VetenskapsrÃ¥det har tagit fram ämnesöversikter över ett antal fysikomrÃ¥den som ett led i strategiarbetet inför kommande prioriteringar. Den här typen av ”roadmaps” är ett ofta använt instrument i modern forskningspolitik, och internationellt sett är bland annat den amerikanska tioÃ¥rsrapporten ett viktigt dokument som det pratas mycket om i astronomiska fikarum och bloggar.
Det är intressant att notera att astrobiologi förekommer relativt frekvent i den översikt över astronomi och astrofysik som VR nu lagt ut i preliminär version. De anonyma experter som författat arbetsmaterialet talar om exoplanetforskningen som ett av de nya ”snabbt växande omrÃ¥den” som ”behöver stärkas”. Man noterar att det i ett internationellt perspektiv är ett mycket dynamiskt vetenskapligt fält, men att det enbart finns enskilda forskare – i Lund, Stockholm och Uppsala – som arbetar inom omrÃ¥det och att det behöver fÃ¥ extra resurser ”för att Sverige skall kunna hävda sig inom detta högintressanta fält.”
Man noterar även en ”ökande växelverkan” mellan astronomi och biologi, och flera samarbeten mellan biologer, geologer och astronomer inom astrobiologin.
Nu är det här ett arbetsdokument som är ute på remiss så sista ordet är väl inte sagt, men det skulle inte förvåna om astrobiologi och exoplanetforskning kommer att ligga bra till när strategidokumentet väl färdigställs.
Det garanterar ju i och för sig inte mer pengar till astronomiämnet i allmänhet och astrobiologin i synnerhet; regeringen och VR kan ju välja att satsa pÃ¥ mer tillämpad forskning vid eventuell expansion av forskningsbudgeten. En sÃ¥dan kritik riktar ocksÃ¥ rapportförfattarna mot forskningspolitiken när man under rubriken ”Hot och möjligheter” pekar pÃ¥ att den expansion av forskningen som skett i och med regeringens sÃ¥ kallade strategiska satsningar ”i stort sett helt gÃ¥r mot den tillämpade forskningen, och lÃ¥ngsiktig nyfikenhetsforskning har inte prioriterats.”
(även publicerad på astrobiologibloggen.)