En av huvudpersonerna i min version av historien om Astol är Hans Ove Hagerbo. Förutom att göra mycket rent tekniskt som behövdes för att hålla PDS-maskinen och dess kringutrustning igång, la han en inte oansenlig tid på att förhandla gentemot en hel uppsättning tillverkare av hårdvara – centralenheter, bandminnen, diskar, plottrar, radskrivare, kameror med mera – och operativsystem, programmeringsspråk och annan mjukvara.
Det gällde i detta att se till att tala samma språk, att dechiffrera försäljarnas upplägg, att tolka offerter. Forskningsinjörens vardag var fylld av både teknik i en mer konkret mening – att få olika tekniska delar att tala med varandra – och att prata med människor, företag och myndigheter (att införskaffa datorutrustning till en statlig myndighet i början av 1980-talet var inte samma sak som att köpa till ett privat företag); han var en nod i ett heterogent experimentellt system.