Vetenskapen och coronaviruset, 4: Harvard och Stanford slutar resa

På grund av coronaviruset har Harvard antagit en ny policy enligt vilken alla universitetsrelaterade utrikes resor är förbjudna, privata utrikes avrådes ifrån, inrikes resor är starkt kringskurna, möten med fler än 100 deltagare bör inte ske och så vidare. Läs mer här. Se även Stanfords riktlinjer. [via ett inlägg på Christer Nordlunds Facebook.]

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset, 3: detektorkonferens i Bryssel inställd

20-22 april skulle en workshop kring nya detektorteknologier ha organiserats i nätverket Opticon. Den ställs in och planeras nu till hösten istället, enligt ett meddelande publicerat i en mailinglista från 4MOST, ett astronomiprojekt som jag forskar lite på; här är några rader från sagda meddelande:

We have already received a number of cancellations, and the uncertainties surrounding the spread of the Covid-19 virus make any short-term planning extremely difficult.

Det är inte enbart större arrangemang som ställs in i sviterna av coronaviruset, som AIPs marskonferens. Det är möjligt att störningar i den här typen av småskalig internationell interaktion kan ha minst lika viktiga konsekvenser för vetenskapen som några få stora konferenser.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset, 2: Malmö universitets regler för resor

Malmö universitet tycks ha fått nya regler och rutiner på grund av coronaviruset. Enligt en tweet av Manne Gerell gäller att alla tjänsteresor skall vara godkända av chef; tjänsteresor till riskområden beviljas inte; alla besök från gäster och samarbetspartners från riskområden samt delar av världen som UD avråder resor till är tillsvidare inställda; medarbetare och studenter som nyligen vistats i riskområden och länder på UDs lista rekommenderas att arbeta eller studera hemifrån i två veckors tid.

Är detta vanligt eller ovanligt vad gäller svenska universitet i dagsläget?

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Bilder och tidigmodern kunskapsproduktion

Den här sommarkursen i Wolfenbüttel 3-14 augusti låter intressant:

Early Modern Visual Data: Organizing Knowledge in Printed Books

As prints taught viewers how to observe and thus arguably democratized knowledge derived from first-hand experience, this seminar considers printed images as critical visual technology that built knowledge acquisition. […] prints that flickered between visual tools and data reserves. These prints had multiple jobs: they documented, recorded, served as mnemonic prompts, and cued first hand engagement with the world. These visual tools—or data—helped shape the practice of field surgery, anatomy, cosmography, natural history, and cartography. They also sharpened the cognitive skill-sets implemented in how-to genres including palm reading (chiromancy), books that promised to assist the reader in diagnosing characters of peoples (physiognomy), and even the treatment and care of horses (hippiatria).[…]

In this seminar, we will inspect the kindred function of images across diverse and seemingly disparate texts. We will ask to what extent images provided the mortar between different modes of empirical investigation, and how early modern visual data functioned. This course will examine how images helped to sift, filter, and process new information and the visual formats they used to render it. While the development of linear perspective and the rehabilitation of antiquity have held down the cornerstones of Renaissance visuality, we will examine some of the frameworks and imperatives of visualization that were active in early modern knowledge making, especially ones that took the printed page as their canvas.

Sommarkursen är öppen för doktorander och studenter på mastersnivå. Anmälan senast 15 mars. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset

Det amerikanska fysiksällskapet APS, American Physical Society, har kallat till en stor konferens i Denver i veckan som kommer. Mellan den 2 och den 6 mars skulle över 10 000 fysiker delta i konferensen. APS har dock valt att på kort varsel ställa in mötet på grund av den sjukdom som orsakas av coronavirusets spridning. En anledning är de många deltagarna från utlandet:

The decision to cancel was based on the latest scientific data being reported, and the fact that a large number of attendees at this meeting are coming from outside the US, including countries where the CDC upgraded its warning to level 3 as recently as Saturday, February 29.

Se även kommentarsflödet på APS tweet om den inställda konferensen.

Vidare på temat vetenskap och coronaviruset kan man peka på en ledarartikel i Science (28 februari) signerad tidskriftens redaktör H. Holden Thorp. Han pekar på svårigheterna att få någon forskare inifrån Kina att skriva om virusutbrottet:

I didn’t want to be the person to write this editorial. I felt that it would best come from someone inside China with a direct connection to the situation. Such a person could help dispel or reinforce the scraps of information coming from the intrepid journalists and the few courageous eyewitnesses. But over the past few weeks, I’ve been discouraged by the responses of such individuals who declined or didn’t respond to an invitation to write a forthcoming editorial about China’s secrecy on coronavirus. Some of these scientists and experts even expressed doubt that I’d find such a gutsy author at any organization in China to write such a piece.

Maybe I should have asked Ai Weiwei.

Han undrar även om västerländska länder med mer demokratiska styrelseskick än den kinesiska diktaturen kommer hantera de utmaningar som virusutbrottet reser på ett gott sätt. Vidare efterfrågar han fortsatt transparens och samarbete, och pekar på ett sådant samarbete mellan Harvard och ett institut i Guangzhou (som finansieras av ett kinesiskt företag i fastighetsbranschen).

Så här har vi en amerikansk kemist och chefredaktör för den amerikanska vetenskapens flaggskeppspublikation Science som i en ledarartikel å ena sidan kritiserar den kinesiska regimen för att lägga locket på och å andra sidan hyllar ett kinesiskt-amerikanskt vetenskapligt samarbete kring att förstå viruset.

Hur det här kommer att spela ut är förstås för tidigt att säga. Förmodligen kommer det att skrivas forskningsartiklar om det forskningspolitiska laboratorium som virusutbrottet innebär. Redan idag finns det möjlighet att komparativt studera hur viruset hanteras i Kina, en teokrati som Iran, en asiatisk demokrati som Sydkorea och ett västland som Italien, och i takt med att viruset sprider sig så kommer virushanteringen i en flora av sjukvårds- och forskningssystem att kunna studeras.

Update 3 mars. AIPs forskningspolitiska nyhetssida publicerar en artikel om den stängda konferensen.

Update 4 mars. Ytterligare bakgrundsinformation från APS i den här artikeln från Science som bland annat fokuserar på resonemangen bakom beslutet att ställa in konferensen.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet

Två doktorandtjänster i idé- och lärdomshistoria är utlysta vid Uppsala universitet. Den ena är en öppen utlysning, den andra är knuten till forskningsprogrammet Engaging vulnerability.

Sista ansökningsdag 31 mars.

Läs mer här och här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria med genusvetenskaplig inriktning, Umeå

En doktorandtjänst i idéhistoria med genusvetenskaplig inriktning är utlyst i Umeå. Sista ansökningsdag 28 februari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria, Umeå

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst i Umeå. Sista ansökningsdag 28 februari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Postdocstipendium i teknik- och vetenskapshistoria, KTH

Ett stipendium, finansierat av Ragnar Holms stiftelse, för en postdoc pÃ¥ ett eller tvÃ¥ Ã¥r är utlyst vid KTH. Inriktning: ”preference is given to historical perspectives on relations between industrial and public research as well as engineering and scientific practices.” Sökande mÃ¥st ha sin doktorsexamen vid ett annat lärosäte än KTH (vilket är ett intressant kriterium – när sÃ¥g man det senast i en svensk utlysning?).

Sista ansökningsdag 29 februari 2020. Läs mer här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kläder och akademiker

Marie Demker skriver intressant om kläder och akademiker, ett ämne som jag skulle vilja göra något av i något sammanhang (utöver miscellanea som den här och den här texten).

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria, Lund

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria är utlyst i Lund. Sista ansökningsdag 1 mars 2020. Läs mer här.

Notera att det även finns doktorandjänster i bokhistoria och i mediehistoria utlysta i Lund, också med sista ansökningsdag 1 mars 2020. Läs mer här och här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria, Göteborg

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria är utlyst vid Göteborgs universitet. Sista ansökningsdag är 15 mars 2020. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Två lektorat i idé- och lärdomshistoria, Uppsala

Två lektorat i idé- och lärdomshistoria är utlysta i Uppsala. Sista dag för ansökan 28 februari. Läs mer här och här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet: vårens schema

Här är vårterminens schema för det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarbete mellan idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och STS på Chalmers.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Föreläsning om astrobiologins vetenskapshistoria

På tisdag håller jag ett föredrag om sökandet efter liv i rymden under 1800- och 1900-talen.

Tid: tisdagen den 26 november kl 18-19.

Plats: Stadsbiblioteket, Göteborg.

Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar