Att använda framtidsstudier

Sekretariatet för framtidsstudier sammanförde forskare från olika discipliner för att leverera samhälleligt relevanta och användbara resultat. Men hur såg olika aktörer på dess verksamhet? Och hur kan den placeras in i statsapparaten? Två exempel hämtade från arbetet med energifrågor:

I en PM daterad 17 april 1974 skriver Hans Elger, verksam vid FOA, att en framtidsstudie pÃ¥ energiomrÃ¥det bör skilja sig frÃ¥n ”’normala’ debattinlägg” genom att ges tvÃ¥ huvudkaraktäristika. Den skall ha en helhetssyn, och den skall kunna användas för beslutsorientering. Helhetssynen handlar om att analysera olika relationer – ekonomiska, tekniska, politiska, ekologiska etc – mellan det svenska samhället och omvärlden. Arbetssättet skall vara sÃ¥dant att konsekvenser av olika möjliga framtida utvecklingar ”skall sÃ¥ lÃ¥ngt som möjligt konkretiseras och kvantifieras för resultaten skall kunna ligga till grund för en diskussion som inte enbart är av allmän och kvalitativ karaktär.” (Elgers understr.) Studien skall även belysas ur olika samhällsgruppers synvinklar. Studien skall dessutom, menar Elger, sÃ¥ lÃ¥ngt som möjligt vara förenligt ”med begreppet ’vetenskaplighet'” samt inte syfta till en gemensam uppfattnings i värderings- och bedömningsfrÃ¥gor.

Det återstår att se i hur stor utsträckning Elgers uppfattning om vikten av konkretion och kvantifiering kom att realiseras i energistudien, men här har vi i varje fall ett artikulerat futurologiskt vetenskapsideal.

I en organisationsskiss, ocksÃ¥ den frÃ¥n Sekretariatets för framtidsstudier arkiv, Ã¥terfinns Sekretariatet och dess energiframtidsstudie vid sidan av departementen, snett uppe till höger, kopplad till energipolitiska delegationen, som samordnar Ã¥tgärder som ”kan fÃ¥ stora ekonomiska verkningar inom skilda samhällsomrÃ¥den”; en parallell, i denna organisationsskiss, till Beredningsgruppen för ekonomiskt försvar.