Nutrigenomik. Smaka (ursäkta) pÃ¥ ordet. Nutrigenomik. En framväxande vetenskap som undersöker hur näringsämnen interagerar med gener. Du testar dina gener och vet därmed vilka matvaror i butiken som bäst passar dig och din hälsa. ”Their science is progressing quickly, and food industry executives have expressed interest in the idea of using genetic information to customize their products.” SÃ¥klart.
Nutrigenomiken har fått finansiering i USA från NIH (5 x 6.5 milj dollars). I somras satte EU:s kommission upp the European NutriGenomics Organisation som ska koordinera insatser och nu satsar Nederländerna på ett projekt värt 20 miljoner dollars, samfinansierat av staten och livsmedelsindustrin.
Läs mer i en nyhetsartikel i Nature som även varnar för överdriven optimism: nutrigenomiken har tydligen sprungit iväg i en väldig visionär riktning och utlovat en massa saker, långt innan man har något mer substantiellt. Man har blivit förhäxade av fältets potential och gjort extravaganta påståenden.
Nature citerar Ronald Krauss, som menar att ”we really don’t have evidence that any single genetic marker carries enough information to guide dietary treatments”. Artikeln pekar även pÃ¥ de etiska problemen som man borde börja diskutera nu.
Jag tycker det låter lite som nanoteknologin, där man haft en ganska vidlyftig diskussion av potentiella lösningar, vissa representanter för forskarvärlden har blivit närmast utopiska när de börjat diskutera nanoteknologins potential; men man har knappast levererat så värst mycket. Och det finns, som Aant Elzinga påpekat, väldigt lite diskussion om de etiska aspekterna på nano.
Det är möjligt att man kunde generalisera. Först kommer en utopisk fas. Fältet är fyllt av potential. Det är sexigt. Det kan generera mängder av forskningsfinansiering och uppmärksamhet. Etik och annat tjafs bryr man sig inte om. Sedan kommer nya fält i rampljuset, hajpen avtar och det gäller då för fältet att börja leverera, annars rör sig frontlinjeforskarna, finansiärerna och utopikerna, vidare till andra områden. Om man dessutom varit ointresserad av värderingar bland konsumenterna, och det blir negativ opinionsbildning, kan det vara kört.
Eller så blommar fältet ut och levererar det som hajpen lovade. Man undrar hur stor chansen är att ett hajpat fält slår. För varje framgångsrikt fält måste det finnas sådana som aldrig lyfte.