inom kulturarvssektorn för omkring tio år sedan övervägde att placera museets bildsamling på Flickr. Han fick stöd av en kollega, medan jag kritiserade tilltaget att lägga kulturarvssamlingar på proprietära plattformar som institutionen saknar kontroll över.
Jag tyckte då att museerna i fråga borde bygga sin nätnärvaro själva (med verktyg som Omeka) istället för att förlita sig på kommersiella plattformar.
Det tycker jag fortfarande.
Publicerat i Museer
Etiketter Flickr, kulturarv, kulturarvssektorn, museer, Omeka, Thomas Söderqvist
1 kommentar
Utlyst tjänst i miljöhumaniora
En tjänst som förste forskningsassistent är utlyst vid den miljöhumanistiska forskargruppen kring Erland Mårald på idéhistoria i Umeå:
Projektbeskrivning
Miljöhumaniora är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som undersöker angelägna miljöfrågor med fokus på idéer, kulturell förståelse, historisk förändring, beteendemönster, värderingar och rättvisa. Här ingår också en vilja att främja samarbete och diskussion mellan forskning och samhälle för att hantera miljöutmaningar. Anställningen är kopplad till Future Forests, en tvärvetenskaplig forskningsplattform för skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, SkogForsk och Umeå universitet. Den anställde kommer att ingå i denna forskningsmiljö tillsammans med postdoktorer och seniora forskare. Anställningen är placerad vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.Arbetsuppgifter
Som förste forskningsassistent förväntas du genomföra miljöhumanistisk forskning om skog och mångbruk med relevans för Future Forests forskningsområden. Frågan om skog och mångbruk kopplar till diskussioner om klimat och skog; hantering av skogsbränder, äganderättsfrågor; former av brukande och skogsskötsel; skogens olika värden; konflikter om skog samt samverkansprocesser för att utveckla den skogliga samhällsarenan. Den som antas till tjänsten kommer att utveckla den konkreta forskningsuppgiften i samarbete med forskare inom Future Forests. Resultaten från arbetet förväntas resultera i internationella vetenskapliga artiklar där du kan agera både som huvud- och medförfattare. Arbetsuppgifterna består främst av egen forskning men även av samarbete med övriga forskare inom forskningsplattformens ramar.
Deadline 26 november. Läs mer här.
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter akademisk arbetsmarknad, Erland Mårald, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, miljöhistoria, tjänster, Umeå
Lämna en kommentar
Universitetens upphandling av resor och resebranschens järnvägsimpotens
Det stör mig att det skall vara så mycket svårare att med några enkla klick boka och betala internationella resor med tåg än med flyg. Ibland har jag brukat tänka att det här vore ett gyllene läge för EU att ta i med stora regleringshårdhandskarna och skapa ett flygresor.se (eller annan valfri flygbokningssajt) för järnvägarna.
Men inspirerad av en tweet av Tom S. Karlsson har jag börjat fundera på om inte den svenska universitets- och högskolesektorn skulle kunna utöva lite konsumentmakt för att förenkla utrikesresande med tåg. Universiteten skulle kunna ställa som krav, när man upphandlar resebyråtjänster, att leverantörerna skall kunna erbjuda tågresor i större utsträckning än vad som sker nu.
Observationsjournalen
I sin recension av Hetty Saunders biografi över fÃ¥gelskÃ¥daren och pilgrimsfalksfantasten J.A. Baker fÃ¥ngar Jeremy Monytt upp ett citat som rör observatörens känslor. Baker skriver att ”[e]verything I describe took place while I was watching it” men noterar sedan ”I do not believe that honest observation is enough. The emotions and bevahiour of the watcher are also facts, and must be truthfully recorded”.1
Det fick mig att fundera på en sak vad gäller amatörastronomers observationsjournaler.
Observationsjournaler är en användbar materialkategori för historiker som studerar amatörastronomins historia. Den kan samtidigt vara lite svåråtkomlig för historikern; hur bevaras de, egentligen, vem får tillgång till dem? Proffsens observationsjournaler är förstås ofta bevarade i arkiv men för amatörerna som befinner sig i mer vildvuxen terräng arkivmässigt är situationen annorlunda. De stora amatörernas observationsjournaler kanske överlever (eller de som samtidigt råkar vara universitetsbibliotekarier och är noga med att arkivera materialet, som Wilhelm Norlind.) Men bortom arkivens trygga förvar ligger i dagsläget mängder med observationsjournaler. Den brittiska amatörorganisationen BAA arbetar med att samla in och bevara observationsjournaler.
Observationsjournalen är en högst väsentlig del av den arsenal av ting som amatörastronomer omger sig med när de observerar: till teleskopet, okularet, den rödfärgade ficklampan, vinterkläderna, kollimeringsinstrumentet, stjärnkartan kan läggas observationsjournalen; alla skall de finnas inom räckhåll för observatören i mörkret, de skall fås att fungera som ett slags ensemble under observationspasset.
De pekar framåt, åt det som händer efter observationspasset. De är ett gränssnitt mellan den omedelbara upplevelsen av stjärnhimlen och minnet av observationerna; väl samlade och sparade erbjuder de ett minnesgalleri som gör det möjligt att ordna minnena av mötena med stjärnhimlen. Mer vetenskapligt lagda amatörer använder journalen för att noggrant anteckna variabla stjärnors magnituder eller kometers kondensationsgrad, data som senare rapporteras vidare till internationella databaser för att ingå i den samlade kunskapsmassa om de dynamiska himmelsfenomenen som amatörer bidrar till. För den amatör som däremot är mer intresserad av att fånga djuprymdsobjekt och att lära sig att se svaga nyanser i nebulosor och galaxer är observationsjournalen förstås också viktig; den hjälper till att vidareutveckla observatörens skicklighet.
NÃ¥gra av mina observationsjournaler
Det finns olika slags stilar av observationsjournaler. Några föredrar fina klotband, andra kollegieblock. Själv föredrar jag relativt småskaliga böcker med linjerat papper som lätt går ner i fickan (även om jag även har en större olinjerad journal med god papperskvalitet för teckningar). De passar utmärkt för mitt huvudsakliga observationsområde, som är visuella observationer av magnituder för variabla stjärnor och en och annan komet samt räkning av solfläckar. Väl inne i stugvärmen för jag sedan över observationerna till de databaser där mina observationer får ett förhoppningsvis långt liv, datapunkter som utgör mina bidrag till de långa serier av övervakning av de föränderliga himmelsfenomenen som redan sträcker sig flera århundraden tillbaka.
Men anteckningsböckerna innehåller ju inte enbart solfläckstal och variabelmagnituder; tid efter annan smyger det sig in någon liten randanmärkning om hur det var att observera, min egen högst personliga upplevelse av kvällen under stjärnorna. Den distinka höstkvällsdoften, ljudet av en igelkott som bökar i lövhögarna på granntomten, känslan av tjugogradig kyla som biter i obehandskade fingrar, upplevelsen av att observera i kortärmad skjorta en ljummen julinatt, meteorologins nyckfullhet och så vidare.
Det finns alltså en affinitet mellan Bakers journalförda skådande av pilgrimsfalkar och amatörastronomernas: observationsjournaler handlar ibland om mer mänskliga ting än naturföreteelser.
Publicerat i astronomi
Etiketter amatörastronomi, astronomi, journaler, observationer, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Tjänst utlyst på idéhistoria i Umeå
En tvåårig anställning som postdoktor är utlyst på idéhistoria i Umeå. Läs mer här.
Publicerat i idé- och lärdomshistoria
Etiketter akademisk arbetsmarknad, idé- och lärdomshistoria, tjänster
Lämna en kommentar
Två doktorandtjänster i medicinsk humaniora
Två doktorandtjänster är utlysta i medical humanities vid Medicinsk Museion, Köpenhamns universitet. Tjänsterna är knutna till forskningsprojektet Microbes on the Mind, lett av Louise Whiteley:
In the last decade, a new scientific research field has grown up around a startling insight: the trillions of bacteria that live in our gut seem to affect how the brain develops and functions. Researchers have begun to investigate the role of gut bacteria in mental conditions such as schizophrenia, depression, anxiety, stress and autism. Whilst this scientific research is still at an early stage, results are already escaping the laboratory and catching the attention of journalists, doctors, and patients alike. This demands humanities research that asks: what does microbiome research mean for our understanding of mental illness and its treatment?
En av doktorandtjänsterna är mer inriktad på vetenskapshistoria/STS, den andra på antropologi/vetenskapssociologi:
The 2 PhD projects will focus respectively on:
• 1) Scientific discourse about the relationship between microbes and the mind. This will include mapping the scientific literature, informed by interviews with scientists, and developing a theoretical framework to guide more targeted analysis of the aspects of scientific research most relevant for our cultural understanding of the microbe/mind relationship. This project will fall roughly within STS or History and Philosophy of Science depending on the eventual focus, and follows previous work examining how neuroscience has shaped our understanding of the relationship between mind and body.• 2) How connections between microbes and the mind are experienced and perceived by patients, doctors, and consumers. This will include an initial mapping of domains in which these connections are experienced, using materials such as patient blogs, product advertisements, and interviews with doctors and citizens intervening in the microbiome. Focus areas for in-depth textual analysis and fieldwork will then be developed, and interviews conducted to uncover how connections between microbes and the mind are experienced in everyday contexts. This project will fall roughly within the areas of anthropology or sociology of science, depending on the eventual focus.
Publicerat i Medicinhistoria
Etiketter akademisk arbetsmarkna, doktorandtjänster, medicinhistoria, tjänster
Lämna en kommentar
Brexit och brittisk vetenskapshistoria
Politisk aktivism är väl kanske inte vad man förknippar med det vetenskapshistoriska fältet. Men det var vad som öppnade konferensen ESHS 2018, som jag precis kommit tillbaka från.
Konferensen var mycket givande på en massa olika sätt, men det får anstå till en senare bloggpost, eventuellt. Nu tänkte jag snarare peka på ett tema som slogs an av arrangörerna i samband med välkomnandet och öppnandet. Konferensen var ett samarrangemang mellan den europeiska organisationens European Society for the History of Science konferens och den konferens som anordnas av British Society for the History of Science. Ihopslagningen av de bägge organisationernas konferenser till en enda ledde till ett mycket matnyttigt program och ett rejält deltagarantal: närapå 700 deltagare.
Men det kunde varit ännu fler.
Programkoordinatorn Frank James skriver nämligen i sitt välkomstord i konferensprogrammet:
Despite assurances that international academic exchange would not be affected by the outcome of the [Brexit] referendum, these are belied by the experience of organising this meeting where many potential speakers from outside the EU had their visas refused by the petty officials of Brittish consulates – and for those potential participants who are not there, I can only apologise on behalf of Britain. The worry, of course, is that in the very near future academics from inside the EU will not be able to freely attend meetings on these islands (and vice versa). Thus, I hope that from this Conference we can send a very loud and clear message that academic unity is vital to developing understanding of how knowledge, culture and society relate – surely something that is crucially important in developing ”knowledge economies”.
Ett liknande budskap, en stark markering mot Brexitprocessens negativa sidor för akademiskt utbyte och om brittiska akademikers önskan att även fortsättningsvis vara en del av europeiska akademiska sammanhang samt ett slags uppmaning till politisk aktivism, kom från presidenten för British Society for the History of Science, Patricia Fara, när hon öppnade konferensen.
Att problematiken med akademiska samarbeten över den brittiska gränsen är högst reell blev tydlig pÃ¥ en av sessionerna pÃ¥ SIC 2018 häromveckan. Sessionen innehöll ett paper av en kollega frÃ¥n Turkiet. Kollegan befinner sig för närvarande i Oxford för ett postdokprojekt involverande äldre ottomanska matematiska och astronomiska manuskript och instrument, och vÃ¥gade inte lämna Oxford för att under nÃ¥gra dagar delta i konferensen och sedan Ã¥tervända till Oxford – risken att inte bli insläppt i landet bedömdes vara för stor, och vederbörande var därför tvungen att utebli.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Brexit, BSHS, ESHS, ESHS 2018, London, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
CFP: Medicinhistoria idag 2018
Konferensen Medicinhistoria idag 2018 är ett samarrangemang mellan Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, och Enheten för medicinens historia och kulturarv, Karolinska institutet. Den hålls 3 december och deadline för abstracts är 15 oktober.
Temat för årets konferens är Tvärvetenskap och bidrag kan till exempel behandla
- medicinhistoria som tvärvetenskapligt fält: historiografiska, teoretiska och metodologiska perspektiv
- medicinhistoria som tvärvetenskaplig miljö: möjligheter och utmaningar
- medicinhistoria som tvärvetenskaplig samhällskritik: potentialer och risker.
Även presentationer kring andra tematiker och frågor med relevans för aktuell forskning inom medicinhistoria i vid bemärkelse är välkomna.
Mer information här.
Publicerat i Medicinhistoria
Etiketter idé- och lärdomshistoria, medicinhistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
SIC 2018: Scientific Instrument Symposium, Leiden
Nyligen var jag iväg på några givande konferensdagar, nämligen 2018 års upplaga av den instrumenthistoriska konferensen anordnad av SIC, Scientific Instrument Commission.
Konferensen samlade många deltagare.
Generellt tyckte jag det var en bra blandning med flera ganska instrumentnära presentationer samt även mer kontextuella saker. Flera kollegor frÃ¥n Estland deltog med intressanta perspektiv pÃ¥ bland annat astronomihistoria: Kadri Tinn, Lea Leppik och Janet Laidla; det verkar som om Tartu har en ambitiös universitets- och vetenskapshistoriskt verksamhet. Alexandra Rose frÃ¥n Science Museum, London, gav ett paper om seismografer utställda pÃ¥ olika offentliga platser pÃ¥ 1930- och 1940-talen, som varuhuset Selfridges. Pedro Raposo frÃ¥n Adler Planetarium pratade om fotosamlingar knutna till vetenskapshistoriska museer som en materialkategori, och Miguel Teixeira, Nationalmuseet för naturalhistoria och vetenskap i Lissabon, presenterade om att samla in och ställa ut vardagliga vetenskapliga artefakter – till skillnad frÃ¥n ikoniska och unika eller vackra brass-and-glass -, här exemplifierat med en masstillverkad laser som varken var speciellt unik eller speciellt vacker, men som säger nÃ¥got om fysiklaboratoriers vardag pÃ¥ 1970-talet. Martina Schiavo, universitetet i Lorraine, presenterade militär användning av ljudmätningar för att lokalisera artilleri under det första världskriget.
Och sÃ¥ vidare och sÃ¥ vidare – programmet var digert, abstracts finns här.
Jag fick en känsla av att naturvetenskapernas och teknikens materiella kulturarv vårdas på lite olika sätt i olika länder, på flera håll tycks man måna ganska väl om det jämfört med hur det ser ut vid vissa universitet i Sverige.
Konferensen hölls i Leiden med omnejd vilket innebar att man fick chansen att se fantastiska samlingar i samband med konferensens studiebesök. En poäng med att åka på konferens är ju just möjligheterna att komma backstage på ställen man inte annars har tillgång till. Jag har inte varit i Leiden tidigare och njöt för fulla muggar av några dagars idé- och vetenskapshistorisk turism.
Teylers museum, en bussresa bort i Haarlem och grundat 1784, var en spännande blandning av vetenskap och konst med mängder av vetenskapliga instrument, naturalier, tavlor, teckningar och sÃ¥ vidare och sÃ¥ vidare – ett upplysningstida kuriosakabinett.
Teylers museum: hår från en mammutpäls, Sibirien.
Teckningar av Hendrik Goltzius på Teylers museum; den till vänster lär vara en avbildning från 1580-talet av hans egen deformerade hand, som skadats i en olycka som barn. Till höger ett porträtt föreställande konstnärskollegan Giambologna från 1591
Vid sidan av de fina föremålen fanns även ett skollaboratorium där replikor av vetenskapliga instrument från 1700- och 1800-talen, många elektricitetsintrument, används av skolklasser som gör egna experiment; eleverna lär sig därmed både en del fysik och vetenskapshistoria.
Kollegor gör elektricitetsexperiment i skollaboratoriet på Teylers.
Kollegor gör elektricitetsexperiment i skollaboratoriet på Teylers.
Besöket på Bibliotheca Thysiana var en intressant upplevelse. Det är ett bibliotek från mitten av 1600-talet, grundat av juristen och bibliofilen Johannes Thysius (1621-1653) som vid sin död testamenterade böckerna och en större summa pengar för att skapa vad som måste vara ett av de tidigaste publika biblioteken i Europa.
Vi guidades runt i biblioteket av Paul Hoftijzer, professor i bokhistoria och en av lärarna bakom en mastersutbildning i Book and Digital Media Studies som ges vid Leidenuniversitetet; gillar blandningen av digitala metoder och studier av den tryckta bokens historia.
Vi fick se nÃ¥gra rara böcker – till exempel Apianus Astronomicum Caesareum, den där boken med volveller (Uppsala universitetsbibliotek bloggade förresten om sitt exemplar förra Ã¥ret) – men framför allt var miljön en upplevelse. Här fanns ocksÃ¥ en roterande bokhylla, i original och inte nÃ¥gon sentida kopia! Tidigmodern informationsteknologi, allt för att snabba upp informationshanteringen.
Materialiserad hypertext
Biblioteksbesöket fick mig att associera till besöket (med högre seminariet i idé- och lärdomshistoria, Lund, någon gång på 1990-talet) vid Karlskrona läsesällskaps bibliotek som ju är från en annan tid och i ett annan land men som på liknande sätt gör det möjligt att återbesöka ett äldre bibliotek som när det begav sig var öppet för åtminstone delar av allmänheten och som är uppställt på ett sätt som liknar den dåtida biblioteksupplevelsen. (Sedan kan man förstås reflektera över vad som ligger i begreppet bibliotek för allmänheten i olika tider. Förmodligen kunde inte vem som helst släntra in på Bibliotheca Thysiana i slutet av 1600-talet.)
Museum Boerhaave har magnifika samlingar av äldre vetenskapliga ting, vi fick komma in bakom kulisserna och visades runt i magasin och guidades av kunniga konservatorer.
Ett mikroskop tillverkat av Musschenbroek sent 1600-tal-tidigt 1700-tal. Bilden var förvånansvärt skarp.
Konferensmiddagen hölls i universitetets botaniska trädgård och mellan huvudrätt och dessert fick vi en guidad visning av Leidens gamla astronomiska observatorium (som ligger i den botaniska trädgården), även det ett exempel på att man satsar på museimiljöer efter det att vår tids astronomer flyttat ut från 1800-talsobservatoriet.
Jim Bennett och en av observatorieguiderna, en entusiastisk och kunnig astronomistudent på kandidatnivå, vid en astrograf.
När astronomer fortfarande observerade i kupoler – istället för att fjärrstyra instrumenten via datorer – fanns det en hel flora av stolar och stegar för att fÃ¥ astronomens kropp att möta teleskopokularet; här en sÃ¥dan stol vid Leidenobservatoriet.
Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria
Etiketter idéhistoria, konferenser, kunskapshistoria, teknikhistoria, universitetshistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Doktorandtjänst i miljöhumaniora
En doktorandtjänst inom omrÃ¥det environmental humanities är utlyst i Stavanger. Doktoranden kommer att arbeta inom projektet ”Beyond Dodos and Dinosaurs: Displaying Extinction and Recovery in Museums”, lett av professor Dolly Jørgensen; en chans att arbeta i ett spännande projekt med intressanta kollegor.
Deadline 30 september. Läs mer här. (Utlysningen anger en månadslön på 37 450 kronor, de svenska doktoranderna i läsekretsen kan ju jämföra med vad det står i lönebeskedet från det svenska lärosätet. (Fast, i och för sig, det kanske är dyrare att leva i Norge.))
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet i Göteborg, ht18
Schema för höstens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet i Göteborg finns att läsa här.