II

Så var det dags igen att se på några av accessionsavdelningens senaste grejer:

• Henrik Schück ed., Bokwetts gillets protokoll I-II (Uppsala, 1918). Sveriges första vetenskapliga organisation är minst sagt intressant och relativt outforskat. Visst, det finns ett kapitel i Hildebrands förstudie till KVA; det finns en lic om K. Vetenskapssocieteten (som Gillet kallades efter 1728), framlagd vid idé- och lärdomshistoria under Lindroths tid (som jag dock inte sett än); men generellt är det som om man har skrivit 1700-talets vetenskapshistoria lite grand i ljuset av Det Som Komma Skulle, som om allt var en väntan pÃ¥ 1739. Och det var det ju inte. Man ser i Schücks utgÃ¥va En källa att ösa ur!) att Gillet höll pÃ¥ med mycket av det som senare betecknats som utmärkande för KVA:s verksamhet; här finns intresset för att undersöka rikets naturrikedomar, här finns ett närmast utilistiskt drag ibland, här finns försöken att knyta till sig nya vetenskapsidkare bla i form av landets prästerskap mm.
• Björn Ryman, Eric Benzelius d.y.: En frihetstida politiker (Stockholm/Lund, 1978). Ã…ven om fokus här förstÃ¥s ligger pÃ¥ frihetstiden verkar det vara en bra inläsning inför mitt skrivande om Vassenius. Benzelius hjälpte fram mÃ¥nga i enlighet med det tidstypiska klient-patronförhÃ¥llandet, bland dem Vassenius.
• Christopher Jakob Boström, Grundlinier till philosophiska statslärans propaedeutik 2. uppl. (Uppsala, 1884) Det här exemplaret har använts av nÃ¥gon student; understrykningar, marginalanteckningar och ett iliggande blad med anteckningar (det är alltid lika kul att se vad man kan hitta instoppat i antikvariska böcker) tyder pÃ¥ massiv tentaläsning. Och det var väl det som grundlade Boströms storhet – stora delar av Sveriges filosofiska studenter tentapluggade Boström under en period – snarare än nÃ¥gra internationellt uppmärksammade vetenskapliga framsteg?
• James M. Gavin, War and peace in the space age (New York, 1958). Den här borde jag läsa. Tidens rymdteknologi utvecklades i en militärindustriellvetenskapligtpolitisk kontext.
• Befälsföring, disciplin och förbandsanda (Stockholm, 1956). Militärpsykologi under det andra världskriget och det kalla kriget tycker jag är ett intressant (och i svensk vetenskapshistoria sorgligt underforskat) omrÃ¥de. Det jag har sett hittills är väldigt lovande.
• Günter Baust, Sterben und Tod: Medizinische Aspekte (Berlin, 1988). Den dan jag tacklar dödsbegreppsdebatten i DDR vet jag var jag ska börja läsa.

  Tidigare inlägg.