Förra sommaren bytte Lunds universitetsbibliotek katalog. Den tidigare katalogen (pinsamt nog kallad Lolita) kördes via telnet men det fanns även något slags webgränssnitt. Den var ful och omodern på många sätt men den fungerade och var snabbarbetad. Efter ett tag lärde man sig de koder som behövdes för att söka i katalogen.
Den nya katalogen – Lovisa – innehÃ¥ller ungefär samma funktionalitet men är fönsterbaserad; den spottar ur sig webbsidor som man klickar sig fram genom.
I samband med bytet av katalogsystem sommaren 2001 var det stört omöjligt att använda katalogen under en ganska lÃ¥ng tid eftersom leveransen hade försenats. UB fick därför köra med en tidsödande manuell registrering (och man missade även möjligheten att ta ut en massa förseningsavgifter pÃ¥ lÃ¥n …) Forskare och studenter var ocksÃ¥ lite sura. Det här var ju emellertid övergÃ¥ende problem.
Men, vad värre är, den nya katalogen har flera inbyggda felaktigheter som fortfarande finns kvar, över ett år efter det att den sjösattes. Om man vill beställa enstaka rapporter ur serien SIK-rapport så är det omöjligt! När man har beställt en rapport ser systemet det som att jag har beställt hela serien och protesterar när jag lägger in nästa beställning, trots att rapporterna är särkatalogiserade. Problemet (som inte enbart gäller SIK-rapport) har uppmärksammats av de kunniga bibliotekarierna men datoravdelningen och/eller leverantören av katalogen har inte fixat det än. Enda lösningen idag är att göra beställningar på manuella papperslappar.
Nu skriver jag ju inte det här för att gnälla på UB. De har säkert gjort allt de kan för att det ska fungera. Vad jag är lite intresserad av är den här idén om att man måste byta ut gammal mjukvara.
Där hade man alltså en bibliotekskatalog som fungerade. Den var inte, antar jag, modern ur databashänseende och gränssnittet var minst sagt gammaldags. Men den fungerade. Den var pålitlig. Sedan ersatte man den med en katalog som säkerligen har en massa fördelar. Men dessa fördelar finns i så fall bakom kulisserna, jag som användare har ännu inte märkt några fördelar med den nya katalogen. Det inträffade oförutsedda problem i övergången.
Den relevanta frågan är förstås: varför bytte man? Den gamla katalogen fungerade, i övergångsfasen fick man en massa problem som ännu inte riktigt rättats till och den nya katalogen måste ha kostat ganska mycket utan att dess fördelar vad gäller funktionalitet är uppenbara.
Bytte några ord med en i personalen i utlåningsdisken som menade att katalogen snarast var sämre och mer svårarbetad för de som står och lånar ut böcker än den gamla katalogen.
Nytt är inte automatiskt bättre, det vet vi alla när det gäller områden som husbyggnad, bilars estetik, syntmusik med mera. Exemplet med UB:s katalog visar att nytt=bra kanske inte heller gäller inom mjukvara.
(SIK-rapport, om nu någon undrar det, publicerades av Svenska institutet av konserveringsforskning, sedan omkring 1950. Här kan man läsa texter som Erik von Sydow, Strålbehandling av livsmedel (1964), Hannes Eisler, Luktsinnets psykofysik (1964), Rolf Bosvik, En gaskromatografisk jämförelse av aromen hos några bärsafter och bärsorter (1962), Frithiof Alm, Några orienterande försök över inverkan av gammastrålning på sillinläggningar (1959). Institutets verksamhet på 1950- och 1960-talen var ett tidstypiskt exempel på den höga tilltron till vetenskap. Läs mer om tidens förvetenskapligande av mat i Boel Berner, Sakernas tillstånd: Kön, klass, teknisk expertis (1996).)
Maybe this will help…cheap treadmills