En samling njutningslystna världsmedborgare höga på vin och skabrösa berättelser om afrodisiaka, snygga kläder och avancerad kokkonst från världens alla hörn. Det är de som varit mitt sällskap de senaste kvällarna, oftast när resten av familjen gått och lagt sig.
Jo, faktiskt.
Den senaste nöjesläsningen är nämligen The Learned Banqueters, Athenaeus härliga hopkok av bildning (och drift med pompösa filosofer), nyfikenhet på globaliseringens håvor, köttslig njutning, flärd och etikettsregler för gentlemen från 100-talet efter Kristus. Och vilken tid det tycks ha varit, 100-talet efter Kristus, i varje fall enligt Athenaeus: det är inte pliktretoriken från Gladiator, det är roligare.
Jag läser nyöversättningen i Loeb-biblioteket; helt okunnig som jag är i grekiska kan jag inte säga annat än att S. Douglas Olson gjort ett bra jobb, texten flyter pÃ¥ bra. Självklart väjer han inte för att skriva ”women […] have been fucked” eller ”none of them laid eyes on a courtesan; they had to jerk off for ten years”, det var förr i världen som man gjorde förskönande omskrivningar eller helt enkelt struntade i att översätta sÃ¥nt där snusk i de antika texterna.
Kommen 200 sidor in i den första volymen, The Learned Banqueters: Books I-III.106e (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 2006) är det kul läsning. Riktigt kul.