Två tidsbegränsade lektorat är utlysta vid Stockholms universitet. 50-100 %, minst fem månader med möjlighet till förlängning.
Sista ansökningsdag: 16 november. Läs mer här.
Två tidsbegränsade lektorat i idéhistoria utlysta vid Stockholms universitet
Publicerat i akademisk arbetsmarknad
Etiketter akademisk arbetsmarknad, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria, Stockholms universitet
Lämna en kommentar
Postdoc i Zürich
En postdoc är utlyst vid science studies, ETH, Zürich:
Applicants should pursue a research project in one of the following main areas:
- The history of the humanities (any period).
- The history of the sciences in the 20th century, with a focus on the life sciences or human sciences.
Ideally, but not compulsory, your project would fit into to the research areas currently pursued at our chair (history of academic publishing and history of the book, photography between science and art, philosophy and science between academia and the public sphere, history of applied humanities, knowledge and counter-knowledge).
The position is initially limited to a period of three years and can be extended. There is also the possibility of pursuing a “Habilitation†project.
Det här låter som en spännande tjänst! En bekant till mig är verksam där just nu och beskriver det som en mycket bra akademisk miljö. Man noterar även att sökande skall ha disputerat för maximalt fem år sedan – inte sällan är begränsningen snålare tre år.
Sista ansökningsdag: 15 november. Läs mer här.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter akademisk arbetsmarknad, ETH, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Postdoc om fågelskådning
En postdoc om fågelskådning är utlyst på SLU Uppsala:
Bird watching is a highly popular citizen science activity with a long history. Citizen science activities of this kind are increasingly channelled through digital platforms, which prove effective in mobilising and enabling citizen science communities across the world. As a result, communities of birdwatchers can be larger and more widespread. One of the intentions of such platforms is to provide others with access to an expert community and that this would enable deeper and more meaningful interactions with the natural world, i.e. for citizen scientists to become environmental citizens as they gain scientific expertise. But does it? This research will explore how technological and organisational innovations, such as eBird and iNaturalist, shape citizen science as a communal activity: What does it mean to be a platform? How do they shape the science and the citizen? How does ‘the social’ feature? The work will provide the successful candidate with an ideal opportunity to develop inter- and transdisciplinary research capacity in the context of environmental citizen science – a rapidly expanding field of research and application.
Sista ansökningsdag 1 november. Läs mer här.
Det skall bli spännande att se vad som kommer ut av det här projektet. Det har förstås klara beröringspunkter med amatörastronomins datahanteringssystem som växt fram de senaste årtiondena, med svenska (SVO) och internationella (AAVSO AID, COBS) databaser som samlar in amatörastronomers observationer av variabla stjärnor och kometer.
Fågelskådare är spännande varelser som delvis liknar amatörastronomer; de har sina subkulturer med olika identiterer och bevekelsegrunder, med känslor som aktualiseras inför naturobservationen.
Publicerat i akademisk arbetsmarknad
Etiketter akademisk arbetsmarknad, amatörforskare, amatörforskning, Citizen science, fågelskådning
Lämna en kommentar
Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2021
Nu har det kommit ett andra call for papers för Teknik- och vetenskapshistoriska dagar, som arrangeras i Uppsala 2-4 juni 2021.
Konferensen är öppen för alla typer av vetenskapshistorisk, teknikhistorisk och medicinhistorisk forskning, både inom akademin och i museivärlden. Vi välkomnar både enskilda presentationer och tematiska sessioner. Vi vill dock särskilt uppmärksamma konferensens tema: Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap.
Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält där frågeställningar relaterade till medicin, sjukdom och hälsa sätts i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Området omfattar studier om individens erfarenheter av sjukdom och hälsa genom historien, utvecklingen av medicinsk kunskap liksom medicinens praktiker, system och teknologier, och hälso- och sjukvårdens politiska och sociala historia. I samband med detta tema planeras en halvdags-workshop för doktorander.
Abstracts eller sessionsförslag skickas senast den 15 november. Läs mer här.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter konferenser, medicinhistoria, Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2021, teknikhistoria, TVHD, Uppsala, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Doktorandtjänst KTH
En doktorandtjänst är utlyst på KTH där doktoranden skall
bedriva forskning i ett projekt inriktat på hur kvalitetskulturer inom svensk humanistisk forskning vuxit fram och förändrats i ett jämförande, historiskt perspektiv. Också nutida tendenser undersöks, särskilt hur kvalitet samspelar med som samverkan, språk och internationalisering. Den specifika forskningsuppgiften utformas i dialog med handledare och en tvärdisciplinär forskargrupp inom kunskapsplattformen Making Universities Matter.
Handledare: Sverker Sörlin. Sista ansökningsdag: 2 oktober. Läs mer här
Publicerat i Historia
Etiketter akademisk arbetsmarknad, doktorandtjänst, humaniora, KTH, universitetshistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Call for papers: känslohistoria
Lychnos 2021 är ett specialnummer om känslohistoria. Gästredaktörer: Staffan Bergwik, Leif Runefelt, Kristiina Savin. Läs mer här
Publicerat i Uncategorized
Lämna en kommentar
Journalist-in-Residence Fellowship i vetenskapshistoria
Max Planck Institute for the History of Science i Berlin erbjuder finansiering för journalister intresserade av vetenskapshistoria:
The Max Planck Institute for the History of Science, Berlin, offers guest residencies of up to two months each. The objectives of the Fellowship program are to support high-quality journalism in the area of the history of science, promote the public dissemination of topics in the history of science, and strengthen the dialogue that the history of science enables among the humanities, social sciences, and natural sciences. At the same time, the program offers scholars at the Institute the opportunity to find ways of enhancing the public communication of their research.
Sista anmälningsdag är 24 augusti. Läs mer här.
Vetenskapen och coronaviruset, 17: nya texter om pandemin
Ola Sigurdson reflekterar över vad pandemin inneburit för honom som humanistisk forskare och lärare, universitetens agerande med mera. Publicerat i Per Magnus Johanssons veckobrev 27 juli.
Nina Wormbs skriver på sin blogg om akademikerns arbetssätt under pandemin, se även artikeln på DN Debatt.
Jan Henning har publicerat en kort men läsvärd artikel om ansiktsmaskernas historia. Artikeln är en del av The Mask – Arrayed. Projektet drivs av Max Planck Institute for the History of Science, Berlin, och
explores the material, technological, and cultural aspects of the most iconic artifact of the COVID-19 crisis—the face mask. Historians of science, technology, medicine, and the environment unmask in short essays the complexity of a seemingly simple object and unveil its many layers and different usages in both material and non-material terms.
Karin Brygger & David Karlsson (red.), Trettiofem röster om Covid-19 och kulturen (Bokförlaget Korpen) har jag inte läst än men jag är intresserad, inte minst av Anton Janssons kapitel om Pet Shop Boys och aids.
Vetenskapen och coronaviruset, 16: specialnummer av Centaurus
Ett specialnummer av Centaurus om COVID-19 har precis publicerats.
Publicerat i Medicinhistoria
Etiketter Centaurus, coronaviruset, COVID-19, medicinhistoria, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Marin vetenskapshistoria
Tips: en bra streckare igår om de havsrelaterade vetenskapernas historia signerad Per Högselius.
För den som vill bilda sig vidare i ämnet finns det ett lyssningsvärt inslag av In our time med bland andra Simon Schaffer.
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter haven, In our time, oceanografi, Per Högselius, Simon Schaffer, Under strecket, vetenskapshistoria
Lämna en kommentar
Mannen i det höga slottet
Jag läste Philip K. Dick, Mannen i det höga slottet (Lund: Bakhåll, 1996).
Eller rättare sagt: jag läste om den, har läst den tidigare men då på engelska och nu valde jag alltså den i svensk och bra översättning av Eva Gabrielsson. (Det påstås att det här är en reviderad version av en sjuttiotalsutgåva på Kindbergs förlag.)
Boken utspelar ju sig i en parallell historisk utvecklingslinje, en där nazisterna, fascisterna och Japan vann det andra världskriget. USA är ockuperat och vi får följa några amerikaner som förstås lever i ett slags underkastelse, en underlägsenhet. En av huvudpersonerna säljer silversmycken, handarbeten, antikviteter till japaner som på ett kanske man kan säga lite dickskt vis beskrivs som fascinerade av det autentiska i amerikansk materiell kultur. Självklart sker förfalskningar vilket leder till förvecklingar.
En av bokens röda trådar är den bok som flera av kontrahenterna läser: Gräshoppan släpar sig fram, en bok som i en snygg spegling är en science fiction-roman som handlar om en alternativ värld där de allierade stod som segrare 1945. Författaren – också en spegling – är Hawthorne Abendsen som i likhet med Dick använder sig av I Ching för att klura ut saker och ting.
Boken är inte renons på händelser (såväl herr Tagomi som Juliana Frink dödar och även andra händelser som driver handlingen framåt inträffar) men min behållning den här gången, den här läsningen, var nog snarast miljöer, stämningar. Man kan ju få stor behållning av en bok, film eller en tv-serie där det inte händer så mycket, eller där man vet precis vad som kommer att hända därför att man sett eller läst den så många gånger; man sjunker in i en annan värld.
Ett välskrivet efterord, fyllt av insiktsfulla betraktelser, signerat Johan Frick avslutar den här utgåvan av Dicks minor classic.
Jag avslutar med en applåd och en appell. Bakhåll har valt att ge ut en trådbunden bok. Det borde fler förlag göra, även när det som här gäller en pocketbok.
Publicerat i SF
Etiketter Bakhåll, Eva Gabrielsson, Johan Frick, kontrafaktisk historia, Mannen i det höga slottet, Philip K. Dick
Lämna en kommentar
Postdoc i energihistoria, KTH
En postdoc i energihistoria är utlyst på KTH. Sista ansökningsdag 6 augusti. Läs mer här.
Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria
Etiketter akademisk arbetsmarknad, energihistoria, KTH, teknikhistoria, tjänster
Lämna en kommentar
Doktorandtjänster i miljöhistoria/miljöhumaniora
Två doktorandtjänster i miljöhistoria och litteraturvetenskaplig ekokritik är utlysta vid det livaktiga miljöhumanistiska forskningscentret The Greenhouse vid universitetet i Stavanger, under ledning av Dolly Jørgensen och Finn Arne Jørgensen.
Läs mer här.
Fyra tips
Thomas Kaiserfeld skriver om hur man hanterade pesten 1711 på Lunds universitet. Nedstängning och något slag predigital version av undervisning med social distansering.
Björn Billing recenserar Lukas Rieppel, Assembling the Dinosaur: Fossil Hunters, Tycoons, and the Making of a Spectacle Harvard University Press, 2019. Bra recension, intressant ämne!
Thomas Lennartsson recenserar Trevor Pinch och Frank Trocco. Analog days: the invention and impact of the Moog synthesizer. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 2002. Bra recension om en bok jag inte läst. Men jag hörde en gång Trevor Pinch ge en keynoteföreläsning (500 meter under marken, i en aula nere i gruvan i Kiruna på TVHD 2019) om just synthar. Det som blev tydligt då var att det tycks finnas mer än en historia om syntharnas 1970-tal, och att Pinch var mer inne på Keith Emerson än Florian Schneider, om man säger så.
Lustans Lakejer spelar på KB ikväll! Klicka in här för att se spelningen!
Publicerat i vetenskapshistoria
Etiketter Björn Billing, Lukas Rieppel, Lustans Lakejer, Thomas Kaiserfeld, Thomas Lennartsson, Trevor Pinch
1 kommentar
Publikationsserier vid Lunds universitet
Sedan något år tillbaka driver Lunds universitet ett projekt där man tillgängliggör publikationsserier. Någon klok person – var inte Katarina Bernhardsson inblandad i projektet? – insåg att universitetets olika institutioner under årtionden gett ut publikationsserier med allt från tunna små rapporter och konferenspublikationer till tunga doktorsavhandlingar men att dessa i många fall hade varit just institutionsserier, och därmed inte tillgängliga via bokhandel och andra kanaler, vilket man bestämde sig för att ändra på.
Först såg man till att göra sådana institutionsserier tillgängliga för inköp via en egen bokhandel där de olika fakulteterna är representerade.
Det innebär att skrifter utgivna i serier som Ugglan: Lund Studies in the History of Ideas and Sciences, startad i början av 1990-talet, går att införskaffa, liksom publikationer i den andra serien som Avd. för idé- och lärdomshistoria i Lund gett ut, Minervaserien.
Sedan såg man till att den här typen av akademiska nischpublikationer blev möjliga att beställa via exempelvis Adlibris. Och man började retrodigitalisera! Nuförtiden är ju doktorsavhandlingar och liknande publikationer ofta tillgängliggjorda digitalt direkt via diverse textrepositorier; här sträcker man denna tillgänglighetens hjälpande digitala hand bakåt i tiden.
Bara för att ta ett exempel som ligger nära mig: min doktorsavhandling från 1999, publicerad i Ugglanserien och en sådan där typisk lite grå och gammal institutionsseriepublikation som legat i kartonger på något lager på institutionen (och, tack och lov, överlevt en institutionsflytt!) går numera, förutom att låna på bibliotek och köpa på antikvariat, även att köpa från Lunds universitet, beställa på Adlibris och Bokus samt tanka hem digitalt i pdf-format.
I en tid då bokhandeln och förlagen i många fall låter böcker ganska snabbt glida ut ur den svenska bokmarknaden och böcker i viss mån blivit en färskvara – har någon gjort en undersökning av hur stor andel av de böcker som publiceras av svenska förlag är out of print efter säg tre-fyra år? – går här Lunds universitet i motsatt riktning och håller även ganska nischade publikationer tillgängliga för nya läsare även årtionden efter publikation. Det är bra.