Det är förstås inte bara forskares mobilitet som förändras; i en post-COVID19-värld kanske vissa universitet inte längre kan räkna med samma inflöde av utomeuropeiska eller utomamerikanska studenter som tidigare. Förutom mer idébaserade effekter (unga människor träffar andra unga människor från andra länder och andra politiska system och utbyter tankar) finns det en mer materiell aspekt, påpekar Benjamin Mueller i den här artikeln i NY Times.
Universities in English-speaking countries, especially Britain, Australia and the United States, have grown increasingly dependent on tuition from Chinese students, a business model that the virus could dismantle.
400 000 kinesiska studenter läste vid amerikanska universitet förra året, 200 000 i Australien.
[Via en tweet av Edward Tufte.]