KB:s Pelle Snickars kommenterade Pirate Bay-rättegången på radio i går eftermiddag och sa flera kloka saker. (Se även hans artikel på SvD Brännpunkt.) Den fråga som journalisterna på Studio Ett däremot inte ställde till honom är varför hans egen institution är så dålig på att fildela.
För saken är att Sverige mer och mer framstår som ett efterblivet land vad gäller retrodigitalisering.
Som historiker idag lever jag i en eklektisk källsituation; såväl papper som digitala format används. Man stöter för varje år som går på allt fler ambitiösa projekt som retrodigitaliserat såväl primärmaterial som sekundärlitteratur. För mig som vetenskapshistoriker är JSTOR ett gott exempel på framgångsrik retrodigitalisering. Det är en databas som erbjuder ett stort antal vetenskapliga tidskrifter tillbaka till den vetenskapliga tidskriftens födelse på 1600-talet; innehåller pdf-er såväl som fulltextsök. Självklart är det fortfarande så att det finns många anledningar att beställa fram äldre tryck på papper, men likafullt är JSTOR en allt mer använd resurs i min forskning och undervisning.
Forskare från andra fält och discipliner har andra favoritkällor: British Periodicals och British Newspapers 1800-1900 om man forskar på viktorianismen och så vidare och så vidare.
Det är bara det att det finns ett svart hÃ¥l här: det svenska materialet. Det är väldigt sällan man stöter pÃ¥ storskaliga retrodigitaliseringsprojekt för svensk facklitteratur. KB, som ”har allt”, borde digitalisera och fildela ut det man har. Det gör man inte. Varför?
Nu är ju detta inte Pelle Snickars fel, han står säkert på den goda sidan och har diverse institutionella trögheter att kämpa mot. Men lite paradoxalt är det att höra honom prata sig varm för fildelningen, han som representerar en institution som borde fildela för fulla muggar men inte gör det.
Hm. Ett exempel pÃ¥ retrodigitalisering – även om det kanske inte riktigt är av den typ som du är inne pÃ¥ – där jag upplever att Sverige är i framkanten är typiskt ”släktforskningsmaterial” i form av kyrkböcker, bouppteckningar, och sÃ¥ vidare. Här hittar man en uppsjö av material bÃ¥de frÃ¥n Riksarkivet och privata företag som Genline och Arkiv Digital. (Inte direkt fildelat dock, det strider väl emot i varje fall de tvÃ¥ sistnämndas syften.) Vet inga direkta orsaker till detta, men jag kan tänka mig att det dels beror pÃ¥ den ovanliga ymnighet av material som finns i Sverige, dels pÃ¥ det stora intresset för släktforskning i det här landet (som förvisso kan vara en följd av det förstnämnda).
Precis som du nämner är väl det tråkiga svaret på frågan att Snickars är forskningschef och som sådan utan direkt inflytande på jätteinstitutionen KB:s strategier för retrodigitalisering.
Om det finns något material som det på alla vis är ok och underbart att fildela så är det just det som Snickars ansvarar för.
Jag förstår att inte han allena är ansvarig men det är märkligt att någon som så vurmar för fildelning inte kommit längre.
Pingback: Loci.se » Uppsamlat 2010-10-15