De senaste veckorna har jag bland annat
1. läst ett tjockt avhandlingsmanus, skrivet av en doktorand jag är bihandledare för, följt av diskussioner av manus med doktoranden och huvudhandledaren
2. läst ett annat tjockt avhandlingsmanus som jag ska opponera på på slutseminariet på KTH
3. påbörjat arbetet på en session som jag tillsammans med några kollegor fått antagen på en internationell vetenskaplig konferens i sommar
4. fått reda på att jag ska vara ordförande på en annan session på en nationell konferens i Stockholm lite senare i vår
5. deltagit i en arbetsgrupp som utreder framtiden för en nationell vetenskaplig tidskrift
6. fixat med ett tvärvetenskapligt seminarium jag är med och organiserar
7. skickat iväg manus på två uppsatser till redaktörer
Jag vet definitivt vilket jag är mest nöjd med: punkt sju. Det finns inget som är så härligt som att trycka på send-knappen när det är ett manus som går iväg, det slår det mesta.
Men visst är jag nöjd med de andra arbetsinsatserna också, även de är en meningsfull del av en akademikers tillvaro.
För tillfället är det mycket prat om bibliometri, senast i Universitetsläraren nr 4. Det är drömmen om mekanisk objektivitet applicerad på forskarvärlden. Jag kan förstå lockelsen i det hela: siffror, inga personliga omdömen, den som publicerar ska belönas för det. Men bibliometrin bortser ju mer eller mindre från punkterna ett till sex. Ur ett bibliometriskt perspektiv borde jag kanske stryka dessa aktiviteter för att få ur mig ett eller annat pek till.
SÃ¥ om bibliometrin ska fÃ¥ stort genomslag i forskarvärldens fördelning av resurser borde vi även inrätta en systerdisciplin: aktivometri. Dennas ändamÃ¥l vore att insamla uppgifter om arten och omfattningen av och kvaliteten pÃ¥ sÃ¥dana forskaraktiviteter som är av vikt för vetenskapens utveckling; utveckla tillförlitliga metoder för sÃ¥dan datainsamling; samt till sist tillhandahÃ¥lla en kvalitetssäkrad databas där sÃ¥dana aktivitetsindex – pÃ¥ individnivÃ¥, men även pÃ¥ mer aggregerade nivÃ¥er som institutions-, fakultets-, universitets- och nationsnivÃ¥ – skulle, mot en licensavgift, finnas tillgängliga.
En forskarvardagens science citation index: Science Activity Index®.
Nu väntar jag bara på att Thomson ska komma med ett bud på det här konceptet. Jag kommer inte sälja det billigt.