Ett av de teleskop vars historia jag undersöker hamnade på omslaget till Nature, ett av numren vintern 1980. Biografiska texter av några av de astronomer som var inblandade visar att de tyckte att detta var högst speciellt. Deras instrument hade inte bara bidragit till att skapa nydanande data som blev ett paper i sagda tidskrift, det hade placerats på omslaget och syntes för en vecka i all världens institutions- och universitetsbiblioteks hyllor över nyinkomna tidskrifter, på professorers skrivbord och så vidare; en stor sak, förstås. Bibliometriska standardmått som citeringar i all ära, att hamna på omslaget till Nature var också något att vara stolt över, ett faktum som sa något om hur forskningen uppfattades.
Alltså ville jag förstås titta på omslaget. När jag bläddrade mig bakåt i Natures nätbaserade arkiv visade det sig att så pass gamla nummer inte hade några omslag utan enbart länkar till pdf-versioner av själva artiklarna (sedan någon gång i början av 2000-talet innehåller arkivet även omslag). Dags, alltså, att plocka fram ett fysiskt exemplar. Började med GUB och mycket riktigt, det gick att beställa fram en inbunden årgång 1980. Det var bara ett aber. Då, någon gång i början av 1981, hade någon övernitisk person inför inbindningen låtit skära ut allt som inte var Vetenskap med stort V: omslagen, till exempel, saknades. Nästa steg i jakten på omslaget togs på LUB och deras exemplar var tack och lov komplett med omslag. Jag fick se den maffiga bilden.
Men inte bara omslaget är synligt i pappersversionen i Lund. Här finns en hel uppsjö av material som saknas i den digitala versionen på Nature.com, material som idag skulle kunna fungera som utmärkta källor för den som vill undersöka vissa aspekter av dåtidens naturvetenskaper.
Som platsannonser. Vilka kvalifikationer söker man efter hos blivande universitetsanställda eller forskare inom exempelvis läkemedelsindustri? Vilka arbetsgivare utanför universitetsvärlden vill anställa naturvetare? Vad tjänade man, vilka var pensionsvillkoren?
En inblick i den naturvetenskapliga arbetsmarknaden 1980.
Eller labbteknologier, både i form av de översiktsartiklar som Nature tycks ha skrivit själva och rena annonser. Om man som jag är intresserad av mer generella tekniker som används i en mängd olika vetenskaper, det som Joerges och Shinn kallar ”research technologies”, finns här mycket för den som vill få en översikt över tillgängliga nedskrivningsapparater. Samt, förstås, mer specifika instrument som pipetter och ”liquid scintillation counters”.
Eller annonser för böcker, tidskrifter och konferenser.
Ibland lönar det sig att ta fram det fysiska exemplaret även då det finns en digital version.