Följ pengarna

Vetenskapsradion (p1) i morse: en svensk professor har dömts för forskningsfusk av en schweizisk domstol; han hade tagit emot pengar av tobaksbolaget Philip Morris, vilket påverkade hans vetenskapliga praktik på ett oetiskt vis.

Dagens forskning tryckte förra året en artikel där Karl-Erik Tallmo diskuterade Ragnar Rylanders forskning kring passiv rökning och hur finansiering från Philip Morris ansågs ha skadat den vetenskapliga processen.

Tallmos artikel möttes av ett genmäle frÃ¥n Rylander som tidigare var tillgänglig pÃ¥ Dagens forsknings hemsida – efter tidningens nedläggning är texten inte längre tillgänglig. Men pÃ¥ Tallmos sida kan man läsa Tallmos replik pÃ¥ repliken.

Ett annat exempel på hur forskning kan påverkas av industrifinansiering är den strid som för närvarande pågår vid Berkeley. Flera forskare hävdar att deras vetenskapliga frihet komprometterats av universitetets avtal med företaget Novartis.

Det finns flera studier som pekar på hur forskningsresultat kan påverkas av finansiering (här är ett referat). Numera avslutas papers i vissa tidskrifter med ett tillkännagivande om de eventuella finansiella intressen forskaren har, en publiceringspraxis som tillkommit för att folk ska lita bättre på resultaten.

I gårdagens DN rapporterade man om en ny rapport från Civilingenjörsförbundet. Tidningens sammanfattning av rapporten:

Samhällets och företagens behov mÃ¥ste i större utsträckning styra forskningspolitiken för att Sveriges ekonomiska tillväxt ska kunna hänga med andra industrinationer /…/ CF är oroat över att utbildningsdepartementet är för dominant inom forskningspolitiken och att forskarnas nyfikenhet stillas pÃ¥ bekostnad av nyttoinriktad forskning som bättre bidrar till tillväxten. Rapporten slÃ¥r fast att forskning inom ramen för näringspolitiken har minskat till förmÃ¥n för forskningsinsatser inom utbildningspolitiken.

(Rapporten verkar inte vara tillgänglig i dagsläget på CF:s webb.)

CF:s önskemål är inte speciella, idag tillhör det vanligheterna att den akademiska världen skall syssla med forskning som anses relevant för samhället i övrigt. Och det behöver ju inte vara något negativt. Forskning är en viktig drivkraft i ett modernt samhälle.

Men exemplen ovan visar pÃ¥ de saker som kan gÃ¥ fel om enskilda företags intressen fÃ¥r styra för mycket i forskningsprocessen. Ã… andra sidan finns det exempel pÃ¥ samverkan mellan företag och forskning som fungerat alldeles utmärkt (bÃ¥de ur företagens och universitetens synvinklar). Man undrar om den totala effekten skulle bli positiv eller negativ om CF fick gehör för sina krav. Jag skulle säga att vi inte vet tillräckligt mycket om forskningsfinansieringens effekter pÃ¥ forskargruppernas arbete – mer forskning behövs.

Och man behöver ju inte ställa företagens intressen mot forskningens frihet. Det kan ju mycket väl vara så att man har en universitetsforskning med relativt fria händer som producerar kritiskt tänkande personer som på sikt har stor betydelse för dessa företag. Det kanske varken är bra på sikt för forskningen, företagen eller samhället om man har en situation där ett företag som finansierar forskning lägger sig i rapporteringen av vetenskapliga resultat. Det leder till sämre PR för företagen, allmänhetens förtroende för forskningen minskar och kunskapen som produceras blir förmodligen mindre trovärdig.