Samhällsstatistik, fakultet kontra institution och blodiglar

När man började göra kvantitativa undersökningar av det svenska samhället – uppdraget gick till naturvetare som astronomen Wargentin – i mitten av 1700-talet var vissa av resultaten sÃ¥ skrämmande att de hemlighölls.1 Sekretessen kring svensk samhällsstatistik tycks leva vidare, mer än 250 Ã¥r senare. Just tillgänglighet är nämligen en av sakerna som Daniel Waldenström tar upp i ett inlägg pÃ¥ Ekonomistas (se även detta inlägg).

Thomas Kaiserfeld: tryck ut pengarna på institutionerna.

Blodiglar för medicinskt bruk: JSTOR Daily. Här framgår att Sverige var en stor producent av blodiglar för medicinskt bruk under 1800-talet. Vem har skrivit om blodiglar i svensk 1800-talsmedicin (förutom Margareta Modigs artikel från 1986 som länkas till från JSTOR Daily)?

  1. Läs mer om denna del av svensk vetenskapshistoria i Karin Johannisson, Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa. Stockholm, 1988. []
Det här inlägget postades i idé- och lärdomshistoria och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.