Stefan Geens tycker det finns plats för en elektronisk förmedling – via blogg- och rss-formaten – av forskningsnyheter med svensk anknytning. Sagt och gjort: Swedish research news finns numera och uppdateras närhelst folk skickar in pressmeddelanden. Intressant utveckling.
Den här typen av tjänster – man tänker direkt pÃ¥ internationella motsvarigheter som Eurekalert, Newswise, Alpha Galileo – är betydelsefulla boundary organizations i det heterogena forskningspolitiska systemet. I varje fall hävdar jag det som slutkläm i min uppsats som nyligen publicerades i Anders Ekström ed., Den mediala vetenskapen (Nora: Nya Doxa, 2004). Pressmeddelanden som aggregeras och systematiseras i sÃ¥dana centraler används ofta som material av de journalister som bevakar vetenskaperna, och de är därför starkt bidragande till vad som stÃ¥r i media om vetenskapen. Det är därför organisationer som AAAS och VR finansierar och organiserar dem; det är därför som varje modernt universitet har en PR-avdelning med anställda informatörer, som producerar mycket av det material som journalisterna använder som rÃ¥material för sin ”bevakning”. Deras skriverier har, i sin tur, ibland forskningspolitisk relevans.
Men vilket slags journalistik är det som kommer ut ur de här systemen? Jag misstänker att det inte direkt är en kritisk granskning av forskarvärlden. Men det beror nog mer på journalistkåren, stämningen ute på redaktionerna, en ingrodd tradition av att vetenskapsnyheter ofta ska vara av gosh!wow!-karaktär. Det finns journalister som skriver utifrån andra källor än universitetens PR-material; det leder ofta till andra typer av texter.
Personligen är jag lite förtjust i vetenskapsjournalisten Daniel S. Greenberg. Läs hans The politics of pure science och Science, money, and politics: Political triumph and ethical erosion. Den typen av journalistisk bevakning har vi knappast fått i Sverige. Kommer vi få det?
De här frågorna kommer belysas vid åtminstone två tillfällen de närmaste dagarna. På Chalmers arrangeras en diskussion kring frågan i morgon. Arrangörer: Vetenskapsrådet i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet, Svenska Journalistförbundets västra distrikt och Svenska föreningen för vetenskapsjournalistik.
Dessutom arrangeras ett seminarium på idé- och lärdomshistoria i Uppsala kring boken Den mediala vetenskapen. Tema:
Hur påverkar vetenskapens medialisering frågor om forskningens legitimitet och framtida inriktning? Och hur förändras forskningskommunikationens roll när vetenskapen på ett allt ensidigare sätt beskrivs som en ekonomisk tillväxtfaktor? Popularisering har länge varit en fråga om hur forskningens resultat sprids till en okunnig allmänhet. I den aktuella boken argumenterar författarna istället för att kunskapssökandet, vetenskapens medialisering och den politiska forskningsstyrningen hela tiden återverkar på varandra – i det förflutna och i samtiden.
Det seminariet innehåller presentationer av Anders Ekström, Sven Widmalm, Sverker Sörlin, Ulrika Björkstén, Kaj Johansson, Johan Kärnfelt och Eva Åhren Snickare. Det ska jag åka på. Det blir nog intressant.
Sen kan man ju notera att det jag hÃ¥ller pÃ¥ med just nu – blogging – kanske ocksÃ¥ är ett slags medialisering (och medialansering) av min egen forskning, som sker utan att passera universitetets informationsavdelning. I bloggformen skriver forskaren själv, texten knackas in pÃ¥ forskarens eget tangentbord och passerar aldrig informatörerna. Vilken betydelse kommer det att fÃ¥?
Pingback: Explikation