Citizen Science

Jag minns i slutet av 1990-talet, när jag satt och skrev färdigt min avhandling (och därmed levde ett slags pendlande tillvaro mellan prokrastinering och tolvtimmarssessioner i Word) och de första nätbaserade citizen science-projekten började dyka upp. Som avkoppling till avhandlingsskrivandet anslöt jag till några av dem: jag deltog i sökandet efter de största kända primtalen via projektet Mersenne, jag beräknade kryptokoder med distributed.net och installerade Seti@home för att bidra till den astrobiologiska forskningen.

Det här var ju inte enbart en cool grej rent naturvetenskapligt och matematiskt, upptäckte jag snart, utan även intressant ur ett perspektiv av forskningskommunikation och vetenskapens interaktion med allmänheten. Här deltog bokstavligt talat miljontals människor i forskningsprogram. I de nätbaserade fora, bloggar och youtubekanaler som växte upp kring de olika citizen science-projekten utspann sig många interaktioner mellan forskare och allmänhet och mellan vetenskapsintresserade medborgare.

Jag började alltså tycka att det här kommunikationsperspektivet var intressant att studera empiriskt, och vid en konferens i Köpenhamn 2008 presenterade jag ett paper som handlade om Folding@home i en session tillsammans med Malin Sandström och Thomas Söderqvist.

Johan Kärnfelt och jag har ett projekt om amatörastronomins historia, och en av delarna där behandlar citizen science-projektet Galaxy Zoo och dess spin off-projekt i the Zooniverse. Vi har fått finansiering för ett inledande pilotprojekt om just the Zooniverse av LETStudio vid Göteborgs universitet.

Adam Bencard skriver nu om ytterligare ett intressant citizen scienceprojekt, denna gången inom fiskeriforskningen: vad gör man om man snabbt behöver identifiera 5 000 fiskar? Jo, man laddar upp dom på Facebook och hoppas att en större grupp fiskintresserade tar sig an uppgiften. Vilket de också gjorde.

Projektet illustrerar bland annat att den här typen av nätbaserade projekt inte enbart handlar om mer eller mindre okunniga clickworkers à la Amazon Mechanical Turk, utan ibland handlar om att med hjälp av nätbaserade plattformar knyta samman expertis över institutionella gränser.

Det här inlägget postades i vetenskap. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.