Två av mina kollegor har anlänt till bloggosfären.
Dels är det Thomas Kaiserfeld som börjat blogga; han har redan hunnit avverka bloggposter om tulpanmanin och om bibliometrins blindskär – en kommentar föranledd av Jonas Nordins artikel i senaste Historisk tidskrift:
Vad Nordin gör är att påvisa bibliometrins skevhet och slumpmässighet utifrån ett redaktörsperspektiv. Det är viktigt eftersom kritiken från enskilda forskare lätt får karaktären av klagosång från de förbisedda, kverulanter som inte inser de egna begränsningarna. Vad det handlar om här är inte en försmådd författare, utan en redaktör som inte kan få besked om varför den egna tidskriften inte kan registreras i systemet trots att konkurrenter med likvärdiga eller t.o.m. sämre resultat för angivna indikatorer passar.
Den mest använda databasen när det gäller mätningar av produktivitet och citeringar, â€Web of Scienceâ€, styrs som det verkar inte alls av tydliga principer eller regler, vilket försvararna hävdar. Tvärtom implicerar oförmÃ¥gan hos â€Web of Science†att motivera sitt urval av tidskrifter samma godtycke som präglar illa fungerande byrÃ¥kratier. Att en redaktör lämnar sitt uppdrag med dÃ¥liga erfarenheter av internationella artikel- och citeringsdatabaser vore väl inte hela världen om det inte var för att alltmer forskningsbidrag fördelas pÃ¥ grundval av information frÃ¥n just dessa databaser. Information som uppenbarligen inte sammanställs efter tydliga och transparenta principer, utan efter tillfälligheter.
(Saxat ur Thomas blogg – det gÃ¥r inte länka till enskilda inlägg i dagsläget).
Dels är det Johan Kärnfelt som börjat blogga pÃ¥ Populär astronomis blogg. Johans första inlägg handlar om användningen av observationer av stjärnhimlen inom astronomihistorisk undervisning. Bra idé – varför skulle det inte kunna finnas laborativa inslag i en vetenskapshistorisk kurs? Sagt och gjort, han bloggar en samling observationsuppgifter med koppling till astronomihistoriens klassiska frÃ¥gor:
Den första observationsuppgiften gÃ¥r ut pÃ¥ att undersöka varför den kopernikanska (och därmed moderna) stÃ¥ndpunkten tedde sig sÃ¥ befängd. Välj en stjärnklar kväll, klä dig varmt, ta gärna med en stjärnkarta och i sÃ¥ fall ocksÃ¥ en ficklampa med rött ljus (som inte stör mörkerseendet). […] Notera nu hur linjen Karlvagnen-Polstjärnan-Cassiopeia stÃ¥r pÃ¥ himlen. När detta är gjort kan du göra nÃ¥got annat under en timme eller tvÃ¥ (ta en promenad eller leta efter fler stjärnbilder). Ã…tervänd sedan till samma himmelsavsnitt. Har linjens orienteringen ändrats? Hur dÃ¥? Hur mycket? Och om den har ändrats, varför har den gjort det? Du har säkert redan gissat svaret, men jag hÃ¥ller an nÃ¥gra dagar innan jag utreder saken närmare – poängen är som sagt att fÃ¥ er att själva titta efter.
Thomas och Johan: välkomna till bloggosfären! Ska bli jättekul att följa era inlägg!
Vad kul! Jag älskar vetenskapshistorik. Hoppas Thomas kan göra om sin blogg så att individuella inlägg är sök- och länkbara.
En sak jag hoppas pÃ¥ med omdaningar av högre utbildning är att humaniora i större utsträckning ska kunna fÃ¥ extra medel för labbar o dyl. I nuläget är vi fast i ett extremt förÃ¥ldrat tänkande att ”humaniora gÃ¥r ut pÃ¥ att läsa böcker”. Som arkeolog innebär detta stora problem, för vi har fÃ¥tt skära bort exkursioner och fornsakskunskap dÃ¥ de tar för mycket lärartid, och även seminariegrävningarna har blivit lidande. När vi begär NT-ersättning fÃ¥r vi svaret att vi är humaniora och att humaniora inte behöver detta. Hoppas de fortsätter med labbarna i astronomihistoria – all kunskap kan inte fÃ¥s frÃ¥n böcker.
Va kul att du såg sidan Gustav. Jag funderade mycket på om jag skulle börja blogga på en ordinär bloggsida, typ bloggportalen eller om jag skulle göra ett paket med min polopoly-hemsida på KTH. För en utomstående inser jag att min bloggsida är underlig eftersom den ju inte har de elementära funktionerna som att kunna kommentera. Jag valde till slut ändå att blogga på KTH:s sidor eftersom jag annars var rädd för att bara gnälla över olika konstigheter i KTH:s organisation. Nu när jag skriver på en KTH-sida blir det lite automatisk censur, vilket jag tror att jag behöver. Sedan kan man diskutera om det är en blogg jag skriver eller om det bara är en sida för löpande reflektioner och kommentarer. Alltså ingen web log, utan snarare en thought log, tlog, eller en think log, klog.
Åsa: håller helt med, det finns massor av laborativa moment man kan ha på humaniorakurser (och en del naturvetarkurser kanske inte riktigt alltid är så laborativa i den där kostsamma slabba-i-kemisalsmeningen längre, utan snarare innehåller billiga datorsimuleringar). Som idéhistoriker kan jag ju tänka mig saker som rör arkiv och bibliotek.
Läste bok- och bibliotekshistoria en gÃ¥ng i tiden – en av de roligaste terminerna pÃ¥ universitetet! – och jag minns speciellt de moment av kursen som handlade om studiebesök pÃ¥ bibliotek där vi fick hantera material som vi annars bara skulle ha läst om.
Jag har inte kollat närmare på var den här skilda tilldelningen av resurser kommer ifrån, men anekdotiskt har jag hört att det skulle ha beslutats någon gång för femtio år sedan eller så.
Thomas: världens första klogg! Ett alternativ är ju att installera bloggmjukvara på er server. Här på FPI kör vi wordpressmjukvaran (den är bäst!) på vår lokala Macserver. Lätt som en plätt att installera.
Du har onekligen höga tankar om min arbetsplats, att de skulle tillÃ¥ta en server där man joxade med mjukvaran… Hos oss är datasupporten lag. För att undvika problem installerar de brandväggar i datorerna som gör att tom stickor studsar… Vi har lyckats förhandla fram att vi fÃ¥r länka (eller vad det kan heta) domännamnet teknikhistoria.se direkt till vÃ¥r hemsida. Men det vara bara med yttersta tveksamhet. Jag knackar vidare pÃ¥ min klogg istället.
Märkligt snäva riktlinjer.
Inte minst är det märkligt med tanke på de många datortekniska innovationer som de senaste 30 åren eller så tillkommit då doktorander, forskare, studenter lekt och joxat med datorresurser på sina universitet: Linux, Mozilla/Netscape, förmodligen också hårdvara; en framtida Linus Torvalds, en framtida Marc Andreessen, en framtida Vint Cerf, verksam vid något svenskt lärosäte med så strikta riktlinjer som ni tycks ha, skulle alltså direkt hindras i sin innovationsverksamhet och det i en tid då universiteten ska vara så himla innovationsinriktade.
En poäng med att du bloggar på kth.se (oavsett om du kör med WordPress eller Polopoly) är att du skriver på en domän som direkt ger din blogg/klogg hög Google Pagerank. gustavholmberg.com/tomrum/ har en rätt OK Google Pagerank, men det har tagit år av skrivande och inkommande länkar för att nå dit.
Apropå Polopoly: du kanske kan slå på rss-flöden? Update 29 januari: såg nu att din sida har RSS.