Att stänga ned infrastruktur

Det här med att Google Reader släcks ned gör mig faktiskt lite fundersam. Mängden namnunderskrifter (och här), foruminlägg och blogg- och twitterposter som uppmanar, ber eller bara skäller på Google att behålla tjänsten eller att släppa den som öppen mjukvara visar att det är många användare som känner sig överkörda. De har vant sig vid att använda den här tjänsten i sin dagliga informationshantering och när nu Google bestämmer sig för att ta bort den känner de sig överkörda. Vissa användare formulerar det som att de inte längre litar på Google efter det här.

Jag förstår dem.

Vad jag kan se har företaget Google inte sagt så mycket. Det skall bli intressant att se hur de hanterar vad som uppenbarligen är en PR-mässig förlust.

Vad som är lite intressant är att det inte bara är Google Reader som försvinner. Den drar med sig andra tjänster i fallet, tjänster som har använt Reader för synkronisering. FeedDemon är ett exempel; när det inte längre går att använda Reader som en bakomliggande plattform för synkronisering av en användares flöden upphör FeedDemon.

Nedstängningen av Google Reader får därmed effekter bortom Google Reader i sig. Det uppstår nätverkseffekter som på mer eller mindre oförutsägbara sätt rör sig genom ett heterogent nätverk av olika protokoll, mjukvaror, servrar, tillämpningar; Googles beslut påverkar andra tillämpningar och mjukvaror långt därifrån. Google Reader är infrastruktur. Kanske inte vital infrastruktur, men likafullt infrastruktur.

Infrastruktur. I händerna på ett privat företag.

Det här borde man tänka på när man väljer att använda proprietära kommersiella plattformar för offentligt kulturarv.

Flera kommentatorer beskriver det inträffade som en hälsosam uppdatering: RSS är såå 2003, nu använder man istället Twitter för att hitta nya inlägg och artiklar. RSS-baserad informationsaggregering förtjänar därmed att fasas ut.

Det är en häpnadsväckande monolitisk syn på informationspraktiker; RSS- och Atomformaten används fortfarande av många användare, mjukvaror och sajter, en mångfald som bör uppmuntras.

Det inträffade kanske öppnar marknaden för gamla och nya RSS-läsare som levt under Google Readers skugga ett tag. Inte bara kommer det finnas RSS-läsare kvar; den infrastrukturella aspekten av Google Reader – att använda den som plattform i bakgrunden för synkning och annat – kan fortsätta att leva vidare via projekt som gÃ¥r ut pÃ¥ att klona Googles API.