Konferensen om astrobiologins historia och filosofi blev mycket lyckad! Det var två intensiva dygn fyllda av intressanta presentationer och diskussioner och mängder med kontakter knöts för framtida samarbeten.
Steven J. Dick
Tycho Brahe, Petter Persson, Magdalena Brunner, Woody Sullivan
Det var mycket intressant att interagera med Steven Dick och Woody Sullivan, vars texter jag läst länge. Dicks The Biological Universe: The Twentieth-Century Extraterrestrial Life Debate and the Limits of Science, tex, recenserade jag när den kom ut och har återkommit till många gånger alltsedan dess. Men det var även intressant att se hur det kommer till nyare och yngre forskare till fältet vilket konferensen gav väldigt många exempel på; för egen del tänker jag till exempel på presentationerna av vetenskapshistorikern Thomas Brandstetter och religionshistorikern Thore Björnvig.
Dessutom var det befriande och uppfriskande att höra den fantastiska presentationen av Milan M. Ćirković. Jag har en känsla av att astrobiologin, när den alltmer kommit att handla om det som faktiskt gÃ¥r att mäta och väga – inom astronomidelen: exoplaneter, för biologerna: extremofiler -, vunnit i stadga (och därmed levererat fungerande motargument mot kritiker som George G. Simpson och Ernst Mayr) och förlorat lite av den gosh-wow-känsla som fanns pÃ¥ 1970-talet. I varje fall tycker jag det känns sÃ¥. Men Milan visade att sÃ¥ inte behöver vara fallet. Härligt!
Jacques Arnould, Milan M. Ćirković, Jacob Haqq-Misra
En annan intressant sak, mer forskningspolitiskt, var hur tydligt det är att de kunskaper som historiker och filosofer besitter är efterfrågade i vissa delar av det rymdteknologiska systemet. Vi bidrar med perspektiv som i allra högsta grad tycks vara användbara. På konferensen tydliggjordes detta bland annat av presentationer av Margaret Race (SETI institute) och Jacques Arnould (CNES).
Pingback: Astrobiologins historia och filosofi | Astrobiologi