Anne Galloway tycker det är intressantare att se kvalitativt på länkningar än kvantitativt. En klassisk motsättning inom sociologi, verkar det som, mellan kvantitativa och kvalitativa metoder.
Själv är jag, med humanistens totalt kvalitativa skolning, ganska fascinerad av de kvantitativa metoderna – även om jag knappast använder sÃ¥dana alls (men det finns faktiskt tre diagram i min doktorsavhandling!). Erik, som den skicklige informationsjonglerare han är, har gjort en matig sammanställning av aktuell forskning inom (kvantitativ) webbometri, som fick mig att gÃ¥ in i UB:s förnämliga resurs Elin och hämta upp nÃ¥gra av de texter han hittade.
Erik skriver ocksÃ¥ om sitt sätt att arbeta med ”domänanalyser – skanna av ett ämnesomrÃ¥de för att hitta de mest relevanta källorna”. Hans inlägg med dess givande bibliografiska information är för övrigt ett lysande exempel pÃ¥ hur blogging kan användas inom forskningen. Säg att man arbetar i ett projekt med flera kollegor. När man ger sig iväg pÃ¥ sÃ¥dana domänanalyser, borrar sig ner i textmyllan med ledning av sökningar efter nÃ¥gon viss författare eller vilka som citerat ett visst intressant paper, kommer man efter en stund tillbaka med en hög utskrifter eller pdf-er och en ny batch referenser till Endnote (vilket program!). Dumpar man dÃ¥ resultaten av sin bibliografiska detektivrunda i sin blogg, som Erik gjort, kan de andra forskarna dra nytta av det och snabbt jobba vidare.