Det här har man ju hört en del:
Use the word “social†and “2.0″ for everything, it does not have to make sense. These buzz words of the day will soon go out of style since all kinds of uncool Media 1.0 are talking about it, but for now it is the in thing to use. It is a bit like the Dilbert mission statement generator, just take an existing term and add Social in the start and 2.0 in the end and voilá, you’re cool. For example “Social Work 2.0″, “Social Search 2.0″
[…]
of course via Jaiku (Twitter is soooo over)
Mer här.
[via Eriks länkar.]
Det är liksom i biotech just nu. Allt ska vara ”robust” och ”high throughput analysis”.
2.0-man undrar i bland hur mycket pÃ¥ allvar det är. Tänk pÃ¥ ”Die Hard 4.0” bara…
Thomas: det går moden i vetenskapen; buzzwords surrar all over the place. Någon borde göra en diskursanalys av användningen av buzzwords i anslagsansökningar och liknande dokument. (Anslagsansökningar är väl förresten den stora oanvända textresursen i modern vetenskapshistoria?)
Ja, anslagsansökningar har bara använts i några fall. En annan rätt outnyttjad källtyp är konseljakterna som innehåller allt material som ligger till grund för anställning av professorer vid universiteten. Ett fullständigt unikt material för diskursorienterede studier av svensk forskningspolitik.
(PS — ditt spamfilter läcker, se difojoz’s kommentar)
Pappren kring professorstillsättningar har utnyttjats en del av svenska vetenskapshistoriker.
Ja, jag tror (i all blygsamhet?) att jag var den förste som systematiskt använde konseljakter som källmaterial, när jag skrev min avhandling om den svenska ekologins 1900-talshistoria (The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation, 1986).
Men poängen var att ingen, såvitt jag vet, systematiskt har utnyttjat materialet till en forskningspolitisk studie (eller känner du till någon?).
Nej, jag känner inte till någon systematisk genomgång av en stor mängd tillsättningsärenden, i flera discipliner parallellt, alltså någon som i praktiken bara kollar på pappren kring tillsättningar. Där har du en poäng, det vore kanske ett bra avhandlingsämne i gränsytan mellan vetenskapshistoria och forskningspolitik.
Däremot är det ju ganska vanligt att avhandlingar av typen studier i disciplinen X:s historia (fysik, filosofi, genetik, astronomi, historia och sÃ¥ vidare) använder sig av papper frÃ¥n ett antal centrala professorstillsättningar. Kul material, oftast, eftersom man där – i sakkunnigutlÃ¥tanden, överklagandeinlagor och annat – artikulerar saker som man annars hÃ¥ller tyst om.