James Secord öppnar konferensen med en mycket bra exposé över fältet, sammantvinnad med hans eget liv.
Bland alla bra presentationer kan man exempelvis nämna Elena Romero-Passerin,”Popular Science in la Specola: a Statistical Analysis of the Audience of the Museum of Science in Florence in the 1780s”, som byggde på ett mycket rikt källmaterial, bevarade besöksliggare som gjort det möjligt för Romero-Passerin att kartlägga vilka som besökte denna institution som byggde på ett slags upplysningsideal om att sprida insikter om olika vetenskaper. Uppenbarligen lyckades man i detta uppsåt, även bortom de traditionellt bildade delarna av samhället.
Odile Lehnen presenterar sin forskning om Caroline Herschels astronomiska diagramtekniker som bygger på noggrann analys av ett stort arkivmaterial.
En bra session – ”Diagramming Practices in the History of Science” – innehöll Staffan Müller-Wille om diagram i genetik och rasforskning och ett par papers som på ett fruktbart sätt anknöt till paper technologies-perspektivet: Odile Lehnen om Caroline Herschels astronomiska diagram och Matthew Daniel Eddy om Charles Lyells geologiska anteckningsböcker, hur Lyell använde dessa fältanteckningsböcker som ett slag ”thinking tools”.
Staffan Müller-Wille pratar om diagram i genetik och rasforskning.
Emmeline Ledgerwood gav ett bra paper, ”Cold War geographies of knowledge: the National Lending Library for Science and Technology’s Russian translation programme, 1950–1970”, som handlade om hur kunskapsflödet mellan öst och väst fungerade under det kalla kriget, med ett bibliotek och ett organiserat program för översättning av naturvetenskaplig litteratur från ryska till engelska.
James Sumner historiserar vår tids AI-hajp.
James Sumner med sitt ”Never mind the machines: can we trust humans? A historian worries about artificial intelligence” gav perspektiv på vår tids AI-hajp. Ett slags reality check för journalister och andra som agerar ganska okritiskt i frågor som rör AI.
Och många fler; det här är inte platsen att rada upp alla intressanta presentationer jag hörde.
Själv presenterade jag ”From the north of Sweden to the South Pole, via Capri: technologies of 20th century astronomy in flux”, vilket framför allt innehöll några analytiska och teoretiska perspektiv på Stockholmsobservatoriets instrument och teknik efter 1931 samt några preliminära resultat från min halva av instrumentprojektet som jag har tillsammans med Johan Kärnfelt.
Under konferensen presenterades vinnaren av 2024 års Pickstone Prize, som i år gick till Matthew Daniel Eddy för hans Media and the mind: art, science, and notebooks as paper machines, 1700-1830 som ser spännande ut.1
Sammantaget var det några intensiva dagar i University of Aberystwyth i Wales, som stod som värd. Förutom själva stoffet i presentationerna fanns här förstås rika chanser till att möta gamla bekantskaper och knyta nya under mer eller mindre formella former. Det var en mycket givande konferens, väl värd att lägga tid mitt i sommaren på. Nästa år hålls BSHS konferens i Cambridge.
Aberystwyth klockan 04:20 en lördagsmorgon – var tvungen att ta första tåget för dagen för att hinna med flyget i Birmingham.
Och, ja, förresten: Aberystwyth var en väldigt charmig stad! Konferensprogrammet var väldigt fullt, men en kväll var inte schemalagd så den kunde jag tillbringa med några spännande kollegor på pubar. Och universitetet verkade bra, något att fundera över för den som vill studera utomlands.
Tre och en halv timme på tåg mellan Birmingham och Aberystwyth visade ett mycket vackert landskap; det här var första gången för mig i Wales och jag vill gärna återvända.
- Eddy, Matthew. Media and the mind : art, science, and notebooks as paper machines, 1700-1830. Chicago: University of Chicago Press, 2023 [↩]