Rupert Goodwins på The Guardian skriver om vilka användare det är som retar sig på att Google misshandlar RSS:
But those core Reader users are worth more to Google than any random million Google+ posters. They are the journalists, the producers, the specialist communicators, who need to absorb hundreds and thousands of the web’s primary sources a day – and then share and act on the best.
Det ligger nÃ¥got i det. Men förutom den typ av power users – vilket uttryck! – som Goodwins pratar om tickar ju Google Reader och i förlängningen RSS pÃ¥ bakom kulisserna och klistrar samman olika bloggar och sajter med varandra som ett slags infrastruktur. Likaväl som jag, som historiker, tycker att kommunala system för fjärrvärme, vatten och avlopp tillhör 1900-talets mer fantastiska skapelser, de är sociotekniska system som förtjänar en mer central plats i berättelsen om 1900-talet än vad de vanligtvis har i den allmänna historien, tycker jag att RSS är en stilig lösning som gör väldigt mÃ¥nga bloggar och hemsidor sÃ¥ mycket bättre. Som bloggare har jag vant mig vid widgets som klistrar in de senaste x inläggen frÃ¥n valfritt RSS-flöde i högermarginalen. RSS är en kraftfull infrastruktur som mÃ¥ste hanteras varsamt; hot mot den är en politisk handling. Var finns politikerna som diskuterar dessa hot?
Och sÃ¥ kom, förresten, Rasmus Fleischers inlägg i frÃ¥gan som jag efterfrÃ¥gade nyligen. Han följer ganska väl det som Nicholas Carr skrivit i frÃ¥gan. En sak som dök upp i kommentarsflödet till Fleischers bloggpost är intressant. Daniel Johansson pekar pÃ¥ att Blogger (= Google) skulle kunna plocka bort RSS frÃ¥n Blogger …