Historikermötet i Lund 2008 var kul, jag försökte gÃ¥ pÃ¥ sÃ¥ mÃ¥nga sessioner som möjligt, vilket innebar tiominutersluncher – sessionen om modehistoria ur ett urbant perspektiv var precis sÃ¥ givande som jag hade hoppats och gav mersmak; Per Wisselgren, Staffan Wennerholm, Kristina Espmark och de andra i sessionen Par i kunskap och politik hade flera bra poänger och röda trÃ¥dar mellan sina inlägg (även om jag hade hört flera av inläggen i andra sammanhang); pÃ¥ sessionen om TV-historia berättade Pelle Snickars pÃ¥ SLBA intressant om ökad tillgänglighet via nätet för forskare som vill använda arkivets material och sÃ¥ vidare och sÃ¥ vidare.
Såhär i efterhand känner jag mig, som ofta efter en konferens, märkligt upprymd, fylld av uppslag och idéer. Det tar tid att gå på konferens, men precis som läsningen av god sekundärlitteratur kan ge goda idéer till den egna forskningen även om den inte handlar om det man skriver om, är det väl investerad tid att gå på en eller annan konferens om året.