Jag har varit stygg. Jag har varit alldeles för negativ. Jag har varit för gnällig. Jag vet och jag ber om ursäkt.
Nyligen pÃ¥pekade jag att forskningspolitiken fÃ¥r fylla sÃ¥ mÃ¥nga uppgifter som inte har med forskning att göra (eller vad vi vanligtvis lägger i begreppet forskning). Industristöd och regionalstöd ingÃ¥r som viktigare komponenter i forskningspolitiken. Jag dristade mig till och med till att pÃ¥stÃ¥ att forskningspolitiken har blivit ”en Leviathanversion av Nils G. Ã…sling”.
Och det tycker jag fortfarande.
Vad jag däremot hade fel i och vill nyansera är min observation att media inte analyserar den här omsvängningen av forskningspolitiken. Kanske är situationen inte så illa ändå.
Exhibit A: Karin Bojs artikel i DN. Här gör Bojs det som jag tycker och hoppas ska få mer utrymme på DN:s vetenskapssida. Alltså en diskussion om prioriteringar i det svenska FoU-systemet.
Exhibit B: Jesper Sollerman fångar upp Bojs artikel och spinner vidare om forskningsfinansiering på Forskning och Framstegs blogg. Ett forum för debatt om forskningssamhällets förutsättningar håller kanske på att formera sig här. Viktigt, inte minst sedan Dagens Forskning lagts ner.
Visst, en artikel och en bloggpost gör ingen debatt. Men ändå. Två ljustecken.
Passar bra såhär i adventstider.