Aktuellt fynd i hyllan med gallrade gratisböcker på institutionen. Härlig metanivå: en bibliografi över bibliografier. Någonstans ler Umberto Eco och Jorge Luis Borges.
När man bläddrar får man en bild av en bibliografins guldålder. Jag har en magkänsla att det görs färre bibliografier idag än under första halvan av 1900-talet. Om det nu skulle vara sant, vilket jag alltså inte vet, kan jag tänka mig två möjliga anledningar:
– ”Allt finns ju digitalt”, ”det är bara att söka fram på Libris”, alltså behövs inte bibliografier längre. Ööööhhh, nej, ibland är en ”kurerad” sammanställning av ett visst fält att föredra framför att söka efter ämneskoder eller något sådant i Libris.
– Det fanns en tid då det var möjligt för sådana som Isak Colllijn, Tönnes Kleberg, Axel Nelson, John Tuneld, Gustaf Edvard Klemming, Christopher Aurivillius, Ernst Nathorst-Böös, Samuel E. Bring med flera att inom tjänsten ägna sin tid som anställda på exempelvis bibliotek eller universitet åt att sammanställa bibliografier, på ett sätt som inte är möjligt idag.
Eller har jag fel? Sitter det en ny generation bibliografer därute i biblioteksarkipelagen och träget sammanställer bibliografier?