Dokument om Sputnik 1

Igår, den 4 oktober, var det 66 år sedan Sputnik 1 sändes upp, den första artificiella satelliten. På ett sätt ett inslag i Sovjetunionens medverkan i IGY, det internationella geofysiska året, men på så många andra sätt en viktig händelse: en PR-triumf för sovjetisk teknik som startade upp det som blev 1960-talets rymdkapplöpning men även i någon mer diffus mening en katalysator för utökade amerikanska satsningar inte bara på rymdteknik utan även mer generellt på teknisk och naturvetenskaplig utbildning och expansion av forskningsfinansiering i både civila och militära sammanhang. Europeisk politik påverkades även, vilket Ettore Costa initierat diskuterat i sin forskning.1

Det ljusa strecket i bildens övre del är bärraketen till Sputnik 1 fotograferad med en vanlig kamera i Observatorieparken, Lund. Från Observatoriets i Lund samlingar.


Den sovjetiska framgången var dessutom synlig för gemene man och om man bara följde tidtabellerna som ibland publicerades i media kunde man gå ut och se satelliten utan några teleskop eller andra instrument; det man såg för blotta ögat var egentligen den 26 meter långa bärraketen R-7, som utvecklats som en interkontinental ballistisk missil, och som också cirklade runt jorden efter att ha separerats från den betydligt mindre Sputnik 1, en fotbollsliknande metallsfär med antenner. Bärraketen var lätt synlig och i paritet med himlens ljusaste stjärnor. Större organisationer av frivilliga observatörer organiserades i USA och andra länder för att följa och dokumentera dess bana, vilket Patrick McCray har skrivit om i både en intressant bok och en Isisartikel.2

Men hur såg det ut på den sovjetiska sidan? Asif Siddiqi, som har skrivit flera böcker om det sovjetiska rymdprogrammet, publicerade häromåret en samling avhemligade källdokument från arkiv i Ryssland som översatts av Siddiqi; de finns tillgängliga här och ger intressanta inblickar i det sovjetiska politiska och tekniska etablissemangets mekanismer, synen på hemlig och öppen information, tävlan med USA med mera.

  1. Costa, Ettore. ”Whoever launches the biggest Sputnik has solved the problems of society? Technology and futurism for Western European social democrats and communists in the 1950s”. History of European Ideas vol 46, nr 1 (02 januari 2020): 95–112. []
  2. McCray, W. Patrick. ”Amateur Scientists, the International Geophysical Year, and the Ambitions of Fred Whipple”. Isis 97, nr 4 (2006): 634–58 och Keep Watching the Skies!: The Story of Operation Moonwatch and the Dawn of the Space Age Princeton University Press, 2008. []
Det här inlägget postades i teknikhistoria och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.