Jürgen Habermas menar att det europeiska projektet måste bli ett politiskt projekt i större utsträckning för att lyckas:
For European unification to move forward, however, there still remains a vacant space which would have to be filled by the political will of competent actors. The overwhelming majority of the population that is currently resistant or hesitant can only be won for Europe if the project is extricated from the pallid abstraction of administrative measures and technical discourse: in other words, is politicized. Intellectuals have not picked up this ball. Still less have politicians wanted to burn their fingers with such an unpopular topic.
Jürgen Habermas, ”Why Europe needs a constitution”, New Left Review, september-oktober 2001.
Det ska bli spännande att se hur den kommande debatten om Sverige och euron gestaltar sig. Vågar man se det hela som det politiska samarbete som det ändå är eller kommer debatten i mångt och mycket handla om kortsiktiga ekonomiska frågor?
Tidigare EU-debatter i Sverige tycker jag har handlat för mycket om hur mÃ¥nga kronor företag och medborgare ’tjänar’ eller ’förlorar’ pÃ¥ det ena eller andra politiska beslutet, och alldeles för lite om de politiska övertonerna i ett europeiskt samarbete (som om ingen skulle ’tjäna’ pÃ¥ en stabil europeisk utrikespolitisk utveckling). Men det säger kanske nÃ¥got om den politiska kulturen i Sverige. Politiker och politiska kommentatorer i media tror inte att väljarna, tidningsköparna och TV-tittarna är redo för nÃ¥got mer abstrakt än plÃ¥nboksfrÃ¥gor.
Det säger kanske även något om ekonomins betydelse som en allt överskuggande ideologi i Sverige idag. Ekonomer och ekonomiska frågor har ett slags tolkningsföreträde idag. Ekonomin är vår tids boströmianism.