Vetenskapen ska få hjälp att hantera mediarelationer. Den vetenskapliga världen behöver arbeta på sin mediaprofil. Förutom att vi har, skriver tidskriften Nature (11 april, s 575), en allmänhet som har dålig koll på hur vetenskapen bedrivs, så är många vetenskapsmän dåliga på att kommunicera med media och allmänheten. Därför har den engelska vetenskapsvärlden startat Science media centre, vars syfte är att hjälpa vetenskapen kommunicera med omvärlden. Men vilken bild av vetenskaperna kommer en sådan lobbygrupp att plantera i media?
FrÃ¥gan är aktuell – all vetenskap är mer eller mindre beroende av goda relationer med allmänheten, industrin och andra grupperingar. Media blir ibland en viktig medaktör i den vetenskapliga processen, som bland andra Thomas Gieryn visat i sin forskning kring receptionen av kall fusion. Därför blir det viktigt vilken bild som reproduceras i media.
Men frÃ¥gan är alltsÃ¥ vilken bild av vetenskapen som ska presenteras i media. Vi mediakonsumenter och medborgare är väl inte intresserade av en mediabild som enbart är ensidig – man vill knappast läsa en alltför okritisk vetenskapsbevakning. Vetenskap, medicin och teknik är mycket viktiga faktorer i formandet av vÃ¥r tidsanda, vÃ¥r ekonomi, vÃ¥rt samhälle – lÃ¥ngt viktigare än poesi och romaner. ÄndÃ¥ är det poesi och romaner som de intellektuella skärskÃ¥dar pÃ¥ kultursidorna medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast fÃ¥r en glättig och oiniterad behandling pÃ¥ vetenskapssidorna. Vetenskapsjournalister borde fördjupa sig i ämnen som vetenskapshistoria, vetenskapssociologi och forskningspolitiska analyser.